Blogginlägg

Granada konsert

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 1/4 2001.

KONSERT
GRANADA
Klubb Populär/Stereo, Örebro 30/3 2001

Sällan har väl sex unga människor på en scen fört så lite oväsen som sent i fredagskväll på Stereos minst sagt onaturliga estrad.
   Stereo är ju inklämd pÃ¥ en avlÃ¥ng ursäkt till kroglokal som helt logiskt har en parentes till scen där en groteskt stor pelare gör allt för att hindra Ã¥skÃ¥daren frÃ¥n att uppleva nÃ¥gon som helst visuell helhet i ett framförande.
   Men pelare har alltid varit ett naturligt inslag i Örebros rocklokalshistoria och i min regelbok kan inga yttre omständigheter förstöra en genuin konsertupplevelse.
   Men i fredagskväll handlade det om lÃ¥gmäld och stämningsfull musik och det blev en nästan komisk känsla att se och höra gruppens bÃ¥da leadsÃ¥ngare Anna Järvinen och Magnus Vikström sÃ¥ nära men ändÃ¥ sÃ¥ lÃ¥ngt frÃ¥n varandra.
   Granada har ett mycket homogent sound som kanske inte nÃ¥r sÃ¥ lÃ¥ngt bort frÃ¥n scenen och in i den fredagsstimmiga ungdomspublikens djupare sinnen. Men som där, just där, kring 6-7 meter frÃ¥n scenen blev till hypnos.
   Sedan har gruppen mÃ¥nga starka lÃ¥tar, inte bara singlarna "Amazing it seems" och "Sister", pÃ¥ lager. Som kanske behöver upprepade spelningar för att riktigt sätta sig i den breda publiken.
   När förutsättningarna till scenshow helt krossades sÃ¥ koncentrerades uppmärksamheten pÃ¥ Anna Järvinens mörka elegans. Som när hon inte dekorerade lÃ¥tarna med en bÃ¥de intensiv och avmätt röst, nÃ¥nstans mittemellan Kate Bush och Nina Persson, lät sig känslomässigt sväva bort medan hon slöt ögonen.
   Och för att inte musiken enbart skulle decimeras till en anonym musiktapet tog Anna vid nÃ¥gra enstaka tillfällen fram munspelet och spräckte upp det makliga vemodet med nÃ¥gra taggiga soloinsatser.
   Live är Granada ingen stor konsertgrupp. Däremot hade de, med hjälp av sin homogena repertoar, inga problem att fylla sin konserttimme med övervägande skön musik.

/ HÃ¥kan

Per Gotthardsson 22/06: Jag var där! Egentligen för att lyssna till Hiseman men lämnade lokalen helt ...

Jan Lennell 6/06: Var där och kommer ihåg att Fläskkvartetten var mäktigt imponerande! En exp...

Mikael Andersson 3/06: Det finns ännu en underskattad skiva på 90-talet 1994 Sånger Från Nedergård...

Björn Stein 9/05: Tack för den resan, Håkan! Ser redan fram mot att läsa om nästa äventyr som...

Jan Lennell 8/05: Beatles platta på 1:a platsen..ingen högoddsare :). Ber att få tacka för en ...

Peter Lundmark 6/05: Tack för en spännande och rolig resa, har fått plocka fram skivor man inte ly...

Hans 6/05: Har varit kul följa dina favoriter, även om jag inte hållit med dig. Däremot...

Mikael Bodin 5/05: Lundell måste ha gjort unikt många dubbelalbum :) Skulle man göra en lista av...

Mikael Bodin 5/05: Tack för en inspirerande recension av en klassiker. Själv velar jag ständigt ...

Björn 1/05: Waterboys, Jackson Brown, Beatles...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.