Blogginlägg från 2008-03-05
Två starka röster gör covers till något helt eget
Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 4/2 2008.
KONSERT
Anna Stadling & Idde Schultz
Mitt Andra Hem, Örebro 2 februari 2008
Konsertlängd: 20.54-22.05 (71 minuter)
Recensentens plats: Stående 10 meter rakt framför scenen, några trappsteg upp.
Det finns konventionella coverartister och så finns det Anna Stadling och Idde Schultz. Trots bara en enda egen låt i den 15 låtar långa liverepertoaren kan jag omöjligt uppfatta dessa två sångfåglar som något annat än synnerligen originella, professionella och egenartade artister.
Det här med covers har naturligtvis en dålig klang ty Anna och Idde gör verkligen sina lånade låtar till något eget och när de, som på senaste skivan ”Huvet fullt”, får materialet specialskrivet från några riktigt profilerade svenska låtskrivare, exempelvis Ulf Stureson, Anders F Rönnblom och Staffan Hellstrand, så faller ju begreppet coverartist på sin egen orimlighet.
Nej, Anna och Idde har i sitt urval av låtar och sättet att sjunga dom något att säga och något att berätta. Och gjorde det på scen i söndagskväll både underhållande och engagerat.
Den lilla scenen på Mitt Andra Hem var ovanligt välbefolkad. Bakom och bredvid Anna och Idde fanns det två musiker som gjorde livekänslan lite tydligare. Pecka Hammarstedt (för övrigt gift med Anna) spelade både piano, gitarr och trummor, ibland samtidigt. Och gitarristen Calle Ekerstam rufsade till det eleganta skivsoundet rejält några gånger.
”Tokyo line”, på skiva lite The Band-influerad, fick en omild och nästan Stones-svängig behandling och de typiska Richard Thompson-riffen landade perfekt i ”Där dimma döljer dag”.
Även i övrigt hade de fyra människorna på scen väldigt flexibla musikaliska lösningar. När de ändrade sättning för nästan varje låt. Iddes piano gjorde John Holms ”Öde stranden” till en suggestiv och nästan spöklik låt och Staffan Hellstrands ”Fyra dörrar till min syster” presenterades oväntat dramatiskt. Medan extralåten ”Rusningstrafik”, en av Lars Winnerbäcks allra tidigaste låtar, blev till avskalad skönhet.
Men allt som hände under konsertens 71 minuter kretsade ofta kring de båda sångerskornas fantastiska röster. Två individuellt starka, men också innerligt känslofyllda, röster som förenades så samstämmigt att duetterna blev så homogena och intressanta.
Låtarna:
Chaufför
Vind i seglen
En plats i solen
Öde stranden
Genom glas
Ditt mörka hår
Tokyo line
Jordeliv
Fyra dörrar till min syster
Huvet fullt
Där dimma döljer dag
Allt det du drömde om
Extralåtar
Rusningstrafik
Bröllopsdag
Inga gränser
/ Håkan
<< | Mars 2008 | >> | ||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | 2 | |||||
3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 |
10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 |
17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 |
24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 |
31 |
Björn 2/12: Som vanligt har redaktören skrivit initierat och med stort hjärta. En liten an...
Johan S 25/11: En riktigt gammal favorit!...
Björn 21/11: Hej Håkan! Som jag läser det har du inte blandat ihop något. "Geordie-sånga...
Peter 17/11: Haha, keep up the good work!...
Peter 17/11: Nu har du nog blandat ihop det... Brian Johnson sjöng inte i Guns´n Roses, men...
Ove 15/09: Kolla också gärna in Bottle Rockets: Songs of Sahm...
Silja 5/09: Har du en riktigt bra idé om hur man tar bort ekot i kyrkor? Då är du nära e...
Anders Jakobson 4/09: Vilken hyllning! Tack och bock! ...
per 31/08: Jag älskade 50/50 från och med första lyssningen, bortsett ifrån de två sis...
Thomas 30/08: Hej Håkan. Jag tror vi hörde olika låtar. Jag hörde Satelliter och rakete. D...


Kommentarer till blogginlägget: