Blogginlägg

Live At Heart: andra dagen/kvällen

Begåvade Niclas Ekholm imponerade på piano och gitarr med sina egna låtar.

Alla bilder: Anders Erkman
Foto: Olle UnengeNy triumf för Mathias Lilja med band. Nu på East West.

Den andra dagen på festivalen Live At Heart blev den första lik - fast ännu intensivare. Den var för min del dessutom fylld med några utomhusspelningar och framåt kvällen kom överraskningarna på rad i form av nyinsatta intressanta konserter.
   Efter en förstklassig lunch pÃ¥ Kungsgatan 1, som frÃ¥n ikväll är en av scenerna pÃ¥ Live At Heart, tog vi vägen förbi VÃ¥ghustorget för att spontankolla nÃ¥gra namn. Jag siktade in mig pÃ¥ Malmö-tjejgruppen The Bandettes, som jag skulle recensera pÃ¥ torsdagskvällen, men fick ocksÃ¥ höra och se nÃ¥gra andra band.
   Vi kom för att upptäcka att indiegruppen Doris Hopp frÃ¥n Borlänge inte riktigt stod upp mot förväntningarna. Lite tunn rockmusik till gruppens svenska texter. Men utomhusförutsättningar gjorde nog inte gruppen full rättvisa för jag hörde senare pÃ¥ kvällen folk som hade upplevt gruppen live inomhus och var fulla av beundran.
   Under Sister Chain & Brother Johns konsert tog vi en fika pÃ¥ närliggande Bara Vara innan jag gick tillbaka och inväntade The Bandettes. Fick under tiden uppleva för mig helt okända Toot Toot som faktiskt härstammar frÃ¥n Finland. PÃ¥ bara elgitarr och trummor bjöd de pÃ¥ ett verkligen explosivt framträdande som var riktigt underhÃ¥llande och oförklarligt nog nästan fulländat med bara tvÃ¥ killar pÃ¥ scen. Jag ramlade senare pÃ¥ kvällen in pÃ¥ East West inför Mathias Liljas snabbt annonserade spelning och fick se Toot Toot avsluta sin spelning inför en mycket stor publik.
   Sedan var dags för The Bandettes pÃ¥ VÃ¥ghustorgsscenen - och inget hände. Inga flickor pÃ¥ plats och ingen information om varför. NÃ¥gra minuter över 16 kom tre tjejer springande försenade frÃ¥n Malmö. Fick snabbt upp sina instrument och började framföra sin lättsamma pop. För det är ju popgenren de tillhör och inte americana som det stÃ¥r i Live At Heart-programmet. Deras lätt flyktiga musik blÃ¥ste nästan bort pÃ¥ utomhusscenen men de fick stor revansch pÃ¥ kvällen (se recension här imorgon).
   Kvällsaktiviteterna inleddes pÃ¥ Clarion Hotell med House Of Songs där en mängd duktiga lÃ¥tskrivare frÃ¥n olika delar av världen samlats för att skriva lÃ¥tar tillsammans. MÃ¥nga intressanta lÃ¥tar, mÃ¥nga spännande kombinationer och en rad spännande ansikten. Det var kul att se örebroaren Joacim Dubbelman som en del i detta kollektiv och även sensationellt att höra Bobby Sant sjunga pÃ¥ svenska.
   LÃ¥tskrivarna avlöstes pÃ¥ scen av David Södergrens Hot Five som överraskade stort i mina öron. Härlig Pogues-pumpande folkrock med svenska ofta berättande texter. Oerhörd energi i bandet där mandolin och dragspel (spelad av min förre arbetskamrat Erik Mattson) spetsade till soundet.
   Efter det bandets fullständiga energiexplosion borde resten av kvällen ha bleknat bort. Men musik är ju inte bara energi och tempo sÃ¥ fortsättningen pÃ¥ torsdagskvällen blev allt annat än blek.
   Den pÃ¥ alla sätt begÃ¥vade Niclas Ekholm var ny programpunkt pÃ¥ Level där han pÃ¥ piano och akustisk gitarr presenterade sina egna lÃ¥tar. "Gammalt skit och lite nytt", som han förklarade. LÃ¥tar pÃ¥ bÃ¥de svenska och engelska. Texter med mycket djup och fin personlig poesi som framfördes av en av Örebros bästa röster. Snabbt inkastad i programmet var han inte riktigt färdigrepeterad men det är alltid charm i oväntade avbrott pÃ¥ en konsert.
   Snabbt vidare till East West där Mathias Lilja med band pÃ¥ kort varsel fick hoppa in. En repris av onsdagskvällens konsert som fick full pott av mig i dagens Nerikes Allehanda. Det var en ytterst priviligierad chans att Ã¥terse Mathias, hans oerhört kompetenta band och alla slagkraftiga lÃ¥tar. Bland annat stod Rootsy-chefen HÃ¥kan Olsson och bara njöt av denna underbara musik. Ett samarbete där, kanske?
   Sedan började jobbet för min del denna kväll. Först Bandettes pÃ¥ Hotell Clarion (recension här imorgon alltsÃ¥) och irländska The Mighty Stef pÃ¥ Stora Örebro (även där recension imorgon här) som fick avsluta kvällen och natten.

/ HÃ¥kan

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var pÃ¥ en av Tyrolspelningarna och en pÃ¥ TrädgÃ¥rn i Göteborg och kan hÃ...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 gÃ...

Peter 2/07: Nja, Honeycombs hade ju en hit till: That´s the way som jag tror hamnade på Ti...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.