Blogginlägg från 2012-03-23

Lysande rock av Nationalteatern

                                                                      Foto: Jan-Ola Sjöberg
Totta och Nikke Ström på konsert med Nationalteatern.

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 28/8 1980.

NATIONALTEATERNS ROCKORKESTER
Brunnsparken, Örebro 27 augusti 1980

Nationalteatern måste vara en av Sveriges mest långlivade rockgrupper. De har inte spelat renodlad rock hela tiden men sedan debutskivan 1973, ”Ta det som ett löfte…” har de varit den svenska musikrörelsens ledande band och en stor inspirationskälla för svenska band i allmänhet och Göteborgsgrupper i synnerhet.
   Naturligtvis har omsättningen på medlemmar varit stor men drivkraften och ledaren Ulf Dageby har alltid funnits i centrum. När nu den rockmusikaliska delen av teatern brutit sig loss och koncentrerar sig på musiken, turnerar i folkparkerna under det något pretentiösa namnet Nationalteaterns Rockorkester, bör Dagebys mångåriga drömmar ha gått i uppfyllelse.
   Så lysande och direkt imponerande var de också på scen nämligen.
   Redan i öppningslåten märkte jag deras storhet. Stadig, rullande och effektiv rockmusik som hade sina höjdpunkter i två av gruppens medlemmar, sångaren Totta Näslund och gitarristen Ulf Dageby.
   Totta hade en begränsad men ändå högst personlig röst (som genom ovanligt god ljudmixning också kom fram live) och Ulf var både elegant och tung i sitt gitarrspel.
   Repertoaren byggde mycket på gruppens raka rocklåtar genom åren men också några av Dagebys melodiska klassiker som ”Gnistrande snö” och ”Ut i kylan”.
   Dageby är en oerhörd tekniker, spelade slidegitarr helt oberörd och slängde iväg ylande men känsliga solon på sin gitarr. Rockorkestern står definitivt för sitt namn.

/ Håkan

Mike Waxmann 18/02: Jobbade åt EMA-Telstar under många år och ansvarade denna kväll för caterin...

Åke 7/01: Roligt att läsa, jag var på den konserten och tog en hel del bilder. Kom att s...

Valbobo61 21/11: Fire är ju en riktig rökare (HaHa). En av mina absoluta favoritlåtar, Red Cad...

Silja 6/10: Arrival heter instrumentallåten. Fin melodi som jag känner igen med en annan t...

Peter 26/09: Jag liksom alla journalister då tyckte Stockholm 1988 var mycket bättre. Jag l...

Jerker Emanuelson 29/08: Kul att ses! Du skriver att Bob hade olika kompband på de andra spelningarna me...

Tomas Skagerström 14/08: Hej "Håkanpop". Kul att hittat till din sida./tegelgubben....

Håkan Gustavsson 16/06: Vilket kul och bra initiativ! Ser verkligen fram emot lite inspiration och för...

Björn 3/03: Hej Håkan. Tack för de orden om D.J. Tumme upp, för liknelsen med Mick Jagge...

Kjell J 31/01: Texten är förstås skriven 1980, Men ursäkta gnället och/eller pekpinnen, Ro...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.