Blogginlägg

Soundtracks: "The Princess bride"

MARK KNOPFLER: The princess bride (Vertigo, 1987)

Jag har redan noterat ett antal Mark Knopfler-skivor i min kategori soundtracks och här kommer ytterligare ett. "The princess bride", en romantisk komedi, regisserades av Bob Reiner (bland annat "Spinal tap" och "Stand by me") som har skrivit på skivomslaget hur han bestämde sig för att Mark Knopfler skulle skriva filmmusiken.
   Reiner tänkte göra en lista på låtskrivare som kunde tänkas passa för att skriva filmmusiken. Den listan blev inte så lång, bara ett enda namn: Mark Knopfler. Utan att känna honom närmare var Knopfler det perfekta namnet.
   Skivan "The princess bride" har den traditionella filmmusiken med genomgående instrumentala låtar med ett enda undantag. Det är Willy DeVilles "Storybook love" hämtad från albumet "Miracle" som hade släpps tidigare under 1987. Det fanns ett samband, låten fanns med på den Knopfler-producerade skivan.
   I övrigt är det alltså enbart instrumentala låtar på skivan. Skrivna, arrangerade och producerade av Knopfler som dessutom spelar alla instrument på skivan tillsammans med Guy Fletcher på keyboards. Fletcher började samarbeta med Knopfler redan på soundtracken "Comfort and joy" och "Cal" innan han 1984 blev officiell medlem i Dire Straits.
   I ärlighetens namn spelar varken Knopflers gitarr eller Fletchers keyboards den instrumentala huvudrollen på skivan. Det gör de maffiga stråkarrangemangen som de kanske bör göra på en film av romantisk prägel där huvudrollsinnehavarna Robin Wright och Cary Elwes står och tittar varandra djupt i ögonen på skivomslaget.
   OK, Knopflers typiska akustiska gitarr toppar ibland stråkarrangemangen och någon folkmusikdänga avbryter det genomgående vackra på det här soundtracket. Men det finns också några hotfullt dramatiska spår innan Willy DeVille avslutar skivan med sin vackra "Storybook love", i en något maffigare version jämfört med den som avslutar "Miracle".
   Strax innan DeVille-spåret finns "Happy ending" som väl avslöjar att filmen slutar lyckligt. Där har Knopfler lånat mycket av melodin av DeVille utan att ge honom credit.

Innehåll:
1."Once upon a Time...Storybook Love" – 4:00
2."I Will Never Love Again" – 3:04
3."Florin Dance" – 1:32
4."Morning Ride" – 1:36
5."The Friends' Song" – 3:02
6."The Cliffs of Insanity" – 3:18
7."The Swordfight" – 2:43
8."Guide My Sword" – 5:11
9."The Fire Swamp and the Rodents of Unusual Size" – 4:47
10."Revenge" – 3:51
11."A Happy Ending" – 1:52
12."Storybook Love" (Willy DeVille) – 4:24

/ Håkan

Peter 2/07: Nja, Honeycombs hade ju en hit till: That´s the way som jag tror hamnade på Ti...

Mikael Johansson 27/06: Var där i konserthuset 1977, 16 år gammal. Visste inte riktigt vad som väntad...

Kjell J 16/06: Kolla gärna in denna ytterst förträffliga Youtube-kanal:@YesterdaysPapers (ti...

Valbobo 10/06: 1970 spelade faktiskt Cilla Black in en cover på Olles Det gåtfulla folket. Ko...

Andreas Lundell 19/05: Svensk pappa och irländsk mamma kan man väl klämma in....

bridgeman 16/05: Hej, kollade på youtube klipp från konserten i Örebro med Cocteau Twins. Låt...

Peter 9/05: Setlistet stämmer inte. Varken Quarter to Three, Twist and shout eller, Oh Carr...

Kjell Jonasson 8/05: Litet lyssnartips: https://sverigesradio.se/avsnitt/the-lemon-twigs-alskar-sven...

Bengt Gustafsson 1/04: Hej Hunter/Wagner var med Lou under slutet av 1973. Men under den korta tiden t...

Jarmo Tapani Anttila 25/03: Har försökt hitta denna skiva i Sverige men ej lyckats. Var fick du tag på de...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.