Blogginlägg

MAXI12" #35: WARREN ZEVON

Postad: 2017-08-28 07:51
Kategori: Maxi12"



WARREN ZEVON
Sentimental hygiene
The Factory
Leave my monkey alone (Latin Rascals 12" Dub Version)

(Virgin, 1987)

JUST NU SNURRAR DE 12 TUM STORA SVARTA vinylskivorna med 45 varv i minuten på min grammofon och det strömmar ut ett glasklart, kraftfullt och koncentrerat starkt sound ur högtalarna. Maxisinglar hade för 30-talet år sedan en märklig förmåga att i sina bästa stunder lyfta musiken, förstärka melodierna och återge ljudet med sin rätta framtoning.
   Jag har valt att gradera mina 35 favorit-maxisinglar och jag inleder listan längst ned med en fantastisk Warren Zevon-låt på Side One som också var titellåt på hans comebackalbum från 1987. (För övrigt ett i sin helhet alldeles lysande album som jag placerade på en hedrande andraplats. bara knappt slagen av John Hiatts "Bring the family", när jag för närmare tio år sedan på Håkans Pop listade mina 80-talsalbumfavoriter).
   Maxisingeln innehåller tre låtar där två av albumlåtarna förekommer i sina originalversioner men där varianten på tredje låten, "Leave my monkey alone", är ett tydligt exempel på hur groteskt förlängda mixningar på 80-talet förvandlade och förvanskade låtar till en pumpande diskofierad och taktfast monoton elektronisk uppvisning.
   Utan större kommersiella framgångar, skilsmässa och en accelererande alkoholism tog Warren Zevon paus från artistkarriären i fem år mellan 1982 och 1987 men det var med fräsch revanschlust han kom tillbaka och levererade ett album fylld med stark rockmusik, underbara melodier och sedvanligt lysande texter. När jag idag letar info om releasedatum av albumet "Sentimental hygiene" får jag spridda exempel på juli 1987 (när den här Englandspressade singeln släpptes) och 29 augusti (som Wikipedia påstår att albumet släpptes) men jag är övertygad om att albumet släpptes tidigare. Ty redan 30 juni recenserade jag "Sentimental hygiene" i Nerikes Allehanda och beskriver skivan i rubriken som "Sommarens pärla" och musikaliskt en makalös comeback.
   På ett nytt skivbolag i en delvis ny omgivning betydde en kreativ nystart för Zevon. Hela R.E.M. medverkar både här och där på skivan som fick en genomgående rockig inramning. Men här gästar också giganter som Neil Young och Bob Dylan. Young spelar exempelvis sedvanligt hänsynslös sologitarr på singel-a-sidans låt medan halva R.E.M. (Peter Buck/Bill Berry) maler på tillsammans med gamla Zevon-profiler som Waddy Wachtel och Jorge Calderón.
   På den något mer akustiska balladen "The factory" spelar Bob Dylan munspel och där kompar 3/4-delar av R.E.M..
   Kontraktet med Warren Zevon, som under många år mellan 1975 och 1982 var knuten till det låtskrivarprofilerade skivbolaget Asylum, var en seriös satsning av engelska Virgin att lansera skivbolaget i USA. I lanseringen av Virgin America ingick för övrigt samma år satsningen på Lolita Pops USA-karriär med albumet "Lolita Pop" där fräscha nyinspelningar av bandets tidigare repertoar på engelska.
   Zevons album avslutas med den udda låten "Leave my monkey alone" som faller ur den annars så helgjutna musikaliska ramen. Det är Zevons uppenbara försök att bredda och utveckla soundet åt det elektroniskt dansanta genom att engagera den psykedeliska funkprofilen George Collins (Parliament/Funkadelic) som arrangör. Med dataprogrammering, emulator och Herbie Hancock-gitarristen DeWayne "Blackbyrd" McKnight skapades musik och rytmer långt från Zevons vanligtvis personliga rockmusik.
   Versionen av den låten på den här 12":an, en remix av det kända teamet The Latin Rascals (Albert Cabrera och Tony Moran), är ytterligare ett 5:44 långt experiment utan sång som förstärker min redan skeptiska åsikt om det dansantelektroniska arrangemanget. Men kan lika gärna var ett skämt och i sann Zevon-ironisk stil driva med lyssnaren.

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (59)
Blogg (377)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (10)
Jul (51)
Konserter (204)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (43)
Minns (100)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< Augusti 2017 >>
Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22 23 24 25 26 27
28 29 30 31      

Wendyanne 14/09: Är ganska säker på att spelningen med King Kurt på Kolingsborg var på våren 1983...

stefan 13/09: Billy spelar bara på Marlboro Man och enligt mig så är den första versionen de g...

Janne Lennell 2/09: Lipstick.. och Have...är ju en fantastisk avslutning på första sidan...

Janne Lennell 2/09: The Vanjas (som jag såg förra året på Rosengrens) i all ära..men The Magnettes s...

Bubbert 26/08: Wow, Caroline Giertz från TV7:s flummiga spökprogram!...

Anders 24/08: Är det månne Motors som ligger på parkettgolvet?...

Janne 14/08: Fantastisk platta. Jag har läst att Hiatt skrev "Have a little faith in me" i st...

Lennart 7/08: Hej! Var också på nämnda konsert och mitt minne från den är/var att J Geils B...

Peter Alzen 21/07: Finns nån chans att få veta vilka de 38 för radion var? ...

Mikael Löwengren 8/07: Den släpptes faktiskt på kassett. Dock inte på LP. ...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.