Blogginlägg från 2020-01-15

INTERVJUER 74-94: Marie Bergman/Lasse Englund (1985)

Postad: 2020-01-15 07:59
Kategori: Intervjuer

INTERVJUN MED MARIE OCH LASSE gjorde jag direkt efter konserten på Rockmagasinet i Örebro 20 februari 1985. En lågmäld halvakustisk konsert som paradoxalt nog genomfördes under en tid när Marie Bergman hade sin långa karriärs tydligaste rockprofilframtoning. Just då, våren 1985, var Marie (och Lasse) mittemellan två rockalbum.
   Efter Family Four-tiden, 1969-1973, utvecklades Marie Bergman personligt som artist. Från solodebuten 1974 och sedan på åtskilliga Metronome-skivor litade hon alltmer på eget material. 1979 inleddes samarbetet med gitarristen Lasse Englund, 1981 gifte de sig och har sedan dess jobbat nära varandra både på scen och skiva.
   Maries rena solokarriär varade fram till 1981 och albumet ”...hjärtats lust” men då började hon söka sig till fasta bandkonstellationer. 1982 bildades ett Marie Bergman Band, där Lasse, basisten Bengt Lindgren och trummisen Gunnar Wenneborg också var medlemmar, som gav ut albumet ”Instant energi”. För första gången producerade Marie skivan själv tillsammans med bandet och det steget inspirerade till fortsättning på den vägen.
   1983 bildades den första upplagan av Marie Bergman & Magic Body Band som hade ett ännu rockigare sound. Förutom Marie och Lasse var det trummisen Tomas Olsson och basisten Jenny Wikström och albumet ”Möjliga mysterier” blev resultatet av deras samarbete. Marie hade gått från en typ av vispop till att bli rocksångerska.
   Men det var nästa konstellation av Magic Body Band, som nu hade lämnat Metronome för Amalthea, som tog både den svenska och danska rockpubliken med storm. Marie, Lasse och Jenny hade förädlat bandet med klaviaturkillen Olle Westbergh och trummisen Affe Byberg, två killar som samtidigt hade samma position i Ola Magnells band.
   Jag fick en förvarning om bandets styrka live i Örebro redan i oktober 1984, alltså innan Marie och Lasse gjorde sin turné på två våren 1985. Och den kommande skivan som Marie hintar om i intervjun, ”Mångalen” som släpptes i september 1985, vågar jag påstå vara Marie Bergmans höjdpunkt som skivartist. I samband med skivrelease besökte Marie och bandet Örebro och återigen Rockmagasinet, 25 september 1985, och gjorde skivan full rättvisa på scen inför en skamligt liten publik.
   Lasse Englunds skivkarriär har genom åren inte varit lika omfattande som Maries men han skulle också ge ut ett soloalbum på Amalthea, ”Anchor” (1987).



Den här intervjun publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 26/2 1985.

Marie Bergman och Lasse Englund
ETT PAR SOM HÅLLER - IHOP


MARIE BERGMAN BESÖKTE ÖREBRO och Rockmagasinet förra veckan med sin akustiska gitarr och maken Lasse Englunds elektriska gitarr som enda ackompanjemang. Paret reser just nu på en kort turné som duo fast de vanligtvis har ett stadigt kompband, Magic Body Band.
   - Det är både dyrt och en organisatoriskt alldeles för stor affär att ständigt hålla ett band med jobb året runt. Dessutom tror jag att det är nyttigt att gruppmedlemmarna mellan turnéer och skivor skiljs åt och spelar annan musik, säger Marie som både privat och på scen aldrig överger Lasse Englund.
   Lasse Englund är en gudabenådad gitarrist som hade små framgångar redan innan han träffade Marie för sju år sedan. Han har gjort tre soloskivor av vilka ”Drakväder”, som kom för elva år sedan, är den mest kända. Han ser inget negativt i att leva och uppträda tillsammans.
   - Det är givetvis inte friktionsfritt hela tiden men mestadels fungerar det perfekt. Ett jobb – ett liv, säger Lasse diplomatiskt.
   - Det är mysigt att turnera på två, man kommer närmare publiken och kan improvisera mer, säger Marie som på den akustiska turnén framför mer äldre låtar än de gör tillsammans med bandet.
   - Med bandet är det mer kroppslig musik, rockigare och tyngre och vi försöker göra hela bandet kreativt. Jag skriver texterna men musiken görs av alla tillsammans, säger Marie.
   Marie Bergman har efter 17 år, halva livet(!), lämnat Metronome och sökt sig till det skånska skivbolaget Amalthea, hemvist för bland annat Dan Hylander och Mikael Wiehe. En singel har just släppts och ett album ska spelas in i maj för release i höst.
   I sommar ska Marie, Lasse och bandet spela på Roskilde-festivalen och ytterligare två festivaler i Danmark där de tillhör de tio populäraste grupperna.
   Marie har en exklusiv röst och hon sjunger både visor och rock med samma självklara tyngd och musikalitet.
   - Rösten är förbisedd inom rockmusiken, säger Marie som svar på ett påstående att hon nu verkar våga utnyttja röstresurserna mer. Rösten är ju ett instrument som kan fungera i olika sammanhang och forma sig kring olika känslolägen.
   Säger Marie Bergman som snart ska lägga sig i hårdträning inför skivinspelningen som hon hoppas och tror ska bli så lyckad att steget till det definitiva genombrottet hos rockpubliken inte ska vara långt borta.
   - Visst känner man att vindarna börjar vända och att man kommit förbi de tröstlösa åren. Genom uppmuntran och ett alltmer ökat intresse för ens musik som stadigt vandrar mot framgångar är den stora och viktiga belöningen, säger Marie och beundrar den kämpiga arbetsseger som Dan & Py åstadkom genom otroligt flitigt turnerande.
   Marie Bergman, Lasse Englund och Magic Body Band står på tröskeln till ett liknande genombrott. Det är jag övertygad om.

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (60)
Blogg (428)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (16)
Jul (70)
Konserter (224)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (49)
Maxi12" (35)
Minns (120)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< Januari 2020 >>
Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29 30 31    

Erik E 22/12: God jul & Gott nytt år Håkan, och tack för de många läsvärda inläggen under 2019...

Björn 13/12: Instämmer i det mesta, men mest i "händelsefattigt". Bruce är på min topp fem li...

Tomas 15/10: Du har skrivit fel ording i bildtexten. John och Stu ska byta plats...

Jan Arne Martin Lennell 12/10: Så himla bra...om än inte i nivå med Del Amitri som grupp. Har tyvärr inte fått ...

Johan S 11/10: Helt enkelt en fantastisk platta!...

Gunnar Åslund 7/10: Cream spelade på Idrottshuset i Örebro den 18/11-1967....

Erik E 24/09: Enligt wikipedia är Titam Florebeck en pseudonym för Stephan Forkelid: https://s...

Bengt 20/09: Hej Skall vara One Chord Wonders med the Adverts! Tackar för en i övrigt fan...

Björn 14/08: Tack Håkan! En kulturgärning för alla, inte bara för vi som älskar Magnus väldig...

Valbobo 13/08: Ett lite märkligt sammanträffande är att de tre låtar du nämner som djupt person...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.