Blogginlägg

#6. dvd: Imagine

JOHN LENNON: Imagine (Warner Bros, 2005)

1988 KOM DEN FÖRSTA OCH HITTILLS BÄSTA dokumentärfilmen om John Lennons liv. 2005 släpptes samma dokumentär på dvd, med extramaterial på en särskild dvd. Vi får historien om Lennons hela liv, från den delvis sorgliga barndomen till den tragiska och chockartade avslutningen. Kronologiskt hoppar historien lite fram och tillbaka på dvd:n men det förstärker det intressanta berättandet som till stor del är John Lennons egna ord från hans egen mun. Av 200 timmars film har det blivit en 90 minuter lång fullständigt hänförande biografi i ord, bilder och musik.
   De inledande flygbilderna är mäktiga, över oändligt gröna områden, när vi närmar oss Tittenhurst Park nära Ascot i Londons sydvästra utkanter. Det georgianska palatset kom att bli paret Lennon/Yoko Onos sista boende i England och där lät Lennon 1970 bygga en inspelningsstudio, Ascot Sound Studios. Legendariska album som "Imagine" och "John Lennon/Plastic Ono Band" spelades delvis in i den studion.
   Lennon/Ono flyttade dit sommaren 1969 från huset Kenwood i Weybridge åt samma London-väderstreck. Och de bodde där till augusti 1971 när de emigrerade till USA och New York. Huset köptes senare av Ringo Starr och flera scener i förra veckans dvd, T Rex "Born to boogie", utspelar sig just där.
   Nåväl, i de första scenerna på "Imagine"-filmen landar vi mitt i inspelningarna av albumet med samma namn. Lennon citerar text och melodi för några nyfikna musiker. "Imagine there's no heaven diddleidee, it's easy if you try diddleidee" och så vidare. Ganska musikhistoriska ögonblick, visserligen rutinmässig vardag i John Lennons liv, som utspelar sig i studion tillsammans med musiker som Klaus Voormann, Alan White och Nicky Hopkins men också George Harrison vid något tillfälle. Hela tiden med producenten Phil Spector vid mixerbordets reglage. En intressant sekvens senare i filmen är när Phil och John ska sjunga kör på en låt och Phil har svårt att hitta röstnivån.
   Filmens första historiska återblick blir när Lennon får förklara hur han blev övergiven av sin mor två gånger, först som liten när moster Mimi tar hand om honom och sedan som 17-åring när mamma Julia omkommer i en trafikolycka. Det tar hårt för den intensive John, vars överaktivitet idag nog skulle kunna diagnostiseras som adhd, och det traumat skulle återkomma många gånger i Lennons skapande.
   John hade 1957 precis bildat The Quarry Men tillsammans med (nyligen avlidne) Pete Shotton och vi får ögonblicksbilder från den tiden. Redan i augusti 1957 spelar gruppen första gången på Cavern i det centrala Liverpool. Den gamla vinkällaren hade förvandlats till jazzklubb men det var några år kvar innan Beatles blev husband på Cavern. Under tiden provar bandet nya namn som Johnny & the Moondogs, The Beatals och The Silver Beatles innan de slutligen i augusti 1960 bestämmer sig för The Beatles samtidigt som trummisen Pete Best börjar spela i gruppen.
   Gruppens första manager, Allan Williams (också nyligen avliden), kommenterar de första årens turnerande och Hamburgsbesöken 1960 där slagsmål och aspackad publik blev vardagsmat. Det var under de här åren, slutet på 50-talet och 1960, John Lennon senare beskriver som "rock'n'roll ändrade mitt liv". Beatles och deras historia är under de här åren och resten av 60-talet också en stor del av Lennons egen historia.
   Riktigt så detaljerad och minutiös berättas inte historien i "Imagine" men det är onekligen intressanta år innan Beatles blir etablerade. Vi får några dokumentära livebilder från det valvformade Cavern när gruppen spelar "Some other guy". Plus några kommentarer från nye managern Brian Epstein varför han tyckte att Beatles var bra.

SKIVGENOMBROTT, GEORGE MARTIN OCH ETT STORT självförtroende ("Vi var världens bästa grupp") betydde mycket men inledningsvis var det en kvartett väldigt välartade Liverpool-ynglingar som uppträdde i eleganta kostymer och artigt bockade och tackade för uppmärksamheten efter varje låt på scen.
   Tillbaka i "Imagine"-inspelningarna och musikerna lyssnar med stora öron när John spelar upp nyskrivna låtar på pianot. Filmen pendlar snabbt tillbaka till USA 1964 då gruppen befinner sig i stormens öga med kaos och hysteri som följd. Intervjuer och presskonferenser förvandlas till tumult och sensation.
   Plötsligt en scen ur vardagen 1971 när en objuden inkräktare knackar på dörren på Tittenhurst Park och en nyvaken Lennon får förklara låtarnas innebörd för den förvirrade och hungrige unge mannen och bjuder sedan in honom på frukost.
   Shea Stadium 1966 och beslutet att sluta turnera och filmen koncentrerar sig nu mer på den individuelle Lennon, filminspelning ("How I won the war"), droger och psykedeliska visioner. Hans fru Cynthia missade tåget på Euston Station och Yoko Ono kommer in i hans liv som vänds uppochned både personligt och professionellt.
   Den legendariska videon till "Strawberry fields forever" i parken, regisserad av svensken Peter Goldmann, är verkligen ett perfekt tidsdokument. Lennons "Revolution"-låt kopplas ihop med Lennon/Onos politiska aktiviteter i USA. Fredsprotesten Bed In lockar både applåder och invändningar, i en kontrovers med serietecknaren Al Capp (känd som Knallhattens skapare) sätter John Lennon honom på plats verbalt.
   Samtidigt blir splittringen i Beatles uppenbar, filmsekvensen från "Let it be" när George och John pratar om Paul under namnet Ed det blir ganska komisk. Osämja med Spector i studion och diskussionen med New York Times-reportern Gloria Emerson blir både vild och oförsonlig.
   Paul lämnar bandet och Derek Taylor får officiellt förklara och försvara. Den innehållsrika filmen fortsätter givetvis efter Beatles-splittringen med "War is over"-projektet, en sekvens från "One to one"-konserten, Lennons 14 månader långa paus från Yoko-relationen ("jag uppförde mig som en tonåring") och återvändandet ("kunde inte överleva utan Yoko") och allt blir lugn och ro när sonen Sean föds och Lennon satsar i flera år på privatlivet som klassisk hemmapappa.
   Comebacken 1980 med "Double fantasy" och det tragiska mordet till ackompanjemang av slutackordet i "A day in the life" som även blir slutet på den här filmen. Till tonerna av "All you need is love", den fina "Imagine"-videon vid vita flygeln och "In my life"-sången under sluttexterna som följs av demoversionen av "Real love" som 1996 blir Beatles nya singel.

Extramaterial: Samlat på en separat dvd. Människorna som sammanställt filmen pratar om sina minnen och betydelsen av John. BBC Radio-intervju med John och Yoko 1971. "Imagine" på akustisk gitarr livefilmad på Apollo Theatre 17 december 1971 (Inspelningen utgiven på "John Lennon Anthology"). Bygger ett litet hus på ön i lilla sjön på Tittenhurst Park. Rektorn (William Ernest Pobjoy) på Quarry Bank High School minns John Lennons skolgång.

/ Håkan

Bengt Gustafsson 1/04: Hej Hunter/Wagner var med Lou under slutet av 1973. Men under den korta tiden t...

Jarmo Tapani Anttila 25/03: Har försökt hitta denna skiva i Sverige men ej lyckats. Var fick du tag på de...

Kjell J 7/03: https://americana-uk.com/jesper-lindell-before-the-sun Här kan du "compare not...

Magnus Andersson 12/02: Hej Håkan, Tack för din spännande "best of 1973/74" lista! (Jag tror att Br...

Bengt Gustafsson 1/02: Iechyd da is the Welsh word for cheers, meaning good health. It is used when yo...

Johan S 15/01: Fantastiskt album! Allt knyts ihop under dessa år, Faces, Stewart och Stones. ...

Lena 14/01: Tack Håkan, för fina recensioner. ...

Björn 27/12: Hallå Håkan! Likt en vilsen orienterar utan karta och kompass lyser du upp min...

Johan S 19/12: Kan bara hålla med. En av pubrockens juveler!...

Björn 2/12: Som vanligt har redaktören skrivit initierat och med stort hjärta. En liten an...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.