Blogginlägg från 2009-02-19
Perssons Pack setlist
PERSSONS PACK
Najz Prajz, Örebro 19 februari 2009
Konsertlängd: 18:03-18:17 (14 minuter)
Min plats: 7 meter från scen längs högra butikssidan
Per Persson: akustisk gitarr och sång
Magnus Lind: dragspel
Uppträdande i butiken kanske inte kan kallas konsert utan snarare ”konsert”. Men på bara 14 minuter hann Per Persson, klädd i samma hatt som på skivomslaget till ”Öster om Heden”, visa upp en mycket förenklad men tydlig personlighet ackompanjerad av dragspelsvirtuosen Magnus Lind, med spretigt, vildvuxet och glest hår, som pressade fram rent overkligt känslosamma toner på sitt gamla Zero Sette-dragspel.
Det var alltså bara en del av Perssons Pack som stod på skivbutiken Najz Prajz lilla scen och det frustande tempot och de vildsinta rytmerna var för kvällen undanskuffade för en balladbaserad kvartett låtar.
Persson sjöng rakt ut i luften utan mikrofon och det fanns nog ingen i publiken, ett 50-tal personer, som saknade Annika Norlins ljuvliga duettstämma just då. Även övriga låtar var hämtade från nya skivan och visst blev det lite känsligare, lite mer avskalat och mycket personligare i denna anspråkslösa situation.
Låtarna:
Stenad i Stockholm
Bortom Månen och Mars
Ikväll tar vi över stan
Taskiga tänder, spetsiga skor
/ Håkan
Musikdokumentärfestival i Malmö
Joe Barry? Namnet var fram till i tisdags, när jag fick ett mejl från L-P Andersson, inte det minsta bekant. Nu när jag har surfat runt och sökt information så är det annorlunda. Han borde ingå i varje skivsamlares hem, där det dyrkas cajunrock, lika naturligt och logiskt som Johnnie Allens ”Promised land” har jag förstått nu.
L-P mejlade om musikfilmfestivalen Music Doc i Malmö som drar igång nästa vecka. Han ska själv presentera några filmer, bland annat ”Been down that Muddy Road – The legacy of Joe Barry”, regisserad av Carol Carimi Acutt som finns på plats 26-27 februari. Dessutom tipsar L-P om filmen "A Message To The World - The Jesse Hector Story". Historien om sångaren i Hammersmith Gorillas.
Både musikaliskt och när det gäller oregelbunden karriär påminner Barry väldigt mycket om just Johnnie Allen. Barry (född Joseph Barrios), cajunrockare från södra Louisiana, debuterade 1958 och med sin andra singel 1961, ”I’m a fool to care”, fick han sin största hit. Karriären fortsatte blygsamt på 60-talet innan han helt försvann. För att överraskande göra comeback 1977 med ett countryalbum som följdes av en religiös skiva.
Trots diverse sjukdomar, som bland annat begränsade hans möjligheter att kunna sjunga längre än 30 sekunder i sträck, gjorde han skivor in på 2000-talet men skivan som kom 2003, som också har titeln ”Been down that Muddy Road” blev hans sista då han 65 år gammal dog 2004. Det är inte så konstigt att L-P Andersson följer det intressanta livsödet i hälarna. Bara trailern är gripande.
Hammersmith Gorillas kände jag däremot till innan. Inte minst huvudpersonen Jesse Hectors spektakulära frisyr med sin superkorta lugg. Har lite orättvist sorterats in bland 70-talets engelska punkgrupper men debuterade långt innan. Gruppen hade trots namnet ingen koppling till Londons stadsdel Hammersmith. Hector härstammade från Kilburn och musikaliskt hade de mer gemensamt med pubrock och Hectors ansträngda stämma jämfördes ofta med Steve Marriott. Dessutom gav gruppen, som snart skippade Hammersmith i sitt namn, ut några skivor på skivbolaget Chiswick.
Nej, Joe Barrys och Hammersmith Gorillas musik finns inte på Spotify om det händelsevis är någon som undrar.
Music Doc-festivalen får en fortsättning senare i vår i både Göteborg, Stockholm och Lund.
/ Håkan
<< | Februari 2009 | >> | ||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | ||||||
2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 |
9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 |
16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 |
23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 |
Kjell J 31/01: Texten är förstås skriven 1980, Men ursäkta gnället och/eller pekpinnen, Ro...
Jarmo Tapani Anttila 31/01: Lustigt, har precis läst färdigt boken Too Much Too Young, The 2 Tone records ...
Anne-Lie Dahl Parkegren 16/01: Hej! Jag, en tjejkompis och lilla syrran var på hans konsert. Tror vi satt på...
Peter Jönsson 1/01: Hej Håkan, Bra och nykter recension av Indoor Safari. (Tror emellertid att Nic...
Per Magnusson 29/12: Hej, ang svenska The Howlers inspelning av "Susie Q", som var b-sida på deras e...
Torsten Ståhlberg 29/12: Ang. SAM & DAVE/PERCY SLEDGE/ARTHUR CONLEY/TENDERS: Idrottshuset 25/10 1967. P...
Jan Boholm 13/12: Den här plattan gjorde mig glad, varm och trygg! Har gillat hans lågmälda pla...
Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...
Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...
Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...


Kommentarer till blogginlägget: