Blogginlägg från 2023-03-02

Februari 2023 på Håkans Pop

Postad: 2023-03-02 07:51
Kategori: Blogg

Foto: Carina ÖsterlingAnna Ternheims konsert i söndags kan mycket väl vara årets bästa konsert när liveåret 2023 ska sammanfattas om ungefär 10 månader. Anna avslutade konserten sittande vid pianot och sjöng ”Shoreline”, en perfekt final på en perfekt konsert.

ÅRETS FEBRUARI GICK LIKA FORT, fyra jämna veckor, som de brukar när det inte är skottår. På Håkans Pop hann vi med både fasta kategorier, som ytterligare avslöjanden av fantastiska konserter jag har upplevt i Örebro och några närmare fokus på fyra tributeskivor, en konsertrecension och några minnesartiklar om två klassiskt framträdande låtskrivare.
   Listan med mina 100 största upplevelser på konsert i Örebro närmar sig snart Topp 20. Under februari avslöjade platserna 21 till 28 med artister/grupper som Lolita Pop, First Aid Kit, Deadman, Toni Holgersson, Nils Lofgren, Anna Ternheim, Ulf Lundell och Eldkvarn.
   I den till synes oändliga raden av tributeskivor som jag genom åren har lyssnat på siktade jag under februari in mig på hyllningar till Neal Casal, Velvet Underground/Nico, Townes Van Zandt och Billy Joe Shaver.
   Jag skrev också ut mitt föredrag som jag höll på Sällskapet Gamla Örebro 8 februari i en lång text. Och gjorde dessutom ett senare pressklipp om nämnda föredrag.
   Två celebra låtskrivares död, Barrett Strong och Burt Bacharach, krävde ett par minnesartiklar.
   Jag kände mig tvungen att informativt skriva om min fascination för Motown-låtskrivaren Barrett Strong i samband med hans död. Men i februari fick vi ta adjö av ett ännu större låtskrivargeni, 94-årige Burt Bacharach.
   Februari 2023 höll på att bli en konsertfri månad innan jag och hustrun skaffade biljett till Anna Ternheims konsert. En fantastisk upplevelse!
   En lång rapport från TisdagsAkademien kunde jag också publicera i februari.

I JANUARI KUNDE JAG INTE UTNÄMNA någon ”Månadens Bästa Album” men i februari fann jag en gammal favorit i bästa form. Och det finns ytterligare några nya aktuella skivor som tål en lyssning eller två.
   Först vill jag rikta ett tack till tipsaren Lars Ryen (skivbutiken The Beat Goes On i Stockholm) som varje vecka listar nya skivor med en liten kommentar. Utan Ryens tips hade jag inte hittat Memphis-bandet LUCEROS nya album ”Should've learned by now”.
   Kanske lyssnar jag alldeles för sällan på härligt intensiv USA-rock för jag blir inledningsvis imponerad av den hårda rockmusiken, pianot som klämmer sig fram mellan gitarrerna och den lätt hesa rösten som Ben Nichols äger. Fräscht och attackerande som jag soundmässigt vill placera någonstans mellan Black Crows och Bryan Adams fast lite mer personligt.
   Av en gammal tradition måste jag alltid lyssna på DI LEVAS nya skivor för att förvissa mig om att hans utveckling som artist är i dalande och nya ”The hybrids” kan inte få mig på andra tankar. Med hela maskinparken av syntetiska instrument som hjälp blir arrangemangen så montona och händelsefattiga att en lyssning och inget mer räcker. Syntpop som inte en 59-årig artist, som en gång i tiden kom fram som en udda och mycket personlig fågel, ska syssla med.
   Jag kan också lite kvickt rekommendera en lyssning på ROBERT FORSTERS ”The candle and the flame”. Australiensaren Forster sjöng och spelade gitarr en gång i The Go-Betweens.

MÅNADENS BÄSTA ALBUM:DET ÄR DRYGT 20-25 ÅR SEDAN som kanadensaren RON SEXSMITH tillhörde mina största favoriter, ”Whereabouts” (1999) är en guldpärla bland alla mina skivor, och på slutet av 90-talet kunde han inte misslyckas. Decennierna därefter har visserligen hans skivor figurerat på flera av mina årsbästalistor utan att nå exklusiva höjder.
   Hade vissa förhoppningar när jag började lyssna på Rons nya ”The Vivian line”. Producenten Brad Jones fanns med på ”Whereabouts”, som basist(!), och jag tycker mig höra en ambition att upprepa det vinnande receptet från den skivan med innerlig sång, avskalade arrangemang och låtinnehåll som var resultat av ett hängivet låtskrivande.
   Ron har lyckats på alla de tre viktiga punkterna och jag blir under upprepade lyssningar alltmer övertygad att nya albumet kan vara det bästa han har producerat sedan den ovannämnda skivan. Vi får både den där ledsna tonen i Rons röst, många välskrivna melodier och arrangemang som kan inkludera cello, klarinett och oboe utan att det känns det minsta påklistrat eller spekulativt. 2:12 korta ”A barn conversion” doftar både 60-tal och Ray Davies. Bara en sån sak.
   Kort sagt innehåller ”The Vivian line” alla positiva detaljer som gör skivan till Månadens Bästa.

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (63)
Blogg (529)
Feber (5)
Filmklipp (131)
Jul (80)
Konserter (243)
Krönikor (181)
Larm (20)
Listor (57)
Maxi12" (35)
Minns (177)
Örebro (96)
Pubrock (13)
Stiff (49)

<< Mars 2023 >>
Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29 30 31    

Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...

Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...

Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...

Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...

Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 g...

Peter 2/07: Nja, Honeycombs hade ju en hit till: That´s the way som jag tror hamnade på Ti...

Mikael Johansson 27/06: Var där i konserthuset 1977, 16 år gammal. Visste inte riktigt vad som väntad...

Kjell J 16/06: Kolla gärna in denna ytterst förträffliga Youtube-kanal:@YesterdaysPapers (ti...

Valbobo 10/06: 1970 spelade faktiskt Cilla Black in en cover på Olles Det gåtfulla folket. Ko...

Andreas Lundell 19/05: Svensk pappa och irländsk mamma kan man väl klämma in....

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.