Blogginlägg

Underbart skickligt, Björn Skifs

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 15/3 2008.

KONSERT
Björn Skifs
Conventum, Örebro 14/3 2008
Konsertlängd: 19:36-21:30 (114 minuter)
Recensentens plats: Rad 12 långt till vänster, nästan parallellt med scenen

Jag går inte på en Björn Skifs-konsert för att få uppleva spänning och överraskning. Nej, jag förväntar mig ingenting utöver det jag redan förstår kommer att ske. Därför blir en konsert med en så mångsidig, professionell och direkt underhållande artist en trygg raksträcka som har svårt att riktigt hugga tag i själen fast allt framförs så underbart skickligt.
   På pappret, ja. Låtlistan, som jag plottrade ihop med mycket stor möda, kan ses och analyseras som en stor och maffig pytt-i-panna. Där det pendlade oavbrutet i tempon och stilar, mellan kända och mindre kända låtar och där det då och då också bröts av med mindre spontana och rent regisserade mellansnack.
   Jag uppfattar skivartisten Björn Skifs som nästan medelmåttig. Exempelvis på nya skivan ”Eye to eye”. Men på scen, där de senaste låtarna inte gjorde bort sig, växte han till något mycket större än hans anspråkslösa jag någonsin vill erkänna.
   Björn Skifs uppträdde i Örebro för bara drygt ett år sedan och med ett hyfsat minne kunde man igår kväll känna igen blandningen av olika musikstilar och även typen av skämt som är fräcka men aldrig går över gränsen till det förbjudna.
   Men förutom tre låtar var det en helt ny konsert som var svår att inte ta till sitt hjärta. Dessutom var det musikaliskt den här gången mycket tajtare, mindre show och en större melodisk upplevelse fast det spretade rent vansinnigt åt många olika håll konserten igenom.
   Vi slapp de gamla svenska örhängena och det gav mer plats för mer Skifs. Med kraftfull sång, vilken oerhörd soulstämma denna man har, och mer musik än dans. Precis vad jag i min innersta tanke vill ha när jag i alla möjliga sammanhang får se den mångsidige Skifs vara både skådespelare, ståuppare och allround underhållare.
   Han kunde under gårdagens konsert naturligtvis inte låta bli att tafsa på sina komiska talanger men det var musiken som levde och det fanns en röd tråd i urvalet av repertoar. I Skifs mun finns det faktiskt inget som kan kallas covers ty med sin röst och nya, fräscha arrangemang känns inget upprepande eller redan taget när de mest kända låtarna, exempelvis ”Boom boom” och ”Stand by me”, framfördes. Det är så man kombinerar folklighet med ren och skär musikalitet.
   Hela konserten blev till en briljant underhållande upplevelse. Även om det på plats inte brände till i mitt hjärta på mer än ett handfull ställen så tror jag konserten sammantaget kommer att leva mycket länge i mitt minne.
   För med hjälp av låtlistan går det att minnas perfekta detaljer som rockiga ”Chevrolet”, countryskämtet ”Vår fasad” (tror jag den heter), Peter LeMarcs genialt fina ”Ingen annan”, grymt svängiga ”Boom boom” och schlagermästerverket ”Michelangelo” en lång tid framöver.

Hans Gardemar, keyboards
Micke Nord Andersson, gitarr
Bo Person, bas
Magnus Bengtsson, gitarr
Jörgen Ingeström, keyboards
Peter Milefors, trummor
Thomas Bergström, percussion

Låtarna:
Turn on the lights
A thing called love
Behöver dig
All the way
Let’s live it up
River of time
Born to be wild
No particular place to go
Så fin
Drive my car
Chevrolet
Mer än tre ord
Håll mitt hjärta
Boom, Boom
Don’t worry ’bout that
Vår fasad
Boys will be boys
Stand by me
Here in this room
Why the hell do you love me
Ingen annan

Extralåtar
Hooked on a feeling
Michelangelo

/ Håkan

Bengt Gustafsson 1/04: Hej Hunter/Wagner var med Lou under slutet av 1973. Men under den korta tiden t...

Jarmo Tapani Anttila 25/03: Har försökt hitta denna skiva i Sverige men ej lyckats. Var fick du tag på de...

Kjell J 7/03: https://americana-uk.com/jesper-lindell-before-the-sun Här kan du "compare not...

Magnus Andersson 12/02: Hej Håkan, Tack för din spännande "best of 1973/74" lista! (Jag tror att Br...

Bengt Gustafsson 1/02: Iechyd da is the Welsh word for cheers, meaning good health. It is used when yo...

Johan S 15/01: Fantastiskt album! Allt knyts ihop under dessa år, Faces, Stewart och Stones. ...

Lena 14/01: Tack Håkan, för fina recensioner. ...

Björn 27/12: Hallå Håkan! Likt en vilsen orienterar utan karta och kompass lyser du upp min...

Johan S 19/12: Kan bara hålla med. En av pubrockens juveler!...

Björn 2/12: Som vanligt har redaktören skrivit initierat och med stort hjärta. En liten an...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.