Blogginlägg

Som i en källare i Hamburg 1962

THE MAHARAJAS
Plektrum/Octopussys Garden, Örebro 31 oktober 2014
Konsertlängd: 23:09-23:40 och 23:57-00:41 (31+44 min = 75 min)
Min plats: Stående 4-6 m från scenen.

Två dagar efter release av sitt femte album, "Yesterday always knew" som bandet på fredagskvällen översatte till "Det var bättre förr", stod kvartetten The Maharajas på scen i Örebro. En stad som bandet kan kalla hemstad då sångaren och sologitarristen Mathias Lilja befinner sig på hemmaplan.
   Det nya albumet fanns naturligtvis i fokus men konserten blev ingen överdriven promotion för den aktuella skivan. Men det bjöds ändå på mängder av deras underbara mix på melodisk pop och energisk rock. Högljudd och stundtals volymstark musik som noggranna personer i publiken uppfattade som lite dåligt ljud men jag tycker inte att själva ljudkvalitén är det viktigaste när attacken i denna ljuvliga poprockmix tenderar att slå undan fötterna även på den publik som inte lockades till dans av dessa förförande takter.
   Albumet är en hit men liveljudet var inledningsvis lite oväntat tamt jämfört med skivan men redan från "Are you ready to shop?" vände mina ljudupplevelser. När titellåten avslutades i ren punkstil behövde man inte stå en meter framför högtalarna för att uppfatta bandets lysande ambitioner att både underhålla och engagera.
   Efter en nästan 20 minuters paus återkom bandet med än mer energi och blandade gamla låtar, "Split personality" inklusive ett djävulskt gitarrsolo på slutet, med nya uppenbara klassiker som "Into the unknows" och "Nine-one-one".
   Men andraavdelningen toppades ändå av några alldeles fantastiska och överraskande covers. Exempelvis chockade de både mig och publiken med att starta andra set med en cover från skivbolagskollegorna Bo-Dogs, "Hej Mr Oil drop man" (Så här såg det ut och lät i fredagskväll), som de tolkade med full ackuratess.
   Sedan blev slutet av konserten, när oktober hade förvandlats till november, ännu en höjdpunkt när extralåtarna blev till en sammanfattning av bandets influenser av både pop och rock. Först en röjig "Fortunate son" och sedan "I saw her standing there" som när jag blundade med lite fantasi i mitt inre kunde uppleva Beatles i en källare i Hamburg 1962.

/ Håkan

Bengt Gustafsson 1/04: Hej Hunter/Wagner var med Lou under slutet av 1973. Men under den korta tiden t...

Jarmo Tapani Anttila 25/03: Har försökt hitta denna skiva i Sverige men ej lyckats. Var fick du tag på de...

Kjell J 7/03: https://americana-uk.com/jesper-lindell-before-the-sun Här kan du "compare not...

Magnus Andersson 12/02: Hej Håkan, Tack för din spännande "best of 1973/74" lista! (Jag tror att Br...

Bengt Gustafsson 1/02: Iechyd da is the Welsh word for cheers, meaning good health. It is used when yo...

Johan S 15/01: Fantastiskt album! Allt knyts ihop under dessa år, Faces, Stewart och Stones. ...

Lena 14/01: Tack Håkan, för fina recensioner. ...

Björn 27/12: Hallå Håkan! Likt en vilsen orienterar utan karta och kompass lyser du upp min...

Johan S 19/12: Kan bara hålla med. En av pubrockens juveler!...

Björn 2/12: Som vanligt har redaktören skrivit initierat och med stort hjärta. En liten an...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.