Blogginlägg från 2025-06-18

#61: PRETENDERS

#61: PRETENDERS: Back on the chain gang (Real, 1982)



/ Håkan

Englandslistan: 9 april 1966

LUSTIGT OCH NÄSTAN MÄRKLIGT TOPPAR samma grupp, The Spencer Davis Group, Englandslistan den här veckan som när jag redovisade förra veckan, från januari 1966. Stevie Winwood & Co litade på Jackie Edwards låtar och ”Somebody help me” är en minst lika stark hitlåt som föregångaren ”Keep on running”.
   De tog över förstaplatsen från den amerikanska trion Walker Brothers som här noterade sin största hit, ”The sun ain't gonna shine anymore”, en cover på Frankie Valli-originalet från 1965.
   Gruppen med det långa namnet Dave Dee, Dozy, Beaky, Mick & Tich rusar mot toppen med ”Hold tight”, första hitlåten skriven av låtskrivarteamet Howard Blaikley, men låten skulle aldrig nå förstaplatsen och missade helt på Tio i Topp.
   Men Dusty Springfields ”You don't have to say you love me”, en engelsk cover på ett italienskt original, nådde förstaplatsen senare i april.
   I övrigt trängs en massa bra låtar på den här listan. Exempelvis Yardbirds ”Shapes of things” (hade som bäst en 3:e-plats bakom sig), The Whos ”Substitute” (var på väg mot som bäst en 5:e-plats), Hollies ”I can't let go” (hade en 2:a-platsplacering bakom sig) och Lovin' Spoonfuls ”Daydream” (nådde en andraplats i maj 1966).
   Nancy Sinatras ”These boots were made for walkin'”, skriven och producerad av Lee Hazlewood, dalar efter att ha toppat listan fyra veckor i streck under februari/mars. Senare under våren 1966 skulle Nancys pappa Frank få en jätte hit med ”Strangers in the night”.
   Med sin tredje solosingel ”Bang bang”, skriven och producerad av maken Sonny Bono, var Cher på väg mot sin hittills bästa placering i England.
   Den av många coverinspelade Jagger/Richard-låten ”Blue turns to grey” blev en mindre hit för Cliff Richard, kompad av The Shadows, våren 1966. Innan hade både Tracie Dey, The Mighty Avengers och Dick & Deedee givit ut låten och Rolling Stones gav ut sin första version av låten i december 1965, på det amerikanska albumet ”December's children (and everybody's)”.
   MIN FAVORIT PÅ LISTAN: The Who med ”Substitute.

/ Håkan

Håkan Gustavsson 16/06: Vilket kul och bra initiativ! Ser verkligen fram emot lite inspiration och för...

Björn 3/03: Hej Håkan. Tack för de orden om D.J. Tumme upp, för liknelsen med Mick Jagge...

Kjell J 31/01: Texten är förstås skriven 1980, Men ursäkta gnället och/eller pekpinnen, Ro...

Jarmo Tapani Anttila 31/01: Lustigt, har precis läst färdigt boken Too Much Too Young, The 2 Tone records ...

Anne-Lie Dahl Parkegren 16/01: Hej! Jag, en tjejkompis och lilla syrran var på hans konsert. Tror vi satt på...

Peter Jönsson 1/01: Hej Håkan, Bra och nykter recension av Indoor Safari. (Tror emellertid att Nic...

Per Magnusson 29/12: Hej, ang svenska The Howlers inspelning av "Susie Q", som var b-sida på deras e...

Torsten Ståhlberg 29/12: Ang. SAM & DAVE/PERCY SLEDGE/ARTHUR CONLEY/TENDERS: Idrottshuset 25/10 1967. P...

Jan Boholm 13/12: Den här plattan gjorde mig glad, varm och trygg! Har gillat hans lågmälda pla...

Tomas Skagerström 18/11: Håkan Pop, snyggt skrivet. Håller med dig./Tomas ...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.