Blogginlägg från 2013-09-30
90:#30 Himlen gråter för Elmore James
MATS RONANDER: Himlen gråter för Elmore James (WEA, 1992)
Det tog Mats Ronander elva år som soloartist att bli riktigt folkkär. Karriären började långt tidigare redan som 16-åring i Blues Quality (som samtidigt bytte namn till Nature). Efter oändliga turnéer med Nature, både på egen hand och bakom kända artister (läs mer om det här) blev Mats, eller Malla som vi örebroare aldrig slutar kalla honom, alltmer anlitad i studiosvängen och i kompgrupper med ABBA som kanske det mest kända på hans CV.
Precis efter ABBA-äventyret runt världen inledde Mats sin solokarriär. Fyra svenska och två engelska album innan han 1992 återvände till sitt svenska modersmål och samtidigt nådde sitt all time high som kommersiell artist. "Himlen gråter för Elmore James" sålde i nästan 100 000 ex, en nästan ofattbar siffra idag.
Som en gammal bluestokig musiker har titeln på albumet hämtat sin inspiration från den världen. "The sky is crying" är en sång från 1960 av bluesgitarristen, sångaren och låtskrivaren Elmore James (1918-1963), en av Mats första idoler i den bluesmusik han älskade som ung.
Inför det här albumet hade Mats lämnat skivbolaget Polar/Record Station och skrivit kontrakt med Warner. Under hela 80-talet hade han samarbetat med ungefär samma musiker men nu skulle nytt folk och en ny omgivning slussas in. Ny producent var Max Lorentz från gruppen Radio Rip-Off som hade kompat och producerat Mikael Rickfors. Max hade också producerat en skiva med Tone Norum, "Red", innan Ronander-samarbetet.
Lorentz blev också en av hörnstenarna på skivan som musiker, keyboards och gitarr, och på vissa spår hittar vi Ronanders band som skulle kompa honom på turnén som skulle följa upp skivan. Här i Örebro i november 1992.
Skivan är inspelad både i Köpenhamn och Stockholm och det finns flera medverkande danskar på låtarna. Bland annat Sanne Salomonsen som körar tillsammans med två andra och en trio blåsare.
Danmark har också en stor del i skivans kommersiella framgångar då albumets tveklöst största hit, "Gör mig lycklig nu", är skriven av Kim Larsen som också sjunger duettsång på låten. En låt som samma år hade givits ut med Kim & Bellami som "Gør mig lykkelig".
Mats har sjungit låten på oräkneliga konserter och har då med lätthet sjungit Kim Larsens danska verser också ty Mats är en hejare på att tala danska flytande efter åren i Danmark när han var gift med Sanne Salomonsen.
Innan den här skivan hade förhållandet med Sanne (bröllop 1985) spruckit och Mats nya partner hette Karin Fahlén och kom från filmvärlden där hon hade medverkat i makeup-staben på filmer som Peter & Petra, Lotta på Bråkmakargatan och Nils Karlsson Pyssling. Till nya skivan hade Karin skrivit texten till "Ligg hos mig" med Mats och samma år fick paret en dotter, Gina Lee.
På albumet finns ytterligare en Kim Larsen-relaterad låt, det officiella bonusspåret "Only the winner goes to dinner" skriven av Kim och hämtad från en singel som Larsen/Ronander gav ut som singel i Danmark 1991.
Ronander har uppenbart samlat sina bästa låtar i en blandad kompott på det här albumet. Ibland skrivna tillsammans med andra var Mats inspirerad av att vara tillbaka på svenska. Det är en helgjuten och sammanhållande produktion som blandar elektriska rockspår med lugnare akustiskt material.
Mats har alltid levt nära konstvärlden. Hela det här albumet är tillägnat Carsten Regild, konstnären som tillsammans med Mats, Stefan Nilsson och Rolf Börjlind var en del av konst/musik-kollektivet Gateway, som dog 1992. Dessutom är låten "Suzy Solidor" tillägnad den franske surrealistiske målaren Francis Picabia som målat av den franska sångerskan och skådespelerskan med samma namn.
Ännu en gång återvänder Mats till Örebro i en av skivans texter. På "Håll ut", en av skivans mer akustiska låtar, sjunger han om bokhandeln på Storgatan: "jag snodde böcker på Westlings". Just på den låten är kompet och musikerna annorlunda. Micke Andersson (idag mer känd som Micke Nord) spelar fantastiskt fin akustisk slide och ytterligare en suverän gitarrist, Bengan Blomgren, medverkar.
Jag glömde faktiskt nämna Ronander i samband med mina minnesord om J J Cale för någon månad sedan. Mats har ju vid ett flertal tillfällen gjort covers på flera Cale-låtar, både på svenska på sina egna skivor och en cover med Low Budget Blues Band. Här är det Cales "Starbound", från hans tredje album "Okie" (1974), som fått en svensk text och titel, "Stjärna". I Mats version är det trumprogrammerat komp med en vacker och nästan Janne Schaffer-influerad gitarr som för tankarna till en filmlåt. Fint saxosolo (Jens Haak Olesen) på slutet.
Titellåten är inte överraskande skivans huvudlåt fast ingen hit i ordets rätta bemärkelse. Ballad, ingen blues, med ett brinnande munspelssolo som aldrig har varit så vanligt på Mats soloskivor. Ett samplat knastrande vinylljud introducerar låten och påminner om gamla tider. En sugande suggestiv ballad med syntblås och trumprogrammerat där den danska gospelkören gör upplevelsen ännu större.
/ HÃ¥kan
<< | September 2013 | >> | ||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | ||||||
2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 |
9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 |
16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 |
23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 |
30 |
Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...
Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...
Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...
Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...
Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 gÃ...
Peter 2/07: Nja, Honeycombs hade ju en hit till: That´s the way som jag tror hamnade på Ti...
Mikael Johansson 27/06: Var där i konserthuset 1977, 16 år gammal. Visste inte riktigt vad som väntad...
Kjell J 16/06: Kolla gärna in denna ytterst förträffliga Youtube-kanal:@YesterdaysPapers (ti...
Valbobo 10/06: 1970 spelade faktiskt Cilla Black in en cover på Olles Det gåtfulla folket. Ko...
Andreas Lundell 19/05: Svensk pappa och irländsk mamma kan man väl klämma in....
Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.
Kommentarer till blogginlägget: