Blogginlägg från 2014-09-05

Händelserik andradag på Live at Heart

Stor underhållning med Gunnar Danielsson.

Bilder: Carina ÖsterlingInte fullt så personlig rockmusik med David Urwitz.

Foto: Anders Erkman + lilla bilden nedanGood Harvest på Level Bar.

JIM AND SAM, Stallbacken
GOOD HARVEST, Stallbacken
DAVID URWITZ, Scandic Grand
GUNNAR DANIELSSON, Nikolaikyrkan
GOOD HARVEST, Level
BOBBY SANT, Level
CARLI & JULIE KENNEDY, Clarion Hotel

INTE ÖVERRASKANDE BLEV LIVE AT HEARTS andra festivaldag lite mer intensiv än den första. Kanske främst tack vare den levande musikscenen ute i det fria på Våghustorget och Stallbacken. Mina upplevelser på de torgen blev under torsdagen dock knapphändiga (jag har ju ett liv att leva också!) men fångade ändå in festivalens kanske just nu hetaste duo, Good Harvest, på den trivsamma scenen Stallbacken mellan Hälls Konditori och restaurangerna Kungsgatan 1 och Makeriet.
   En konsert jag recenserade i Nerikes Allehanda i dagens papperstidning och här.
   Stallbacksscenen hade mycket smakfullt placerats perfekt i mitten pÃ¥ det lilla torget med ansiktet mot en ihärdigt skinande septembersol. Jag trodde i min enfald att jag skulle hinna med en liten snabbis pÃ¥ VÃ¥ghustorget halv tre och fÃ¥ en liten aptitretare pÃ¥ de kanadensiska enäggstvillingarna Carli & Julie Kennedy. Men det gick inte alls.
   När jag närmade mig VÃ¥ghustorget pÃ¥ cykel längs Drottninggatan växte ett mullrande basdominerat rocksound till sig ju närmare jag kom. Det visade sig nämligen att scenen pÃ¥ VÃ¥ghustorget hade haft stora tekniska problem och det detaljerade schemat av artister pÃ¥ scen, med exakta klockslag, var kraftigt försenat. PÃ¥ scen stod rockgruppen Stefany June och slungade ut häftig levande elektrisk rockmusik och ingen sÃ¥g till systrarna Kennedy.
   Tog mig istället till Stallbacken och ovannämnda Good Harvest-konserten och där fick jag, ännu en gÃ¥ng utan planering, se och höra Los Angeles duon Jim and Sam, vars efternamn jag efter lite sökning kunde konstatera vara Hanft respektive Yonack. När jag nu kommer i kontakt med det tämligen ovanliga namnet Hanft ramlar det ned en eller tvÃ¥ poletter. Jim uppträdde faktiskt pÃ¥ Live at Heart 2010 som soloartist men jag missade honom dÃ¥ men däremot sÃ¥g jag honom nÃ¥gra mÃ¥nader senare när han agerade "förband" till Mark Olson pÃ¥ Clarion Hotel. Världen är bra liten, kunde jag därmed konstatera.
   TvÃ¥ röster och en akustisk gitarr var det enda som behövdes när Jim and Sam stod för en mycket underhÃ¥llande och trivsam musikalisk upplevelse mitt i eftermiddagssolen.
   Jag tog sedan nÃ¥gra timmar ledigt frÃ¥n Live at Heart (nÃ¥ja, recensionen av Good Harvest skulle ju skrivas) för att ladda för ännu en händelserik kväll pÃ¥ festivalen. I det här fallet händelserik i betydelsen sena ändringar, förseningar och inställda konserter. Ryktet började gÃ¥ pÃ¥ Scandic Grand, där vi tidigt pÃ¥ kvällen hade siktat in oss pÃ¥ konserten med David Urwitz, att Anders F Rönnblom var sjuk. En svÃ¥r ögoninfektion, enligt Anders själv pÃ¥ Facebook, och dessutom feber i bandet omöjliggjorde givetvis en konsert pÃ¥ Live at Heart. Men informationen om bandets inställda konsert var allt annan än tydlig.
   David Urwitz med band gick pÃ¥ scen kraftigt försenade och vi tvingades lämna hotellet efter ungefär 20 minuters konsert dÃ¥ andra konsertupplevelser krävde uppmärksamhet. Jag är varken initierad eller fanatisk när det gäller Urwitz och hans musik. Habil, professionell men i mina öron inte sÃ¥ personlig rockmusik.
   Jag kan i det sammanhanget citera skivbolagschefen HÃ¥kan Olsson: "De har inte knäckt koden". Fast Olssons uttalande gällde faktiskt Good Harvest. Sprang ihop med Olsson pÃ¥ väg in pÃ¥ Scandic Grand och ville höra hans Ã¥sikt om de tvÃ¥ Falutjejerna när han fällde de nästan historiska orden. David Urwitz har inte heller knäckT koden i mina öron.

PÅ VÄGEN TILL NIKOLAIKYRKAN MÖTTE JAG några F-Heads som hade hört ryktet om Anders F:s sjukdom men hoppades ändå. Själva anlände vi till kyrkan fem minuter tidiga men där hade Gunnar Danielsson (se höger) precis inlett sin konsert som med facit i hand pågick i nästan en hel timme. Otroligt underhållande, fantastisk spontanitet och med upprepade komiska höjdpunkter i både texter, låttitlar och mellansnack.
   FörlÃ¥t att jag var lite oförberedd men Danielsson var för mig en föredetting med legendariska insatser i Risken Finns och Danielsson & Pekkanini men han visade under en timme att det är här och nu han har sina höjdpunkter. En lÃ¥t hette dessutom "Det är här jag är nu"...
   Inspirerad av konsertlokalen inledde han med sin psalmliknande "Ett Spadtag Till I Torr och Mager Jord" och fortsatte med mÃ¥nga rent geniala texter till enkla men underhÃ¥llande melodier. Han förbannade den "ogudaktiga" gitarrsträngen som inledningsvis störde nÃ¥gra lÃ¥tar men även den fadäsen blev till alldeles underbar underhÃ¥llning. Nu har jag förstÃ¥tt att det finns mÃ¥nga guldkorn i Gunnar Danielssons stora lÃ¥tskatt. Som dessutom snart utökas med ännu ett album, "Faller pÃ¥ plats", där vi fick höra titellÃ¥ten.
   Efter eftermiddagens fina Good Harvest-framträdande utomhus var det dags att höra duon pÃ¥ en fullpackad krog, Level, där trängseln och publikresponsen var ungefär lika stor. PÃ¥ dagen hade de lite rebelliskt strukit alla lÃ¥tarna frÃ¥n förra Ã¥rets ep men här fanns det plats för bÃ¥de gamla och helt nya lÃ¥tar. Och till slut fick jag höra min stora favorit "Bring my baby" lika klockren och effektiv som vanligt.
   Konserten fick en spännande eftersläng när Janne Beime, revisor och finansiell rÃ¥dgivare Ã¥t mÃ¥nga artister (Per Gessle, bland annat), visade sitt intresse för de tvÃ¥ unga sÃ¥ngerskorna i Good Harvest. "Det här är spännande och bra" hade nÃ¥gon hört honom säga...
   Karlstads Bobby Sant var nästa artist pÃ¥ Levels lilla scen när trängseln inte var lika pÃ¥taglig som under Good Harvests framträdande. Efter tvÃ¥ singer/songwriter-album har Bobby Sant nästan en ny karriär pÃ¥ gÃ¥ng med en ny, tuffare och rockigare framtoning. PÃ¥ Level var han ensam med en akustisk gitarr men med sin nya vän plektrumet spelade han sÃ¥ kraftfullt att hans sedvanligt gälla röst i jämförelse nästan smektes fram. Recensionen i Nerikes Allehanda (med nÃ¥gra tillägg) hittar du här.
   Klockan närmade sig midnatt och pÃ¥ vägen hem var det tämligen naturligt att slinka in pÃ¥ Clarion Hotel för lite country med tvillingarna Carli & Julie Kennedy frÃ¥n Victoria, en liten stad nära Vancouver i Kanada. Efter radions Arne Holmbergs pÃ¥annonsering "All the way from Canada" följde ett övervägande tempostarkt framförande där show, instrumental skicklighet och röstmagi var viktiga ingredienser. Men sÃ¥ dags, en halvtimme efter midnatt, var jag en aning slö, utmattad och trött, där en promenad hem plötsligt var största prioritet.

/ HÃ¥kan

En viss form av magi även i fullt dagsljus

Foto: Mona Djärv

Den här recensionen publicerades ursprungligen i en kortare version i Nerikes Allehanda 5/9 2014.

GOOD HARVEST
Live at Heart/Stallbacken 4 september 2014
Konsertlängd: 15:02-15:24 (22 min)
Min plats: Sittande ca 5 m framför scenen.

Som vinnare av Live at Hearts låtskrivarstipendium var det två stolta tjejer som på torsdagseftermiddagen ställde sig på den trivsamma utescenen på Stallbacken. Så här finstämd musik, extremt välljudande gitarrer, klockrena röster och himmelska harmonier kräver egentligen inomhusmiljö för att göra full rättvisa och visa upp alla lågmält positiva sidor.
   Men med sin sedvanligt ansprÃ¥kslösa naturlighet var det inga problem för den skönsjungande tjejer duon Hanna Enlöf och Ylva Eriksson att framkalla en viss form av magi i fullt dagsljus framför världens största strÃ¥lkastare.
   De växlade plats som leadsÃ¥ngerskor vid mikrofonen och avlöste dessutom varandra som sologitarrister pÃ¥ sina in i minsta detalj välstämda akustiska gitarrer.
   Good Harvest skivdebuterade tidigt i vÃ¥ras med en ep med fem egna lÃ¥tar. Men pÃ¥ sina dryga 20 minuter pÃ¥ scen valde de att spela genomgÃ¥ende nytt, redan starkt material, med titlar som "Closet of your mind" och "Three", toppat med den senaste aktuella singeln "Long way around".
   Jag har tidigare jämfört tjejernas sÃ¥nger och arrangemang med gamla legendariska Carter Family men tycker mig nu se och höra tvÃ¥ singer/songwriter-stjärnor frÃ¥n Falun som stÃ¥r pÃ¥ alldeles egna ben.
   Förutsättningarna för Good Harvest pÃ¥ scen var säkert ännu bättre inne pÃ¥ Level pÃ¥ torsdagskvällen men vi kunde inte vänta pÃ¥ att fÃ¥ uppleva de nyblivna stipendiaterna live...

/ HÃ¥kan

Närvarande personlig intensitet

Foto: Anders Erkman
Den här recensionen publicerades ursprungligen i på na.se 5/9 2014.

BOBBY SANT
Live at Heart/Level 4 september 2014

Värmlänningen Bobby Sant har varit ett stadigt programinslag på Live at Heart sedan 2011 men trots tips och rekommendationer har jag missat honom på alla hans festivalkonserter. Däremot har jag fått chansen att uppleva honom livevid andra tillfällen i Örebro så jag var verkligen förberedd när han sent på fredagskvällen lät sin gälla, kraftiga röst ta strid om uppmärksamheten på en delvis pratig bar. Men på plats fanns också en intresserad och lyssnande publik som gav Bobby sitt stöd.
   Men jag tror ingen i lokalen kunde undgÃ¥ att lyssna, medvetet eller omedvetet, pÃ¥ den numera lite tuffare Bobby Sant. Efter albumen "It's just a lonely feeling" och "My dead town" är det snart dags för Bobbys tredje skiva, "Black bird", och han överraskade mÃ¥nga, inklusive mig, med en repertoar där en majoritet av lÃ¥tarna var nytt och än sÃ¥ länge okänt material.
   Bobby har sina musikaliska rötter bland de klassiska amerikanska lÃ¥tskrivarna och sÃ¥ngarna. Karlstadssonen Robert Bengtsson, Bobbys riktiga namn, har ocksÃ¥ adopterat sitt artistnamn frÃ¥n Townes Van Zandt men nu har Bobby Sants musik uppenbart gÃ¥tt in i en nya fas. PÃ¥ senaste skivan finns lÃ¥ten "Make love to Guns 'N' Roses", i en typisk avskalad singer/songwriter-version, men Bobby vill nu göra gällande att den gruppen tillsammans med Bruce Springsteen stÃ¥tt modell för det nya materialet.
   Bobby har till stor del övergivit sin picking guitar, upptäckt gitarrspel med plektrum och därmed en hÃ¥rdare touch i musiken. En utveckling som tydligt har pÃ¥verkat de nya lÃ¥tarna. Det blev rock i den traditionella unplugged-traditionen, sittande ensam pÃ¥ en stol, och de tidigare sÃ¥ spektakulära röstresurserna hade nu smält samman med den alltid närvarande personliga intensiteten.
   Bobby fanns med bland de nominerade till Ã¥rets upplaga av Live at Hearts lÃ¥tskrivarstipendium men han blev pÃ¥ mÃ¥llinjen "slagen" av duon Good Harvest. PÃ¥ Level fick han ta över scenen efter de mycket populära Falu-tjejerna men jag tycker inte han ska vara alltför besviken. Med nÃ¥gra lovande levande smakprov frÃ¥n den nya skivan visade Bobby att han kommer allt närmare ett brett genombrott.

Den autentiska setlistan nedan innehöll fler låtar än Bobby framförde på konserten. Ur den listan valde han låtar men inte i just den ordningen som han skrivit. Och titlarna på de nyskrivna låtarna är än så länge preliminära:


/ HÃ¥kan

Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...

Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...

Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...

Mikael Bodin 11/10: Jag var pÃ¥ en av Tyrolspelningarna och en pÃ¥ TrädgÃ¥rn i Göteborg och kan hÃ...

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 gÃ...

Peter 2/07: Nja, Honeycombs hade ju en hit till: That´s the way som jag tror hamnade på Ti...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.