Blogginlägg

Strollers skapade klassisk garagerock

THE STROLLERS
Frimis Salonger, Örebro 12 maj 2017
Konsertlängd: 23:30-00.30 (1 tim)
Min plats: Längst framme vid scen till höger.

Sedan ett år tillbaka existerar The Strollers, bandet med till synes nio liv, i ännu en återförening. Men på Frimis i fredagskväll fungerade allt perfekt som om bandet funnits kontinuerligt sedan startpunkten i det tidiga 90-talet. Det var med ett andlöst tajt och energiskt sound kvartetten tog plats på den stora scenen och hade jag inte vetat bättre kunde jag trott att bandet turnerat regelbundet varje dag i drygt 20 år. Så samspelt och rutinerat uppträdde nämligen sångaren Mathias Lilja & Co tillsammans.
   Frimis-uppträdandet var en releasekonsert med anledning av samlingsskivan "Tough hits" som officiellt inte släpps förrän till nästa helg och dÃ¥ enbart som vinyl plus digitalt. PÃ¥ den samlingen finns fyra nyinspelade spÃ¥r som av en märklig tillfällighet inte(!) fanns med pÃ¥ fredagskvällens liverepertoar (se setlist nedan).
   Att följa den oskrivna lagen att inleda konserten med första lÃ¥ten frÃ¥n senaste albumet var inget som Strollers hade funderingar pÃ¥ i den här konserten. De inledde istället med första lÃ¥ten frÃ¥n det 18 Ã¥r gamla debutalbumet "Falling right down" som även i fortsättningen fick stÃ¥ i centrum repertoarmässigt, med sina sju bidrag, under konserten.
   Strollers nuvarande Ã¥terförening är originalsättningen frÃ¥n mitten av 90-talet innan de började producera skivor. SÃ¥ledes är basisten Joakim Dimberg tillbaka med mycket energi i bagaget som märkbart ocksÃ¥ smittade av sig pÃ¥ övriga medlemmar. FrÃ¥n trummisen Martin Karlsson via Henke Winds farfisaorgel till frontmannen Mathias Lilja som inte bara sjöng underbart fysiskt utan ocksÃ¥ spelade fantastisk sologitarr.
   Tillsammans skapade bandet klassisk garagerock och i mitt inre framkallades vid upprepade tillfällen bilder och autentiska ljud frÃ¥n genrens ursprungliga tidevarv pÃ¥ 60-talet.



/ HÃ¥kan

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 gÃ...

Peter 2/07: Nja, Honeycombs hade ju en hit till: That´s the way som jag tror hamnade på Ti...

Mikael Johansson 27/06: Var där i konserthuset 1977, 16 år gammal. Visste inte riktigt vad som väntad...

Kjell J 16/06: Kolla gärna in denna ytterst förträffliga Youtube-kanal:@YesterdaysPapers (ti...

Valbobo 10/06: 1970 spelade faktiskt Cilla Black in en cover på Olles Det gåtfulla folket. Ko...

Andreas Lundell 19/05: Svensk pappa och irländsk mamma kan man väl klämma in....

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.