Blogginlägg

Bono och Edge i nya Costello-serien

Efter många om och men och lång väntan är andra säsongens program från serien ”Spectacle with…” med Elvis Costello som värd igång. Med sedvanlig hög nivå på gästerna, helt avslappnade Bono och The Edge som dök upp mitt under brinnande turné förra hösten, och några mycket laddade musikaliska inslag. Elvis var på sitt rockigaste humör, spelade genomgående elgitarr genom hela programmet, och inledde med en rent explosiv ”Mysterious ways” tillsammans med sitt Imposters.
   Som vanligt var programmet lika mycket intressant snack som musik och det var för min vän Lasse en högtidsstund av sällan skådat slag när Bono erkände sin fascination för Echo & the Bunnymen. Och Elvis, som kommer från Liverpool liksom Echos band, hakade på hyllningarna. Det fick Lasse, som egentligen gillar pubrock i allmänhet och Mickey Jupp i synnerhet, att fyra av ett sms till mig med ”Bästa Costello någonsin!”.
   För mig var nog de guldkantade musikinslagen av ännu större värde. Som i duetten mellan Bono och Elvis i ”Stuck in a moment you can’t get out of” som svängde så hårt att till och med trummisen Pete Thomas satt och sjöng med, se nedan. En huvudsakligen akustisk ”Stay (faraway, so close!)” svängde inte mindre.
   Och avslutningen, ett märkligt medley på ”Pump it up”, ”Get on your boots” och ”Subterranean homesick blues”, med låtar som gick in och ut i varandra var en festlig final på ännu ett toppenavsnitt i Elvis Costello-serien.
   Däremot saknade jag Bonos ”Two shots of happy, oneshot of sad” (eller satt jag och sov sent igår kväll?) som enligt den här sidan bör ha varit med i programmet. Men det är väl Svt som i vanlig misshandlande ordning stryker och ändrar efter behag. Efter det här programmet ska de på fredag och nästa fredag visa de båda programmen där Bruce Springsteen gästar fast de enligt den ursprungliga planen ska vara program 5 och 6 av 7. Märkligt är bara förnamnet.

Några avsnitt ur gårdagens program: ”Stuck in a moment you can’t get out of” och ”Pump it up”/”Get on your boots”.





/ Håkan

Håkan Gustafsson 10/08: Brillijant skiva/grupp! Förutom dina referenser så har jag alltid tyckt att de...

Björn Amberfält 8/08: Instämmer till fullo! Hade den stora stora ynnesten att få närvara vid turné...

Peter Bergman 27/05: Deliverance = Den sista färden...

Kjell Jonasson 23/04: Lite galet i rubriken möjligen?...

Torbjörn Janson 19/03: Fantastisk platta! Minns en hejdundrande spelning i visserligen rätt trista Lis...

Mike Waxmann 18/02: Jobbade åt EMA-Telstar under många år och ansvarade denna kväll för caterin...

Åke 7/01: Roligt att läsa, jag var på den konserten och tog en hel del bilder. Kom att s...

Valbobo61 21/11: Fire är ju en riktig rökare (HaHa). En av mina absoluta favoritlåtar, Red Cad...

Silja 6/10: Arrival heter instrumentallåten. Fin melodi som jag känner igen med en annan t...

Peter 26/09: Jag liksom alla journalister då tyckte Stockholm 1988 var mycket bättre. Jag l...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.