Blogginlägg
En ängel på scenen
Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 8/10 1993.
KONSERT
KAJSA GRYTT
Ritz, Örebro 6 oktober 1993
Det var en liten, huvudsakligen sittande, publik som tog emot Kajsa Grytt på Ritz i onsdagskväll. Inom rimliga gränser hängivna människor som kunde sin Grytt-repertoar.
Ingen kan påstå att Kajsa Grytt är den svenska rockbranschens hetaste namn just nu.
Efter de två sinsemellan väldigt olika men musikaliskt förstklassiga skivorna med Kajsa & Malena har sångerskan Grytt fört en nästan anonym tillvaro.
För tre år sedan gjorde hon dock en soloskiva av högst beskedlig och lite ojämn kvalité.
Att följa upp den skivan med en soloturné först tre år senare har nog inte högsta hipfaktor.
Så har heller aldrig Kajsa Grytt varit speciellt trendmedveten eller beräknat slug i sin musikaliska utveckling.
Snarare naket personlig har hon gått sin egen väg. Bortom tonsäkerhet och driven, proffsig scenvana.
Därför blev konserten på Ritz med Kajsa och en ensam elförstärkt gitarr just så fylld av mänsklig värme med nervdallrande sånger helt utan kommersiella vinklingar.
Hon skred in på scenen som en ängel i lång, vit klänning. Hängde på sig elgitarren och gav oss en föreställning som var mer upprorisk rock, om än i lugnt tempo, än en tillbakalutad trubadurafton.
Som ett samkväm med vassa formuleringar och skör, fängslande röst. Det var ödesmättat, hon är inte rädd för pauser i musiken, och intensivt på samma gång.
Hennes gitarrspel var som väntat lika oslipat som hennes diamant till röst. Hon ursäktade sig för sin diffusa pricksäkerhet med tonerna, avbröt sångerna för elektriska problem och gav i övrigt ett spontant, mänskligt och angeläget intryck.
Det är alltså tre år sedan senaste skivan och hon presenterade en knapp handfull nya sånger som naturligt smälte samman med de redan kända.
Solorepertoaren hade annars en tydlig tyngdpunkt på det tidiga Kajsa & Malena-materialet med många klassiker från "Historier från en väg".
Där hennes sånger "Han säger", "Brev från ett torg" och "José" fått en given plats i var mans hjärta.
I magiska "Hon" ställde hon ned gitarren, tog några steg ut i publiken och sjöng hypnotiskt utan komp.
Sakta men säkert byggdes konserten upp till en mustig grand finale. Då hon blev inropad två gånger, då hon utökade repertoaren från elva till sjutton sånger och plötsligt förvandlade 50 minuter till 80.
José
Visa hur man älskar (NY)
Som om himmelen var här
Låt mig stanna kvar
Vår tur nu
Bara vara här (NY)
Hon
Han säger
Mörkret & sanningen (NY)
Vatten och sand
Brev från ett torg
Extralåtar
Om du kunde se mig
Då fanns bara du och jag
Jolene (cover)
Extra extralåtar
Låt oss göra en sväng
Vi kan göra det igen
Jag behöver kärlek
/ Håkan
Ulf Lundell på Skeppsholmen
Magnus Lindberg i Ishallen
<< | Oktober 1993 | >> | ||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | 2 | 3 | ||||
4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 |
11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 |
18 | 19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 |
25 | 26 | 27 | 28 | 29 | 30 | 31 |
Björn 2/12: Som vanligt har redaktören skrivit initierat och med stort hjärta. En liten an...
Johan S 25/11: En riktigt gammal favorit!...
Björn 21/11: Hej Håkan! Som jag läser det har du inte blandat ihop något. "Geordie-sånga...
Peter 17/11: Haha, keep up the good work!...
Peter 17/11: Nu har du nog blandat ihop det... Brian Johnson sjöng inte i Guns´n Roses, men...
Ove 15/09: Kolla också gärna in Bottle Rockets: Songs of Sahm...
Silja 5/09: Har du en riktigt bra idé om hur man tar bort ekot i kyrkor? Då är du nära e...
Anders Jakobson 4/09: Vilken hyllning! Tack och bock! ...
per 31/08: Jag älskade 50/50 från och med första lyssningen, bortsett ifrån de två sis...
Thomas 30/08: Hej Håkan. Jag tror vi hörde olika låtar. Jag hörde Satelliter och rakete. D...


Kommentarer till blogginlägget: