Blogginlägg

1979 revisited: Dire Straits

Postad: 2007-07-27 10:08 (ursprungligen publicerad på kollegiet.nu)
Kategori: Ingen

Det fanns en tid när Dire Straits inte var speciellt berömda. På den redan tidigare beskrivna resan till Pink Pop-festivalen i Holland träffade jag trummisen Pick Withers och ledstjärnan Mark Knopfler efter en konsert. Gruppen var aktuella med sin andra LP men Withers och Knopfler kom precis från inspelningarna till Bob Dylans skiva ”Slow train coming”.

Den engelska gruppen Dire Straits nuvarande otroliga framgångar och helt fantastiska framtidsutsikter kommer inte att förändra människorna i gruppen eller medföra att de flyr England av skatteskäl. Det hävdar de bestämt själva på en pressmottagning, där holländska Phonogram delar ut utmärkelse för dubbla platinaskivor (över 200 000 ex), på deras hotell i Maastricht kvällen efter deras medverkande i Pink Pop Festival inför 45 000 människor.
   - Vi är anonyma musiker. Det är musiken vi presterar som gäller och jag tror inte vi kommer att förändras för att skivorna börjar sälja bra, förklarar trummisen Pick Withers.
Han fortsätter:
   - Pengar har ingenting med personligheter att göra. Man ska betala skatt för pengar man tjänar och jag är enbart nöjd om jag får ha näsan över vattnet. Har arbetat som studiomusiker och haft tillfälliga jobb som trummis i över tio år så jag vet hur det är att bo i en resväska.
   Det har gått fort för Dire Straits på väg till framgångarna. För bara ett år sedan kom debutplattan som tog lång tid på sig i England. Som får Pick att kritisera engelsk radio.
   - Radion i England är tråkig. Spelar uteslutande singlar och täcker ett smalt musikaliskt område. Det var inte konstigt att ”Sultans of swing” aldrig slog när den ursprungligen kom ut för ett år sedan. Men i princip är jag emot singlar. De är bara till för att sälja LP-skivor.
   Debut-LP:n kom alltså för ett år sedan men vi har fått vänta på uppföljaren ”Communique”?
   - Den fina amerikanska försäljningen av debut-LP:n gjorde att vi var tvungna att vänta med nya skivan. Det är viktigt att skivan släpps samtidigt i USA och Europa.

Deras USA-genombrott var resultatet av mycket turnerande. Det var också där Pick och Mark Knopfler fick anbud från Bob Dylan att medverka på hans nya skiva.
   - Det var genom våra producenter Jerry Wexler och Barry Beckett, som också ska producera Dylan, han kom i kontakt med oss. Och när vi spelade på Roxy blev Dylan mycket förtjust i oss.
   På en fråga om han själv skriver låtar svarar Pick att han kan tänka sig skriva texter.
   - Men den bästa låten är redan skriven. ”Life’s been good to me” med Joe Walsh säger allt. Det är en perfekt låt med en mycket bra text.
   Han tycker inte festivalframträdandet passade Dire Straits.
   - Det är okej att nå mycket folk men vår musik lämpar sig för mindre publik.

Mark Knopfler är gruppens ledare, fast de själva påstår att de bestämmer allt kollektivt. Mark har ett personligt gitarrspel och får hela tiden frågor om hur mycket Dylan har betytt för honom.
   - Bob Dylan har influerat alla, även mig. Redan som 14-åring hade jag honom som idol men det är också andra som inspirerar mig.
   Mark fick också besvara många frågor om sitt annorlunda gitarrspel.
   - Jag är ingen expert på sound men jag spelar som jag har lärt mig.
   Med tanke på Dylans skivinspelning måste det kännas ovant att spela andras låtar?
   - Några veckor innan Dylans skivinspelning spelade jag faktiskt på en session för Steely Dan där Donald Fagen och Walter Becker skrivit låtarna.
   Har texterna ingen betydelse längre då de inte finns med på nya skivans innerkonvolut?
   - Jag vill inte att folk ska splittra lyssningen genom att läsa texterna och försöka analysera dem. Det är helheten som betyder något.
   Och när jag vill ha en kommentar på hur han känner sig och tar uppmärksamheten som riktats på honom de senaste månaderna, svarar han glädjestrålande:
   - Det är en happening!
   (Nerikes Allehanda, 16 juni 1979)

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (59)
Blogg (382)
Feber (5)
Filmklipp (129)
Grupper (10)
Jul (51)
Konserter (205)
Krönikor (136)
Larm (20)
Listor (43)
Maxi12" (12)
Minns (102)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< Juli 2007 >>
Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17 18 19 20 21 22
23 24 25 26 27 28 29
30 31          

Siim 17/11: Tack Håkan för en alltid inspirerande artikel, gav mig också inspiration till at...

Olle Unenge 24/10: https://tommyhansson.wordpress.com/category/ciaron-bourke/...

Anders Thelin 7/10: Hej Håkan Tillhör också den exklusiva skara som har El Mirage i samlingen, inkö...

Bubbert 3/10: Bekantar mig precis med hans återföreningsskivor med Mudcrutch (2008 och 2016), ...

Wendyanne 14/09: Är ganska säker på att spelningen med King Kurt på Kolingsborg var på våren 1983...

stefan 13/09: Billy spelar bara på Marlboro Man och enligt mig så är den första versionen de g...

Janne Lennell 2/09: Lipstick.. och Have...är ju en fantastisk avslutning på första sidan...

Janne Lennell 2/09: The Vanjas (som jag såg förra året på Rosengrens) i all ära..men The Magnettes s...

Bubbert 26/08: Wow, Caroline Giertz från TV7:s flummiga spökprogram!...

Anders 24/08: Är det månne Motors som ligger på parkettgolvet?...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.