Blogginlägg
Eldkvarn konsert
Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 25/11 2001.
KONSERT
ELDKVARN
Frimis, Örebro 23/11 2001
På vägen till Frimis passerar vi en gammal löpsedel som basunerar ut att Örebro är död som livestad. Men på restaurangen, vackert belägen på holmen i Svartån, var det minsann utsålt i fredagskväll när Eldkvarn kom till stan för första gången på nästan tre år.
Det är naturligtvis glädjande att folk i gemen har upptäckt en av Sveriges hårdast turnerande rockband och att de dessutom ger sig tid, vilket närmast är att betrakta som ett mirakel, att uppleva bandet live. Som bjuder på ännu en ypperlig dimension på Plura & Co:s fantastiska kvalitéer.
Ty Eldkvarn är inte bara Pluras låtar eller hans oefterhärmliga sång. Det är också musikanternas på alla händer suveräna skicklighet, som aldrig går över kanten till det ekvilibristiska, som mynnar ut i ett tätt nästan överjordiskt sväng som för mig ibland överskuggar både låtarna och Pluras profil.
Nu ska det väl i rättvisans namn poängteras att för många av besökarna på ett fullpackat och bastuhett Frimis var fredagskvällen en ursäkt för att gå på krogen.
Men efter en stökig och okoncentrerad inledning tog sig kvällen på ett alldeles underbart sätt mot en upplevelse av rang.
Under många år, i stort sett sedan de gjorde den olycksaliga "Ny klubb"-skivan för 17 år sedan, har de på skiva varit i en stundtals sagolik form som inte alltid nått sin motsvarighet på scen. Men nu var det längesen det svajade om Eldkvarns sound och konserten på Frimis var inget undantag från de senaste årens konserter som pendlat mellan bra och utsökt.
Med ännu en ny fin bekantskap i bagaget, senaste skivan "Död stjärna", var det inte överraskande inledningsvis många nya låtar som testade lojaliteten hos de många Eldkvarn-fansen.
Där exempelvis Carlas nya glansnummer "Runt solen" kan växa till en rejäl hörnsten i Eldkvarns framtida repertoar. I fredags låg den insprängd mellan "Spårvagn genom ljuva livet" och "Kärlekens tunga" men gjorde på inget sätt bort sig.
Överlag var konserten en fantastisk mix av nytändning och bottenlös rutin. Där Eldkvarn mot slutet kände av stämningen, anpassade extralåtarna och med hjälp av oerhörda publikovationer lyfte sig själva i kragen och avslutade konserten på ett både engagerat och passionerat sätt.
Död stjärna
En farlig väg
Inte ens hundarna vill ha dej
Jag står upp än
Aldrig fick av dig
"Förlåt......."
Du älskar inte mig
Samma sort
3:ans spårvagn genom ljuva livet
Runt solen
Kärlekens tunga
Pojkar pojkar pojkar
Extralåtar
Mitt hjärta tillhör dig
Man utan namn
Extra extralåtar
Kungarna från Broadway
Somliga går i trasiga skor
/ Håkan
”Arkiv X”
"The quiet one" har tystnat
<< | November 2001 | >> | ||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | 2 | 3 | 4 | |||
5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 |
12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 |
19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 |
26 | 27 | 28 | 29 | 30 |
Janne Lennell 3/06: Avundsjuk på att du har Kjells album...vill ha :)..men grattis till dig!...
Peter 31/05: Nu var det väl så att Tony Bourge var gitarrist och Phillips var trumslagare? ...
Johan S 13/05: Det här blir en resa i min smak! Underbart! Har lyssnat på Linda otroligt myc...
Björn 11/05: There are 2 Kinds of Men in This World…Those who have a crush on Linda Ronstad...
Björn 11/05: Tack för den, som Magnus brukade säga efter avslutad låt. Ett nöje att få t...
Niclas 4/05: Hej Håkan, Farsan visade mig Pugh på tidigt 2000-tal då var jag blott en ...
Björn 3/04: Lite räknefel, det är självklart 40 år mellan 1980 och 2020, inte bara Billy...
Björn 3/04: Blir både glad och sorgsen, när jag läser #11. Magnus, saknad men aldrig glö...
Jan Lennell 30/03: John Hiatt! En klar favorit. Tycker albumet "Warming up to the ice age" håller ...
Claes Janson 20/03: Hej Håkan! Kul att läsa om Baltik. Jag ska snart ta farväl av min 4 år äld...


Kommentarer till blogginlägget: