Blogginlägg från 2009-10-18

”En modern man”

Nisse Hellberg
En modern man
(Metronome)

Efter två bra men inte suveräna soloskivor, som däremot sålt otroligt fint, når Nisse Hellbergs solokarriär på 2000-talet en ny höjdpunkt. Genom att sänka decibelvågorna, lämna förstärkarna hemma och ändå öka svänget. Genom att skriva än mer fantastiska texter och behålla den melodiska känslan är ”En modern man” en mycket positiv upplevelse.
   Nisse kompas av samma gäng som tidigare men scenförvandlingen har givit bandet en större personlighet och ett större utrymme. Janne Lindéns akustiska slide pryder ljudbilden på flera låtar och tillsammans med Nisse lyckas två akustiska gitarrer skapa ett tidlöst sound som jag närmast kan jämföra med Elvis Presleys tv-special 1969. Både spontant och koncentrerat på samma gång.
   Det svänger hejdlöst på flera låtar och mina tankar flyger iväg till artister som Dave Edmunds och, som i ”Den står där du ställt den” när pianot plockas fram,, Geraint Watkins och jag blir övertygad om att hade Rockpile spelat in en akustisk rockskiva hade soundet varit i närheten av ”En modern man”.
   Ändå är det, som vanligt när det gällt Nisse och hans låtar under dryga två decennier med Wilmer X, materialet som är den viktigaste beståndsdelen på hans nya skiva. Där texterna är så finurligt finsnickrade och tänkvärda. Där melodierna med sina ofta djupa rötter i musikhistorien låter väldigt moderna.
   Men som sagt, texterna gör Nisses nya skiva så otroligt tilldragande. Där det handlar om hemlängtan (”Alltid hem, hem, hem, hem”), bibeln ("Bok i retur" ger en klart kritisk bild och är skivans stora höjdpunkt), samarbete mellan människor (”Ett enda kugghjul”) i gospeltakt, Johnny Cash (”En man i svart”), härlig rock (”Kan livet nånsin bli bättre än så här”/”Vem ska ro båten i land”) och den ”Apache”-influerade instrumentallåten (”Ocean boy”).

/ Håkan

Peter 31/05: Nu var det väl så att Tony Bourge var gitarrist och Phillips var trumslagare? ...

Johan S 13/05: Det här blir en resa i min smak! Underbart! Har lyssnat på Linda otroligt myc...

Björn 11/05: There are 2 Kinds of Men in This World…Those who have a crush on Linda Ronstad...

Björn 11/05: Tack för den, som Magnus brukade säga efter avslutad låt. Ett nöje att få t...

Niclas 4/05: Hej Håkan, Farsan visade mig Pugh på tidigt 2000-tal då var jag blott en ...

Björn 3/04: Lite räknefel, det är självklart 40 år mellan 1980 och 2020, inte bara Billy...

Björn 3/04: Blir både glad och sorgsen, när jag läser #11. Magnus, saknad men aldrig glö...

Jan Lennell 30/03: John Hiatt! En klar favorit. Tycker albumet "Warming up to the ice age" håller ...

Claes Janson 20/03: Hej Håkan! Kul att läsa om Baltik. Jag ska snart ta farväl av min 4 år äld...

Silja 13/02: Lokalhistoria är kraftigt underskattat. Mera sånt!...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.