Blogginlägg

50-tal: #23. "Why" (1957)

LLOYD PRICE
Why
(KRC)

ROCKMUSIKEN SOM KOM FRÅN NEW ORLEANS gjorde 50-talets rockmusik så mycket mer färgstark och satte ofta en personlig ton på decenniets musikhistoria. Det var inte rock'n'roll eller rockabilly på det vanliga sättet. Musiken som kanske spelades in i en trång studio i stadens French Quarter med de bästa studiomusikerna fick en speciell karaktär och den har påverkat mig mer än vad jag egentligen har förstått förrän nu.
   PÃ¥ bara nÃ¥gra veckor har jag i den här serien skrivit om ett par namn som representerar New Orleans-falangen inom 50-talsrocken, Smiley Lewis och Huey Smith, och fortsätter idag med ytterligare en. Jag är övertygad om att följetongen kommer att fortsätta och innehÃ¥lla ytterligare nÃ¥gra New Orleans-relaterade profiler.
   Lloyd Price, dagens huvudroll i min 50-talslista, har i stort sett samma bakgrund som de övriga som är födda i New Orleans-omrÃ¥det, i Lloyds fall närmare bestämt i Kenner, Louisiana. Född 1933 och blev i unga Ã¥r musikintresserad och redan i high school var han med i ett New Orleans jazz/r&b-band. Jobbade i sin mammas restaurang, Fish N Fry, när den kände producenten Dave Bartholomew av en händelse rÃ¥kade komma förbi och fick höra den talangfulle tonÃ¥ringen Lloyd spela och sjunga sin egen lÃ¥t "Lawdy miss Clawdy".
   Bartholomew hade redan dÃ¥ en lÃ¥ng karriär bakom sig, bÃ¥de som jazztrumpetare, orkesterledare, lÃ¥tskrivare och producent, och hade sedan slutet pÃ¥ 1949 jobbat som talangscout pÃ¥ skivbolaget Imperial. Där hade han upptäckt den dÃ¥ unge pianisten Fats Domino och under 1950 sprutade paret ur sig en mängd lÃ¥tar och nÃ¥gra hits innan Bartholomew i nÃ¥gra Ã¥r bröt med Imperial och även lämnade Domino-samarbetet innan de Ã¥terförenades 1954.
   Under tiden jobbade Bartholomew med flera andra skivbolag och tipsade Specialty, rock'n'roll-etikett som ännu inte fÃ¥tt nÃ¥gra större framgÃ¥ngar, som senare skulle bli hemvist för rock'n'roll-ikoner som Little Richard; Sam Cooke och Larry Williams. 1952 var rock'n'roll ett ganska okänt begrepp men Lloyd Prices "Lawdy miss Clawdy" slog hÃ¥rt och stort, sÃ¥lde en miljon ex(!) och nÃ¥dde lÃ¥ngt utanför kretsen av enbart svarta skivköpare. LÃ¥ten, med Fats Domino pÃ¥ piano, borde rent objektivt vara klart kvalificerad för min 50-talslista men jag vill, när tillfälle ges, gärna upptäcka andra mindre kända men lika storslagna lÃ¥tar inom samma omrÃ¥de.

LLOYD PRICES KARRIÄR FICK ALLTSÅ EN flygande start redan 1952 med debuten "Lawdy miss Clawdy", sju veckor som nummer ett på Billboards r&b-lista. Hans 50-talskarriär blev lång men inte lika framgångsrik hela tiden men det fanns rellt mindre intresse för Price under krigsåren gjorde att han tillsammans med några kompisar startade ett eget skivbolag, KRC som stod för Kent Record Corporation, och då kom originaliteten tillbaka. Hans debut på KRC, "Just because", blev också en kommersiell comeback (3:a i USA) och jag har på singelns b-sida hittat min stora Lloyd Price-favorit, "Why". En galopperande catchy och intensiv rocklåt med ett brölande fantastiskt fint saxofonsolo som russinet i kakan.
   Den singeln lockade till sig det större resursstarka skivbolaget ABC-Paramount som blev Lloyd Prices hemvist under resten av 50-talet. DÃ¥ kunde Lloyd räkna in sitt livs största hits i lÃ¥tar som "Stagger Lee", "Personality" och "I'm gonna get married". Kommersiellt stora ögonblick i Lloyd Prices karriär men där blir personligheten naggad lite i kanten.
   85 Ã¥r gammal lever Lloyd Price än idag.

/ HÃ¥kan

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var pÃ¥ en av Tyrolspelningarna och en pÃ¥ TrädgÃ¥rn i Göteborg och kan hÃ...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 gÃ...

Peter 2/07: Nja, Honeycombs hade ju en hit till: That´s the way som jag tror hamnade på Ti...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.