Blogginlägg från 2021-06-01

Maj 2021 på Håkans Pop

Postad: 2021-06-01 07:59
Kategori: Blogg


”The load-out” live med Jackson Browne 1978.

MAJ HAR SEDAN 2009 VARIT DEN MÅNAD när höst- och vårsäsongens kategorier på Håkans Pop avslutas. Så även i år när följetongen med bästa livealbum, återblickarna på gamla krönikor och genomgången av cover- och tributeskivor gick i mål i mitten på månaden. En månad där floden av nya intressanta album nådde årets hittills mest intensiva period.
   Listan på mina favoriter bland historiens rangordnade bästa livealbum nådde i maj Topp 3. Där Jackson Browne toppade listan, Jacksons kamrat Warren Zevon på en hedrande andraplats och Bruce Springsteen på bronsplats.
   Jag avslutade vårens serie med coverskivor med det äkta paret Gillian Welch/David Rawlings och i tributekategorin lyssnade jag på en fantastisk hyllningsskiva till den amerikanske sångaren och låtskrivaren Elliott Smith.
   Säsongens genomgång av gamla krönikor från 80- och 90-talet avslutades med två från maj 1993 och oktober 1993.

DET KÄNNS SPONTANT SOM OM 2021 hittills har varit ett ganska lugnt år när det gäller nyutgivna skivor men i just avslutade maj exploderade det så smått, både i kvalité och kvantitet. Under månadens sista dagar kom DEL AMITRIS efterlängtade comebackalbum ”Fatal mistakes” och tog fokus från alla andra nya skivor. Med så pass god kvalité att jag skrev en hel recension på skivan.
   Norrländskan ELLEN SUNDBERG har gjort en skiva, ”Ett bloss för Bodil Malmsten”, där hon har tonsatt författarens texter. Det är väl onödigt att kalla det en coverskiva av den typ hon tidigare gjorde med Kjell Höglund-låtar.   
   Här tar Ellen, förutom en låt där Staffan Hellstrand har skrivit musiken, fullt ansvar för melodierna som håller en god personlig klass men blir kanske lite väl entonig på ett helt album. Kanske har hon lite för mycket respekt för sin jämtländska kollegas ord? Men däremot är det vågat att inleda skivan med en 11:36 lång låt.
   I den stora mängd av nya skivor som plötsligt kom i min väg under maj hamnar album av den typ som debuterande EDGAR & STRANDBERG har givit ut i kläm mellan alla tyngre releaser. Den värmländska duon har gjort en habil skiva. Välgjord, välskriven och lättlyssnad men dessvärre också lite lättglömd och smått opersonlig i den genre man närmast kan kalla poprock på svenska. Målgruppen är väl fans av Lars Winnerbäck och Ulf Lundell men det området är ju redan inmutat av större och personligare profiler. Men det svänger fint i många refränger och Ola Gustafssons produktion är oantastlig. Några duetter med kvinnliga sångare lättar också upp.
   Ibland mår skivorna bra av att lyssnas på under en längre tid. Efter SARAH KLANG kanondebut med ”Love in the milky way” för två år sedan kom uppföljaren ”Creamy blue” som en naturlig följd men lite väl lik föregångaren. När jag först lyssnade på trean ”Virgo” fick jag uppfattningen att ingenting hade hänt med varken sound, produktion, låtar och sång men när jag lyssnar koncentrerat igen känns aktuella skivan som ett litet lyft sedan förra skivan men når inte riktigt upp till den näst intill oöverträffade debutnivån.
   Ibland väntar jag mig ingenting när jag lyssnar på en ny skiva men lika ofta kan jag då bli så där gränslöst förvånad och imponerad på samma gång. Och DAMIEN JURADOS nya album ”The monster who hated Pennsylvania” (se höger) är just en sån skiva som i all sin anspråkslösa och lågmälda stil väcker otroliga känslor i min ibland svårövertalade hjärna.
   För 18 år sedan satt han på en scen i Örebro, på Strömpis, och var ganska vemodig och svårtillgänglig men på den här nya skivan upprepas en behaglig och positiv singer/songwriter-pop på låt efter låt. Tillsammans skapas ett album som jag tror har chansen att ta sig in på årsbästalistan så småningom.
   Sebadoh- och Dinosaur Jr-medlemmen LOU BARLOW gör som soloartist mer akustisk och lågmäld musik. ”Reason to live” tillhör nästan singer/songwriter-genren. Ett skönt avslappnat sound som gjord för sommaren. Hittar än så länge inte de direkt avväpnande låtarna men tiden talar för Lou Barlow.
   Apropå förväntningar såg samarbetet mellan gamle favoriten JOHN HIATT och bluegrasskompet JERRY DOUGLAS BAND på pappret ut som ”made in heaven”. Soundet är som väntat helt okej, dobro och fiol i framträdande roller, men jag blir lite besviken på låtmaterialet som många gånger brukar tala till Hiatts fördel som genuin låtskrivare. Men här tar tradition och gamla rötter överhand från ren inspiration, kreativitet och nymodernt skapande. Nej, Hiatt sjunger sedvanligt starkt och personligt men de flesta melodierna traskar på i den traditionella myllan och blir inte så personliga som jag hade väntat mig.
   ANDERS F RÖNNBLOM fortsätter skriva låtar och producera skivor med en imponerande handlingskraft. Nya albumet ”Framtiden är en underbar plats att komma till” är nio övervägande långa textdominerade låtar. Anders har mycket att säga i de långa poetiskt baserade texterna som han ibland läser till nästan improviserade musikbakgrunder. Jag saknar ofta de stora melodierna, ”Show business” och ”Vinden vänder” är undantag, och jag njuter mer av det soundmässiga än av låtmaterialet.
   Tala om tajming. Samma vecka som Bob Dylan firade sin stort uppmärksammade 80-årsdag släppte CHRISSIE HYNDE ett soloalbum, ”Standing in the doorway”, med enbart Dylan-låtar. Förutsägbart, javisst, men Chrissie lyckas på många sätt skaka liv i många av de redan sönderspelade låtarna. Hon gör det på ett akustiskt baserat sätt och skapar därmed ett ganska spontant sound där hennes sedvanligt personliga röst lyfter materialet.
   Dessutom har Chrissie lyckats leta upp några udda låtar som inte tillhör det vanligaste covermaterialet, exempelvis titellåten (från ”Time out of mind”) och ”In the summertime” (från ”Shot of love”). Sedan blir jag varje gång lika berörd av att höra ännu en version av ”Love minus zero”...

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (60)
Blogg (462)
Feber (5)
Filmklipp (131)
Jul (76)
Konserter (234)
Krönikor (171)
Larm (20)
Listor (50)
Maxi12" (35)
Minns (144)
Örebro (46)
Pubrock (13)
Stiff (49)
www (1)

<< Juni 2021 >>
Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22 23 24 25 26 27
28 29 30        

Mikael Bodin 15/10: Tack för en väldigt fin beskrivning av albumet som jag personligen håller vä...

Björn 11/10: Vill lyfta fram denna, Drive All Night, klipp från - Göteborg, 2008. Som lite ...

Jan Arne Martin Lennell 10/10: Plats 82! Håkan, är det möjligt? Detta är ju ett av tidernas allra bästa al...

AMK 21/09: Hej! Vet du hur man kan få tag i att lyssna på Collapse nu för tiden? MVH...

Mikael Bodin 15/09: Som Petty sa (fritt översatt): "När vi är borta finns låtarna kvar, därför...

Jan Arne Martin Lennell 12/09: Tack för bra tips! James McMurtry (har "Too long in the wasteland") och Kate Ta...

Jan Arne Martin Lennell 12/09: Finns inte så mycket att invända i din recension. Ett av hans bätttre, men de...

Jan Arne Martin Lennell 2/09: Tack för att Maria kom med! En av mina absoluta favoritsångerskor. Har allt me...

Jan Arne Martin Lennell 28/08: Klockren analys. Underbar platta som också finns i min hylla."Airport" är ju b...

Silja 27/08: Varför inget här om Charlie Watts?...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.