Blogginlägg

INTERVJUER 74-94: Py Bäckman (1986)

Postad: 2020-02-26 07:53
Kategori: Intervjuer

PRECIS SOM FÖRRA VECKAN KOMMER JAG under två dagar ägna mig åt att minnas tillbaka två intervjuer med samma artist under samma år. Den här gången handlar det om Py Bäckman som soloartist några år efter de stormiga åren som medlem i det ständigt turnerande bandet Dan Hylanders Raj Montana Band.
   Jag och min fotograferande vän Anders Erkman på Nerikes Allehanda följde Raj Montana i spåren under vid ett flertal tillfällen mellan januari 1983 och december 1984. Men när den gruppen sprack efter turnén hösten 1984 sprack så småningom även det privata förhållandet mellan Dan och Py som därefter ägnade all tid åt solokarriärer.
   1985 var ett lugnt år för både Dan och Py, ett så kallat sabbatsår, men medan de laddade för sina respektive solokarriärer sammanfattades de framgångsrika åren i Raj Montana Band med ett livealbum, ”Tele-gram” (sommaren 1985), som lite exklusivt gavs ut av två skivbolag, Sonet och Amalthea.
   Py jobbade redan med nytt solomaterial och hennes låt ”Con-Cordelia”, från det kommande albumet ”Narrarna dansar”, framfördes på den storslagna ANC-galan i november 1985.
   Jag och Anders Erkman åkte 26 juni 1986, en mycket het sommardag, till Kristinehamn för att där på ett hotell möta Py och bandet inför sommarturnépremiären i Björneborgs Folkets Park på kvällen. Pys nya soloalbum var redan inspelad men hon var vid intervjun ovanligt tystlåten om skivan som skulle släppas framåt hösten.
   Vid samma tillfälle, under soundcheck på scen i Björneborg, pratade jag med trummisen Pelle Alsing om hur tekniken med trummaskiner och datorer tagit över rollen för musiker. Den intervjun finns här på Håkans Pop.
   Py Bäckmans "inre angelägenheter", som jag hänvisar till i slutet på intervjun, har jag tyvärr glömt vad de handlar om.
   Imorgon återkommer jag till en kortare mer spontan intervju med Py Bäckman i samband med en konsert i Örebro i oktober 1986.



Den här intervjun publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 1/7 1986.

Sveriges bästa sångerska till Örebro nästa vecka
PY STÅR PÅ EGNA BEN IGEN


PY BÄCKMANS KARRIÄR SOM SÅNGERSKA ÄR lika lång som anmärkningsvärd. Från tv-debuten 1957 i ”Karusellen” via garagerock på 60-talet och schlagerfestivalfiasko 1979 till de senaste årens stora framgångar i Raj Montana Band. Och i dagarna tog hon ännu ett viktigt steg som soloartist med en folkparksturné i eget namn.
   Efter fem år och över 500 konserter tillsammans upplöstes Raj Montana Band sent på hösten 1984. Det var en lärorik tid främst för Py Bäckman som under dessa år på allvar lärde sig skriva och sjunga på svenska med två mycket framgångsrika album, ”Sista föreställningen” och ”Kvinna från Tellus”, som följd.
   Efter förra årets så kallade sabbatsår, med mixning och videoredigering av sista konserten och stort ANC-engagemang, har hon nu bildat ett eget band som hade turnépremiär i Björneborgs Folkets Park i torsdags.
   Ett band musiker som till hälften är gamla Montana-polare. De är Pelle Alsing, trummor, Clarence Öfwerman, keyboards, Jonas Isacsson, gitarr, och Tommy Cassemar, bas. Killar hon vill jobba länge med.
   - Eftersom Dan (Hylander) och jag aldrig mer kommer att turnera tillsammans igen så känns det tryggt att omge sig med det här bandet. Visserligen delar jag delvis band med Eva Dahlgren och Anne-Lie Rydé men vi har tillsammns kommit överens om det så det ska säkert fungera, berättar Py innan konserten.
   Py är ingen nykomling som soloartist men hon har inte uppträtt ensam sedan 1980.
   - Det var då jag upplöste Py Gang, som ändå inte går att jämföra med dagens musik. Jag sjöng då uteslutande på engelska och vi turnerade mest på rockklubbar och spelade blues och r&b.
   Konserten under folkparksturnén, som når Örebro och Brunnsparken 12 juli, är en timme kort sammanlagt och innehåller mest känt material från hennes två senaste album. Men även några överraskningar. Två mycket läckra aptitretare från kommande skivan, ”Camelot” och den Kate Bush-inspirerade ”Svarta spetsar” och två covers, Pink Floyds gamla ”See Emily play” och John Cougars ”Thundering hearts”.
   Nya albumet är redan inspelat, mixas i augusti och kommer ut i september men Py vill inte gärna prata om det just nu men avslöjar att hennes besök i södra Afrika i våras inte påverkat soundet på nya skivan.
   - Det kommer att ta tid att smälta alla otroliga intryck från Afrika, plattor vi fick med oss och all musik vi hörde, så det låter inte alls afrikanskt om nya albumet.
   Py Bäckman visar under den timmeslånga konserten att hon är den ledande svenska rockspångerskan, men får mycket stöd från flickorna i kören, Maria Blom och Eva Hillered.
   - Jag fick tips om Maria och hörde en live-tejp och blev imponerad. Hon är dödsbegåvad, hon har en svart röst i en liten kropp. Eva är hennes kompis och båda sjöng tidigare soul med Bob Manning.
   Py är en rutinerad artist som med åren växt ifrån nervositet och osäkerhet. Strax innan konserten är hon avslappnad.
   - Det är spännande men jag är inte nervös. Det är inget skrämmande längre att gå upp på scenen, säger Py strax före konserten och berättar också många inre angelägenheter oss emellan.

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (60)
Blogg (443)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (19)
Jul (70)
Konserter (233)
Krönikor (147)
Larm (20)
Listor (49)
Maxi12" (35)
Minns (133)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< Februari 2020 >>
Ti On To Fr
          1 2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26 27 28 29  

Håkan Gustavsson 30/10: Rolig återblick! Vissa saker behöver mer än 10 år för att man ska se klart...

Mats Karlsson 26/10: Detta är också ett av mina favorit-live-album. Visst var det märkligt att man...

Mats 26/10: Hej Håkan, Tack för att du skriver om Kursaal Flyers. Håller med om att de...

Fredrik Plumppu 24/10: Väldigt kul att få läsa denna recension, igen! 1983 hade jag nyligen upptäc...

Björn 16/10: Beklagar förlusten, dina fina ord sätter både ton och känsla på det liv som...

Peter 9/10: Mycket fina ord Håkan....

Mr D 7/10: Grym platta! ...

Johan S 5/10: Romano o Phillips, verkligen två kanonalbum Håkan!...

Per-Anders 3/10: Kommentar till Peter Wennös artikel. Bruce är den ende som kan göra det bätt...

Per Gotthardsson 15/09: Jag var där och precis som i artikeln var jag där för Jon Hiseman och Colosse...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.