Blogginlägg från 2012-03-02
Soundtracks: "White nights"
WHITE NIGHTS (Atlantic, 1985)
Sällan har så stora kända producenter samlats på en och samma skiva. Och samtidigt presterat så lite skulle man lite elakt kunna tillägga. Phil Ramone, Nile Rodgers och Arif Mardin har verkligen producerat med bara vänster hand. Och i rättvisans namn inte heller haft det bästa materialet tillhands.
På förhand ser däremot soundtracket intressant ut med många unika låtar med artister som John Hiatt, Lou Reed, Phil Collins och Chaka Khan. Skivan och filmen kom i mitten på 80-talet och är naturligtvis soundmässigt format efter sin tid med syntiga arrangemang, bombastiska trummor och en stor ofta ekoladdad produktion.
Phil Collins närvaro brukar vara receptet på succé. Året innan den här filmen hade han stått för titellåten till en annan Taylor Hackford-film, "Against all odds", som var en bra mycket större succé, både musikaliskt och kommersiellt, än "Separate lives" är. Och den här tämligen färglösa duettsångerskan Marilyn Martin höjde inte direkt nivån på kvalitén. Det hindrade dock inte sången från att bli Oscars-nominerad.
Martin var en oväntat orutinerad sångerska i den rollen, hade tidigare körat bakom Joe Walsh, Stevie Nicks och Kenny Loggins, och hennes solokarriär som skulle starta här tynade snabbt bort.
Förre Ambrosia-sångaren David Pack, med den hårdrocksinfluerade "Prove me wrong", och de båda Nile Rodgers-producerade spåren, Sandy Stewart och Jenny Burton, tillhör skivans blekaste bidrag.
Majoriteten av låtar här är gjorda exklusivt för soundtracket men Led Zeppelin-sångaren Robert Plants låt fanns med på en singel-b-sida från 1982 men är ändå ett av de bästa spåren här.
Apropå hårdrock tillhör dessvärre även John Hiatts bidrag den kategorin. En riffande elgitarr, en envis rytm men också sedvanligt underbar sång av Hiatt. Lou Reeds låt tillhör nog en av hans mest udda inspelningar. "My love is chemical", skriven av Walt Aldridge som ofta skrev låtar till countryartister, är en långsam, maskinell och syntprogrammerad låt. Typiskt Reed-suggestiv kanske men ingen historisk höjdpunkt i hans karriär.
Chaka Khan överraskar lite med 80-tals-balladen "The other side of the world". En engelsk låt från låtskrivarna som senare skulle leverera material till den då ännu okända gruppen Mike & the Mechanics.
Innehåll:
1. "Separate Lives" - Phil Collins & Marilyn Martin
2. "Prove Me Wrong" - David Pack
3. "Far Post" - Robert Plant
4. "People on a String" - Roberta Flack
5. "This Is Your Day" - Nile Rodgers & Sandy Stewart
6. "Snake Charmer" - John Hiatt
7. "The Other Side of the World" - Chaka Khan
8. "My Love Is Chemical" - Lou Reed
9. "Tapdance" - David Foster
10. "People Have Got to Move" - Jenny Burton
/ HÃ¥kan
<< | Mars 2012 | >> | ||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | 2 | 3 | 4 | |||
5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 |
12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 |
19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 |
26 | 27 | 28 | 29 | 30 | 31 |
Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...
Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...
Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...
Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...
Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 gÃ...
Peter 2/07: Nja, Honeycombs hade ju en hit till: That´s the way som jag tror hamnade på Ti...
Mikael Johansson 27/06: Var där i konserthuset 1977, 16 år gammal. Visste inte riktigt vad som väntad...
Kjell J 16/06: Kolla gärna in denna ytterst förträffliga Youtube-kanal:@YesterdaysPapers (ti...
Valbobo 10/06: 1970 spelade faktiskt Cilla Black in en cover på Olles Det gåtfulla folket. Ko...
Andreas Lundell 19/05: Svensk pappa och irländsk mamma kan man väl klämma in....
Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.
Kommentarer till blogginlägget: