Blogginlägg

Covers: Refreshments

THE REFRESHMENTS: Let it rock - the Chuck Berry tribute (Darrow, 2013)

Det var väl ingen större överraskning att Refreshments skulle göra ett album med Chuck Berry-låtar. Chucks klassiska rocklåtar har ju alltid befunnit sig nära bandets egen repertoar, inte minst live, och Joakim Arnell har ju när han har skrivit egna låtar ofta hämtat näring i just Chucks rock'n'roll-rytmer.
   Bandet har dessutom redan spelat in ett dussintal Berry-låtar under sina drygt 20 år som skivartister. Och när de ska göra ett album med sina favoritlåtar av Berry är det kanske ofrånkomligt att inte upprepa någon låt de redan spelat in en gång, i det här fallet blev det "Memphis, Tennessee".
   Majoriteten av innehållet på skivan är låtmässigt förutsägbart och det känns som att jag redan har hört Refreshments spela de här låtarna, förmodligen live, eller annars är det så enkelt att jag har förväxlat en Chuck Berry-låt med en annan ty låtuppbyggnad, gitarriff, text och takt är i vissa fall förvillande lika varandra. Däremot finns inte titellåten till albumet med...
   Refreshments åkte av någon anledning till legendarisk mark i Memphis, Sun-studion, där Chuck själv aldrig har spelat in något... Men det är givetvis en klassisk studio med så mycket rock'n'roll-känsla i väggarna att det trots allt var dit resan gick.
   Det var en kvartett Refreshments-medlemmar som 2013 for till Memphis. Saxofonisten Micke Finell hade vintern innan lämnat bandet och blåspartierna sköter inhyrde saxofonisten Tommy Holmström. I övrigt är det av förklarliga skäl bandets gitarrist, Jonas Göransson, som spelar den instrumentala huvudrollen. Men till viss del också Johan Blohms piano. Speciellt i låtarna han sjunger, exempelvis "Memphis, Tennessee", "Come on", "Vacation time" och "Wee wee hours", som är lite snällare i konturerna när inte Chuck Berrys sound regerar. Men "You never can tell" svänger.
   Jag kan ju inte med bästa vilja i världen påstå att det är riktigt spännande att generellt lyssna på Refreshments 2015, det var några år sedan gruppen var musikaliskt intressant, men som Chuck Berry-inspirerat dokument har "Let it rock" sin värdefulla plats i skivsamlingen.
   På skivan finns inga direkta överraskningar. För mig okända "My Mustang Ford" är ju en rejäl Berry-rökare fast den härstammar från mitten av 60-talet. Sedan har de grävt djupt för att hitta några långsamma låtar och varit tvungna att leta utanför den traditionellt rockiga fåran. Och då lutar "Havana moon" och "Vacation time" mer åt jazz.
   Ännu en originallåtar avslutar skivan, "Southern belle" är en rock'n'roll-låt som Arnell säkert har skrivit ett dussintal gånger tidigare.

1. You can't beat a Chuck Berry song (Joakim Arnell)
Original.
2. My Mustang Ford (Chuck Berry)
1965. Från albumet "Fresh Berry's".
3. Memphis, Tennessee (Chuck Berry)
1959. Singel.
4. Sweet little sixteen (Chuck Berry)
1958. Singel.
5. Come on (Chuck Berry)
1961. Singel.
6. It wasn't me (Chuck Berry)
1965. Singel.
7. Wee wee hours (Chuck Berry)
1955. Singel.
8. Nadine (Chuck Berry)
1964. Singel.
9. Havana moon (Chuck Berry)
1956. Singel-b-sida ("You can't catch me").
10. You never can tell (Chuck Berry)
1964. Singel.
11. You can't catch me (Chuck Berry)
1956. Singel.
12. No money down (Chuck Berry)
1955. Singel.
13. Carol (Chuck Berry)
1958. Singel.
14. Vacation time (Chuck Berry)
1958. Singel-b-sida ("Beautiful Delilah").
15. Southern Belle (Joakim Arnell)
Original.

/ Håkan

Bengt Gustafsson 1/04: Hej Hunter/Wagner var med Lou under slutet av 1973. Men under den korta tiden t...

Jarmo Tapani Anttila 25/03: Har försökt hitta denna skiva i Sverige men ej lyckats. Var fick du tag på de...

Kjell J 7/03: https://americana-uk.com/jesper-lindell-before-the-sun Här kan du "compare not...

Magnus Andersson 12/02: Hej Håkan, Tack för din spännande "best of 1973/74" lista! (Jag tror att Br...

Bengt Gustafsson 1/02: Iechyd da is the Welsh word for cheers, meaning good health. It is used when yo...

Johan S 15/01: Fantastiskt album! Allt knyts ihop under dessa år, Faces, Stewart och Stones. ...

Lena 14/01: Tack Håkan, för fina recensioner. ...

Björn 27/12: Hallå Håkan! Likt en vilsen orienterar utan karta och kompass lyser du upp min...

Johan S 19/12: Kan bara hålla med. En av pubrockens juveler!...

Björn 2/12: Som vanligt har redaktören skrivit initierat och med stort hjärta. En liten an...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.