Blogginlägg
Isolation Years Maria Almlöv konsert
Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 19/4 2005.
KONSERT
Isolation Years
Maria Almlöv
Klubb Söndag/Strömpis 17/4 2005
Jag har sällan haft så stora förväntningar på en Klubb Söndag-kväll som i söndags. Programmet som toppades med det minst sagt intressanta bandet Isolation Years, med nya okända stjärnskottet Maria Almlöv som uppvärmare, lovade verkligen gott. Mycket tack vare deras aktuella skivor som är fina representanter på den föredömliga vågen av svensk pop och rock som fortsätter skölja över oss.
Skivorna har väl inte riktigt fått den massmediala uppmärksamhet som jag tycker båda är värda. Isolation Years ”Cover the distance” är fräsch genomarbetat pop där låtarna i sig har en tveklöst prioriterad roll. Maria Almlövs ”About time” lever mer på känsla än klatschiga harmonier men framstår som en stark singer-songwriter-platta.
På Klubb Söndag-scenen fick de goda intrycken en naturlig fortsättning. När Maria Almlöv fick förmånen att blomma ut med hela sin starka framtoning. I det musikaliska området mittemellan lågmäld personlig rock och modern country. Med hjälp av några säkra kompmusiker, bland annat slidegitarristen Janne Lindén (som senast figurerade som extragitarrist hos Wilmer X), tog Maria chansen att lyfta fram sin något dämpade profil på skiva till livs levande lyster. Där sång och sånger tog hennes karriär flera kliv framåt.
Det var två osedvanligt fullkomponerade band som gav Klubb Söndag-kvällen lite mer volym, arrangemang och decibel än vi vant oss vid under tidigare upplagor.
Men Isolation Years, med sin traditionella rocksättning på fem killar, gör sin popmusik med så små medel, delikata detaljer och läckert finurliga harmonier att de utan problem ändå passar in i Klubb Söndag-konceptet.
Visst var det mer klassisk popstämpel över framträdandet än lågmälda singer-songwriter-ballader men den snygga ytan kan ändå inte sudda ut Jakob Nyströms genuina låtskrivande som på tre skivor tagit sig fram till täten bland svenska band.
Däremot kan jag, efter den dryga timmen långa konserten, konstatera att de inte är speciellt roliga på scen. Torr, tillbakadragen humor och en präktig norrländsk indiestämpel på arrangemangen resulterade i en oroande känsla av att de hade så mycket mer att ge i form av både mänsklighet och exklusiva liveversioner av sitt starka material.
Så när de slutligen lämnade scenen, med två äldre låtar (Green on white” och ”It’s golden”) som extrabonus, så kunde jag inte skaka av mig intrycket att konserten med Isolation Years inte helt gav den senaste underbara skivan full rättvisa.
Trots mer än godkända versioner av lysande låtar som ”Nurse hands”, ”Look what I’ve done”, ”Moses” och ”Michael (if you cannot row”). Det var något som fattades eller annars hade jag på tok för stora förväntningar.
/ Håkan
Grymlings på Najz Prajz
Memphis musikaliska nerv i London
<< | April 2005 | >> | ||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | 2 | 3 | ||||
4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 |
11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 |
18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 |
25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 |
Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...
Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...
Mikael Bodin 11/10: Jag var på en av Tyrolspelningarna och en på Trädgårn i Göteborg och kan h...
Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...
Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...
Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...
Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...
Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 g...
Peter 2/07: Nja, Honeycombs hade ju en hit till: That´s the way som jag tror hamnade på Ti...
Mikael Johansson 27/06: Var där i konserthuset 1977, 16 år gammal. Visste inte riktigt vad som väntad...
Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.
Kommentarer till blogginlägget: