Blogginlägg

Bättre nu än då

Det var en stor, mäktig och nostalgisk återföreningskväll i lördags i Örebro. Det var väl inget direkt uttalat jubileum men för 25-30 år sedan tillhörde rockklubben Rockmagasinet både nationellt och lokalt Sveriges hetaste rockklubbar. Och nu var det dags att återuppleva känslan, samla publik och artister från den tiden och tillsammans skapa en mycket värdig återförening. Och allt presenterades av Kristofer Lundström.
   Under 80-talet spelade alla på Rockmagasinet. Från Ebba Grön till Imperiet, från Barracudas till Saints, från Wilmer X till Billy Bragg, från Pogues till Jesus & Mary Chain, från Inmates till Steve Marriott, från John Mayall till Nico och från Alex Chilton till Green On Red. Och många, många fler.
   Sedan var Rockmagasinet hemvist för ett otal grupper av vilka Lolita Pop var den mest kända. Men undervegetationen av band var rik och blomstrande.
   Några av Rockmagasinets mest legendariska namn, med Lolitorna som självklar final, stod på Mastodonts scen i lördagskväll. "Rockmagasinet returns" var den samlande rubriken för kvällen och hade det funnits en underrubrik hade den kunnat skrivas ut som "Åldras med värdighet" ty kvällen bjöd oavbrutet på musikaliska höjdpunkter som fick mig vid upprepade tillfällen att utropa "bättre nu än då".

21:05-21:50 THE MIDNIGHT RATTLESNAKES
Musikaliskt inleddes kvällen med blues när en uppdaterad Round Midnight-liknande uppsättning spelade sig igenom en genuin samling blueslåtar. Med den ännu mer genuine Bosse E-son vid mikrofonen. Vars röst nu verkligen har bluesmusikens allra djupaste innehåll. Medan bandet, med bland annat Janne Nirving, Mats Strömberg och tillfällige Per Walldén, rullade ut ett tungt bluesigt och autentiskt gung.


                                                                                    Foto: Jan-Ola Sjöberg
22:02-22:29 ÖREBRO ORIGINAL PUNKS
Dags för kvällens första men inte sista överraskning. Under ledning av Anders Olsson, en av kvällens organisatörer till detta evenemang, vid mikrofonen hade några gamla medlemmar från semilegendariska grupper som Sarah Coffman, Alternativa Idioter och Perversa Individer samlats i en grupp som slungade sig igenom en coverbaserad repertoar. Överraskande välrepeterat och med en förvånansvärd ungdomlig energi och musikalisk attack var det en fröjd att färdas tillbaka till det sena 70-talets energi.
   Själv stod jag innan deras framträdande och skrockade om att det här kan bli ett kraschat uppträdande i stil med Jesus & Mary Chain, som sparkade sönder sina monitorer och var allmänt otrevliga, men det här minns vi av enbart musikaliska skäl. Med Bo Danerius (Alternativa Idioter), gitarr, Johan Lindskog (Perversa Individer), trummor, Mats Berglund (Sarah Coffman), bas, bakom en överraskande välsjungande men också andfådd Anders Olsson (Sarah Coffman) i de ofta reptilsnabba låtarna.
   Med tillfälliga gästartister som Danny Engström (Sarah Coffman) och Jan Önneslöv (Perversa Individer) blev det än mer autentiskt. Med dessutom en alldeles utsökt repertoar:
   Ett tusen punks (Grisen Skriker)
   Langarkung (Perversa Individer)
   Utslängd (Perversa Individer)
   Ge fan i mig (Attentat)
   Vägra värnplikt (Alternativa Idioter)
   Tidens Tempo (KSMB)
   Fri energi (Sarah Coffmann)
   Titta jag är död! (Sarah Coffmann)
   Schweden, Schweden (Ebba Grön)
   Hör inte till (TT-Reuter)


                                                                                    Foto: Anders Erkman
22:40-23:05 ATHLETIC ARABS
Det här var som sagt ett mycket välarrangerat evenemang. Med chockerande korta avbrott mellan banden och ett genomgående förstklassigt ljud som gjorde kvällen än mer positiv. Efter bara drygt tio minuters paus kom kvällens nästa men kanske inte lika överraskande höjdpunkt med Araberna som inte har stått tillsammans på en scen på 19 år. Och nu gjorde det med en fantastisk samspelt ackuratess i arrangemang som inte känns helt enkla att genomföra.
   Kanske var det numera professionelle Jerker Odelholms basspel som gjorde hela gruppens framförande så oerhört imponerande men egentligen var hela gruppens insats en enda stor succé, ett fyrverkeri i rytmer och moderna klanger. Från Johan Strandahls gitarr, via Torbjörn Helanders blås, keyboards och sång, Tobias Kjellströms trummor och Lars Norbergs sång till Jerkers bas på högerkanten. En hårt rytmsvängande kvintett som både visuellt och musikaliskt blev den här kvällens stora höjdpunkt. Inte så överraskande med tanke på att de redan runt 1990 var långt före sin tid vad gäller musikalitet och personlig framtoning.


                                                                                    Foto: Anders Erkman
23:21-23:45 BIBI FARBER & CONTAINER CLUB
Har få minnen av den här konstellationen när det begav sig men med massor av rutin i ryggen numera gjorde New York-besökaren Bibi Farber ett starkt intryck vid mikrofonen. Hon kanske saknar Patti Smiths nerviga utspel eller Debbie Harrys poppiga dignitet men med ett rungande rockband bakom sig (Bo Danerius, gitarr, legendariske Peter Olsen, trummor, och Håkan Eriksson, bas) blev det oväntat stor New York-influerad rock som tryckte på från den lilla scenen på Mastodont.


                                                                                    Foto: Anders Erkman
24:02-24:34 LOLITA POP
Det var som sagt en mycket välorganiserad kväll och den preliminära starttiden 01:00 på kvällens final kunde med tacksamhet flyttas tidigare och strax efter midnatt tog den mest framgångsrika upplagan av Lolita Pop plats på scen. Precis som alla andra band den här kvällen klagade även Lolita Pop på begränsade förberedelser och korta repetitioner men det lät mycket bra om deras sju låtar.
   Det var Lolita Pops sista Örebrosättning som stod på scenen: Karin Wistrand, Per Ståhlberg, Benkt Söderberg, Sten Booberg och Henrik Melin och det lät bra om detta rutinerade gäng som inte spelat ihop sedan 1999. Att sedan Benkt Söderberg hade tid att närvara var naturligtvis det största miraklet då han till vardags har fullt upp med karriären som pappa till First Aid Kit-systrarna Johanna och Klara.
   Kvällens Lolita-repertoar blev i strikt kronologisk ordning, förutom extralåten, och en ganska fin sammanfattning av Lolitas långa historia:
   Elak (se liveklipp ovan)
   Släng katten i väggen
   Hey winner
   Precious you
   Tarzan on a big red scooter
   A song from under the floorboards
   Tåg av längtan

Slutomdömet om denna fantastiska kväll är ju bara glatt, lyckat och positivt. Arrangörsstaben med Anders Olsson, Bosse E-son, Böna, Charlotte Warg och Urban "Spy" Lindfors hade ju lyckats perfekt i ambitionen att göra en nostalgisk kväll till något aktuellt och musikaliskt lysande.
   - Det blev ju väldigt lyckat. Tror alla var nöjda, var Anders anspråkslösa kommentar efteråt.

Att Örebrogästande Eilen Jewell med band dök upp efter sin konsert på Scandic Grand Hotel och tog över scenen direkt efter Lolita Pop var ju en helt annan historia…













Här kommer fler bilder från Rockmagasinet Returns-kvällen:

Foto: Anders Erkman





Foto: Jan-Ola Sjöberg




/ Håkan

Bengt Gustafsson 1/04: Hej Hunter/Wagner var med Lou under slutet av 1973. Men under den korta tiden t...

Jarmo Tapani Anttila 25/03: Har försökt hitta denna skiva i Sverige men ej lyckats. Var fick du tag på de...

Kjell J 7/03: https://americana-uk.com/jesper-lindell-before-the-sun Här kan du "compare not...

Magnus Andersson 12/02: Hej Håkan, Tack för din spännande "best of 1973/74" lista! (Jag tror att Br...

Bengt Gustafsson 1/02: Iechyd da is the Welsh word for cheers, meaning good health. It is used when yo...

Johan S 15/01: Fantastiskt album! Allt knyts ihop under dessa år, Faces, Stewart och Stones. ...

Lena 14/01: Tack Håkan, för fina recensioner. ...

Björn 27/12: Hallå Håkan! Likt en vilsen orienterar utan karta och kompass lyser du upp min...

Johan S 19/12: Kan bara hålla med. En av pubrockens juveler!...

Björn 2/12: Som vanligt har redaktören skrivit initierat och med stort hjärta. En liten an...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.