Blogginlägg

Weather Report – en jäktad jazzrockprodukt

Ibland har jag inte varit rätt man på rätt plats. Vilket påverkat både mina åsikter och sättet att skriva recension. Jazzrock 1977 var inte min kopp te, inte då heller.

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 30/8 1977.

WEATHER REPORT
Brunnsparken, Örebro 28 augusti 1977

I söndagskväll var jag på en utställning för klangmusik. Det vill säga jag var på Weather Reports inledande konsert på Sverigeturnén.
   Elektriskt, elektroniskt och volymstarkt. Med dessa få ord kan jag sammanfatta konserten. Precis som på skivorna kretsade det mesta kring Josef Zawinul och alla hans klaviaturinstrument av skiftande storlek och ljud.
   Det var inte precis kompmusiker han hade med sig på scen. De var alla sina egna solister och när musiken till 98 procent var instrumental fick både Wayne Shorter visa sin bländande teknik på saxofon och den bäste basisten i genren, Jaco Pastorious, att rita rejäla basfigurer.
   Så långt var Weather Reports musik skickligt utförd. Med mina rockbaserade öron upplevde jag dock musiken som alltför flexibel för att få riktigt grepp om känslorna. Ena stunden flög den högt för att i nästa störtdyka ner bland trummor och slagverk som en dödsskjuten duva.
   Vad jag saknade mest var en gitarrist. Visserligen spelade Pastorious bas som ett soloinstrument men den hade ju inte alla de möjligheter som en skrikande elgitarr.
   Jag har nämnt volymen vid flera tillfällen men från den plats jag stod var det aldrig några problem. Trots oväntade tempoväxlingar och tvära kast i musiken fann jag Weather Report som en hetsad och jäktad jazzrockprodukt.

/ Håkan

Åke 7/01: Roligt att läsa, jag var på den konserten och tog en hel del bilder. Kom att s...

Valbobo61 21/11: Fire är ju en riktig rökare (HaHa). En av mina absoluta favoritlåtar, Red Cad...

Silja 6/10: Arrival heter instrumentallåten. Fin melodi som jag känner igen med en annan t...

Peter 26/09: Jag liksom alla journalister då tyckte Stockholm 1988 var mycket bättre. Jag l...

Jerker Emanuelson 29/08: Kul att ses! Du skriver att Bob hade olika kompband på de andra spelningarna me...

Tomas Skagerström 14/08: Hej "Håkanpop". Kul att hittat till din sida./tegelgubben....

Håkan Gustavsson 16/06: Vilket kul och bra initiativ! Ser verkligen fram emot lite inspiration och för...

Björn 3/03: Hej Håkan. Tack för de orden om D.J. Tumme upp, för liknelsen med Mick Jagge...

Kjell J 31/01: Texten är förstås skriven 1980, Men ursäkta gnället och/eller pekpinnen, Ro...

Jarmo Tapani Anttila 31/01: Lustigt, har precis läst färdigt boken Too Much Too Young, The 2 Tone records ...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.