Blogginlägg

Historiska och magiska ögonblick

David Södergrens Hot Five, förstärkta med Karin Wistrand, i en bejublad konsert på Harrys.


Richard Lindgren och Simon Nyberg.

Alla bilder: Anders ErkmanOlle Unenge och hans stora band på Behrn Hotell.

Richard och Simon.


Switchback.


Esse Quam Videri.


Les Gordons.

Alla bilder: Carina ÖsterlingNana Johansson, Olle Unenge och Simon Nyberg.

FREDAGSKVÄLLEN PÅ LIVE AT HEART bjöd på några överraskningar av både positiv och negativ prägel. Största ögonblicket var nog när Karin Wistrand, legendarisk sångerska i Lolita Pop, på ett fullständigt fullpackat Harrys klev upp på scenen och sjöng duett med David Södergren i den elegant vackra "Rocky Balboa" kompat av ett taggat Hot Five. Just i den stunden nådde årets festival med all säkerhet en av sina tre bästa höjdpunkter. Får väl kanske tillfälle att återkomma till en sådan sammanfattning i morgon.
   För min del var konserten med DSH5, som det populärt förkortas, den publikmässigt största upplevelsen igÃ¥r kväll och jag kan nog hÃ¥lla med killarna, som jag stötte ihop med pÃ¥ Rosengrens Skafferi runt midnatt, att det under konserten lÃ¥g nÃ¥got historiskt i luften för bandet. Med publikens hjälp och med sin egen insats i denna speciella situation tog de ett steg upp pÃ¥ karriären.
   Konsertrepertoaren var en mindre överraskande greatest hits-inspirerad lÃ¥tlista där David och bandet tog tillfället i akt att sprida sina mest slagkraftiga lÃ¥tar till en stor och festbejakad publik. ÄndÃ¥ fanns det utrymme för en nyskriven lÃ¥t, "En kula för mig", men utöver ovannämnda duett var väl avslutningslÃ¥ten kvällens stora överraskning. Helt spontant och helt oplanerat hade Karin och bandet under repetitionerna pÃ¥ eftermiddagen insett att de hade en gammal Docenterna-lÃ¥t, "Söderns ros" (där Karin duettsjöng pÃ¥ skiva), som gemensam favorit. Och den blev nu fantastisk final pÃ¥ DSH5:s konsert.
   Man blir aldrig för gammal för att lära sig saker och är det nÃ¥gonting jag har lärt mig under Ã¥rets Live at Heart är det att folkmusikgenren, som väldigt mÃ¥nga andra beteckningar, är mycket bred och variationsrik och full av spännande unga musiker och moderna detaljer. I torsdagskväll höjde jag pÃ¥ ögonbrynen Kolonien och efter ett sent och hett tips om Esse Quam Videri (felstavat i programmet) inledde jag kvällsprogrammet med en annorlunda klangrik folkmusik. Intressanta komplexa lÃ¥tar där bÃ¥de instrument som cajón (trumlÃ¥da), charango (boliviansk tio-strängad instrument som jag vill beskriva som en blandning av ukulele och mandolin), keyboards och röster blev nÃ¥got oerhört underhÃ¥llande och spännande.
   I Saluhallens bistro rÃ¥dde det en ren och skär feststämning redan innan bandet Switchback ställde sig pÃ¥ den minimala scenen. Efter en förhandslyssning pÃ¥ Stallbacken i torsdagseftermiddag lade vi Chicago-bandets namn pÃ¥ minnet. Kvartetten spelar en typ av bluesrock utan att vara varken upprepande eller speciellt traditionella. Passar min hjärna och mitt hjärta perfekt. Faktum var att bandet i olika konstellationer, Andon Davies och Trigger Gospel, stod pÃ¥ samma scen i hela fyra timmar men vi gick efter 40 minuter vidare till ovannämnda David Södergrens Hot Five-konsert.
   Efter DSH5 blev det en utflykt norrut och ett första besök hos Rootsy-arrangemanget i källaren pÃ¥ Kulturhuset där Richard Lindgren, trogen Live at Heart-artist, uppträdde för första gÃ¥ngen av tre pÃ¥ Ã¥rets festival. Jag har precis levererat en recension till Nerikes Allehanda och den kommer under eftermiddagen ocksÃ¥ att publiceras här. En kul detalj var att banjokillen Simon Nyberg kompade Richard under halva konserten för att sedan pÃ¥ sin numera berömda cykel bege sig till en annan av sina sex bokade spelningar.
   Richards Örebrokamrat Olle Unenge hade samlat en mindre del av sin 10 personer stora-orkester till konserten pÃ¥ Behrn Hotell där han lite motsägelsefullt men väldigt pricksäkert presenterade sina lÃ¥tar som "nÃ¥gra uppiggande sÃ¥nger i moll". Visor, pop och rock där bÃ¥de elgitarr (tillfälligt inhoppande Per Oscarsson), grekisk bouzouki (Bengt Olov Johansson), grekisk sÃ¥ng (Nana Johansson), akustisk gitarr/banjo/mandolin (allestädes närvarande Simon Nyberg) förstärkte och förtydligade dessa välskrivna verk till sÃ¥nger.
   Sista anhalt pÃ¥ fredagskvällens festivalpromenad blev Rosengrens Skafferi där det unga Örebrobandet Les Gordons konsert pÃ¥ förhand skulle bli kvällens största energiinjektion. Trodde jag. Stora tekniska strul försenade och förkortade bandets konsert men jag har ändÃ¥ skrivit en recension till Nerikes Allehanda utifrÃ¥n de förutsättningarna. Kommer ocksÃ¥ här under eftermiddagen.
   ApropÃ¥ teknikstrul sÃ¥ är Live at Heart en balansgÃ¥ng pÃ¥ slak lina när olika band med olika sättningar snabbt ska installeras pÃ¥ olika scener under korta tidspressade pauser. Eller som David Södergren konstaterade sent i natt:
   - Hela spelningen är ju egentligen ett enda soundcheck.

/ HÃ¥kan

Bengt Gustafsson 1/04: Hej Hunter/Wagner var med Lou under slutet av 1973. Men under den korta tiden t...

Jarmo Tapani Anttila 25/03: Har försökt hitta denna skiva i Sverige men ej lyckats. Var fick du tag på de...

Kjell J 7/03: https://americana-uk.com/jesper-lindell-before-the-sun Här kan du "compare not...

Magnus Andersson 12/02: Hej Håkan, Tack för din spännande "best of 1973/74" lista! (Jag tror att Br...

Bengt Gustafsson 1/02: Iechyd da is the Welsh word for cheers, meaning good health. It is used when yo...

Johan S 15/01: Fantastiskt album! Allt knyts ihop under dessa år, Faces, Stewart och Stones. ...

Lena 14/01: Tack Håkan, för fina recensioner. ...

Björn 27/12: Hallå Håkan! Likt en vilsen orienterar utan karta och kompass lyser du upp min...

Johan S 19/12: Kan bara hålla med. En av pubrockens juveler!...

Björn 2/12: Som vanligt har redaktören skrivit initierat och med stort hjärta. En liten an...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.