Blogginlägg från 2024-11-10

Effektfulla arrangemang av Olles låtar

I ett rödgnistrande scenljus fick vi uppleva en Olle Unenge & Orkestern-konsert på Svampen i Örebro.


OLLE UNENGE & ORKESTERN
Svampen, Örebro 9 november 2024
Konsertlängd: 20:02-20:50 och 21:10-22:05 (103 min)
Min plats: Sittande ca 5 m från scenen.

EN KONSERT MED OLLE UNENGE BJUDER alltid på en underhållande upplevelse men kanske inte lika spännande och överraskande som på lördagskvällen på Svampen. Som artist tenderar Olle att väldigt ofta utmana förutsättningarna med nya djärva idéer och vill ständigt utveckla sin musik. Med en något utökad upplaga av sitt kompband Orkestern blev konserten den här gången ett tydligt exempel på den ambitionen.
   Förutom ständig inspiration för irländsk folkmusik, som den här kvällen hade lämnats hemma, har Olle Unenges aktuella projekt med sånger på svenska en nästan fem år lång historia bakom sig, som har resulterat i både konserter och ett album, ”Sånger från Långsamheten”.
   Orkestern, gitarristen Oskar Hansson och basisten Janne Hedström, har sakta men säkert utökats, Mats Fjellner har sedan en tid blivit en fast punkt med sina lågmälda rytminstrument, och bandet fick på lördagskvällen sin kanske slutgiltiga form med dragspelaren Erik Mattsson på plats. Tillfälligt eller inte fick bandet bakom och vid sidan om Olle dessutom en spännande röst i form av dottern Frida som både körade och sjöng vackert och effektfullt en egen sång.
   Med tre album på svenska med egna sånger bakom sig har Olle en gedigen repertoar att välja från och rent naturligt, eftersom de aktuella musikerna medverkade på senaste albumet, var det låtarna från ”Sånger från Långsamheten” som spelade en viss huvudroll i den 14 sånger (se låtlista nedan) långa konserten. Men övriga sånger blandades samman till en musikalisk helhet via arrangemang och sedvanligt underhållande mellansnack.
   Som vanligt läckert formulerade och melodiskt framförda arrangemang gav Olles ofta poetiska texter fritt utrymme. De tidigare så gitarrbaserade arrangemangen, med Oskar Hanssons gitarr i centrum, fick nu lite konkurrens av Erik Mattssons dragspel. Erik, ”känd från” DSH5, gav det emotionella intrycket ett ansikte med både känsliga och fysiska toner.
   Men kvällens största individuella intryck bjöd Frida Unenge på när hon med sin personliga stämma sjöng med i pappa Olles sånger och även sjöng en egen låt, ”Famlade i mörkret”, som hon framförde som en duett tillsammans med maken Mika. En fantastisk låt som jag vill höra i större sammanhang.
   Jag har hört och sett Olle Unenge sjunga och spela sina sånger i många olika sammanhang genom åren men lördagskvällens föreställning tillhör de allra främsta.



/ Håkan

Åke 7/01: Roligt att läsa, jag var på den konserten och tog en hel del bilder. Kom att s...

Valbobo61 21/11: Fire är ju en riktig rökare (HaHa). En av mina absoluta favoritlåtar, Red Cad...

Silja 6/10: Arrival heter instrumentallåten. Fin melodi som jag känner igen med en annan t...

Peter 26/09: Jag liksom alla journalister då tyckte Stockholm 1988 var mycket bättre. Jag l...

Jerker Emanuelson 29/08: Kul att ses! Du skriver att Bob hade olika kompband på de andra spelningarna me...

Tomas Skagerström 14/08: Hej "Håkanpop". Kul att hittat till din sida./tegelgubben....

Håkan Gustavsson 16/06: Vilket kul och bra initiativ! Ser verkligen fram emot lite inspiration och för...

Björn 3/03: Hej Håkan. Tack för de orden om D.J. Tumme upp, för liknelsen med Mick Jagge...

Kjell J 31/01: Texten är förstås skriven 1980, Men ursäkta gnället och/eller pekpinnen, Ro...

Jarmo Tapani Anttila 31/01: Lustigt, har precis läst färdigt boken Too Much Too Young, The 2 Tone records ...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.