Blogginlägg från 2012-01-18

Bättre låtskrivare än rocksångare

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 19/11 1983.

NIKLAS STRÖMSTEDT & SKARPA SKOTT
Lord Nelson, Örebro 17 november 1983

Ibland tror jag svenska rockartister lider brist på fantasi vid val av kompmusiker. Bakom Niklas Strömstedt fanns killar som på senare tid kompat både Dan Hylander och Ulf Lundell. Men bakom Strömstedt blev det ett mindre och rockigare sound som passar bäst på de klubbar som bandet huvudsakligen spelar på.
   Lord Nelson-konserten i torsdagskväll var turnépremiär men med musiker som känner varandra flöt det givetvis redan anmärkningsvärt problemfritt. Sorgligt men inte helt oväntat svek publiken Niklas Strömstedt som är bättre som låtskrivare än som sångare i ett rock’n’roll-band. Han var inte tillräckligt utmanande för att lyfta ett gig över det normala.
   Konsertmaterialet kretsade naturligtvis mest kring det nya albumet ”Andra äventyr” som finns i skivbutiken först nästa vecka. Men låtarna var enkla, rockiga och lössläppta så det skapade inga större trösklar till det nyare matetrial.
   Strömstedt gjorde också rikligt med covers, låtar av andra artister, på både engelska och svenska. Bland annat ett fint medley med Dave Edmunds-favoriten ”Fine fine fine”, ”Marie Marie”, ”Marie i växeln” och Janne Bark sjöng ”Do you love me”. Härligt och rockigt fast gruppen i andra sammanhang är mest känd för sina lyhörda arrangemang.
   Trots att Niklas Strömstedt och Skarpa Skott inte kittlade nerverna lika djupt och grundligt som många andra kunde jag ändå inte undgå att njuta av dessa musikers tekniska och musikaliska briljans. I varje låt, varje vers och varje sekund hade de ambitionen att ge det yttersta.

Niklas Strömstedt: gitarr och sång
Janne Bark: gitarr och sång
Hasse Olsson: keyboards
Pelle Alsing: trummor
Ola Johansson: bas

/ Håkan

Håkan Gustafsson 10/08: Brillijant skiva/grupp! Förutom dina referenser så har jag alltid tyckt att de...

Björn Amberfält 8/08: Instämmer till fullo! Hade den stora stora ynnesten att få närvara vid turné...

Peter Bergman 27/05: Deliverance = Den sista färden...

Kjell Jonasson 23/04: Lite galet i rubriken möjligen?...

Torbjörn Janson 19/03: Fantastisk platta! Minns en hejdundrande spelning i visserligen rätt trista Lis...

Mike Waxmann 18/02: Jobbade åt EMA-Telstar under många år och ansvarade denna kväll för caterin...

Åke 7/01: Roligt att läsa, jag var på den konserten och tog en hel del bilder. Kom att s...

Valbobo61 21/11: Fire är ju en riktig rökare (HaHa). En av mina absoluta favoritlåtar, Red Cad...

Silja 6/10: Arrival heter instrumentallåten. Fin melodi som jag känner igen med en annan t...

Peter 26/09: Jag liksom alla journalister då tyckte Stockholm 1988 var mycket bättre. Jag l...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.