Blogginlägg från 2020-10-07

Tributes: Tages

"Fuzzy Patterns - A tribute to Tages" (Segat, 2020)

HÄRMED GÖR MIN SERIE MED TRIBUTE-SKIVOR, album där olika artister hyllar andra artister eller låtskrivare, efter drygt två års uppehåll comeback på Håkans Pop. Från hösten 2008 har jag skrivit om exakt hundra album i den kategorin. Först regelbundet varje vecka, 2008/2009, och sedan under åren sporadiskt men ändå ofta för att nu under den här säsongen dela utrymme med coverskivorna på Håkans Pop på onsdagar.
   Först ut i kategorin denna höst är en osedvanligt aktuell skiva från i våras när den svenska samlingen med hyllningen av Tages (”Västkustens Beatles”) släpptes. Det fanns förvisso starka konkurrenter, Hep Stars, Ola & Janglers, Mascots och framförallt Shanes och några till, men i mitt musikaliska huvud var det Tages som var det absolut bästa och ledande namnet bland svenska grupper på 60-talet.
   Därför hade jag ganska högst ställda förhoppningar innan jag började lyssna på den här samlingen med svenska grupper som tolkar Tages gamla låtar. En skiva som delvis fick mig överraskad, inte bara positivt, men också lite besviken när det gäller urvalet av låtar.
   Ok, det kanske är fel sammanhang att förvänta sig en greatest hits-samling av Tages-låtar men jag tycker mig sakna några intressanta tolkningar av singelhits/originallåtar som ”I should be glad”, ”So many girls”, ”Miss McBaren” (min näst största Tages-favorit) och ”There's a blind man playing fiddle in the street”. Bortprioriterade av mindre framträdande material som ”People without faces”, ”It's my life”, ”My home town” och faktiskt titellåten/singel-b-sidan (fast The Most gör en helt godkänd version). Även den gamla Tages-singel-b-sidan/coverlåten ”Wanting” är i sammanhanget ett frågetecken.
   Om det är kända popprofiler som döljer sig bakom småkomiska och ibland Beatles-influerade gruppnamn som Strawberry Feels, Two Of Us, Carl Eivar Sect och The Mad Men Band (med en tjej som sångerska...) vet jag inte men igenkänningsfaktorn bland banden, som har en tålamodskrävande bredd (från Rockfolket till The Soundtrack Of Our Lives), är inte så hög. Men David Myhr (en gång sångare i The Merrymakers) och Peter Morén (Peter, Bjorn & John) tillhör väl kanske också den exklusiva skaran.
   Skivan inleds snyggt och läckert med introlåten ”Homage to Tages & Henkan”, skriven av Christer Palmqvist, som alltså är en hyllning av bandet och deras producent Anders Henkan Henriksson. I låten vävs en rad Tages-låtar ihop till en smakfull mix och en helt ny poplåt.
   En lockande, lovande och respektfull start på en tribute-skiva som dock pendlar mellan utsökta versioner och några ganska utslätade tolkningar. Det senare inträffar redan på skivans andra spår där David Myhr har gjort en snäll easy listening-variant, med överdrivet eleganta stråkar, svajgitarr och kör, på Tages kanske tuffaste och bästa låt, ”Every raindrop means a lot”.
   En tributeskiva ska väl inte hålla sig strikt efter originalet men här blev det lite för smeksamt och färglöst men det blir ganska snart bättre. Peter Morén gör en energisk och galopperande ”Don't turn your back” där rock'n'roll-gitarren tar ut svängarna och The Mop Tops grymt svängiga tangerar faktiskt Tages original och uppdaterad till 2020 med ett brinnande munspel.
   Rutinerade Max Lorentz gör en i sammanhanget ganska udda, österländskt inspirerad och helt omgjord version av ”People without faces”. Som endast går att förstå om man vet att Max är en stor David Bowie-fantast.
   Sedan pendlar det musikaliskt som sagt med bland annat en ukulele-arrangerad ”She's having a baby now” och ett modernt elektroniskt experiment till version av ”The one for you”. Och avslutningsvis en stor mäktig final med The Soundtrack Of Our Lives, inspelad live”, med ”In my dreams” där Tages stora frontfigur, sångaren Tommy Blom (avled 2014), gör en av sina sistaa framträdanden.


Two Of Us: Homage to Tages & Henkan
David Myhr: Every Raindrop Means A Lot
Peter Morén: Don't Turn Your Back
The Mop Tops: The Man You'll Be Looking For
Max Lorentz: People Without Faces
Strawberry Feels: It's My Life
The Anderson Council: I Read You Like An Open Book
Michael Börstell: My Home Town
The Tremblin' Train: Wanting
The Most: Fuzzy Patterns
The Rumms: Fantasy Island
Trellebelle Ukulele Orchestra: She's Having A Baby Now
One 2 Testing: The One For You
The Mad Men Band: I'm Going Out
Carl-Eiwar Sect: Why Do You Hide It
Rockfolket: Sleep Little Girl
The Soundtrack of Our Lives with Tommy Blom and Göteborgs Symfoniker: In My Dreams

/ Håkan

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var på en av Tyrolspelningarna och en på Trädgårn i Göteborg och kan h�...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 g�...

Peter 2/07: Nja, Honeycombs hade ju en hit till: That´s the way som jag tror hamnade på Ti...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.