Blogginlägg från 2021-04-09

Krönika: Januari 1991

Första krönikan för året (1991) krävde en liten bakåtblick där jag förfasades över sampling och hur artister ”stjäl” från varandra. Jag tyckte allt kändes magstarkt och beskrev sampling som rena gangstermetoder. Det blev dock en kortvarig 90-talstrend och det jag då såg som en otäck utveckling försvann tack och lov så småningom.
 
Den här krönikan publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 12/1 1991.
 
EN FADD SMAK I MUNNEN

PÅ DET PERSONLIGA PLANET VAR 1990 ett positivt och händelserikt år. Ändå sitter jag med en fadd smak i munnen när jag tänker på företeelsen ”sampling” som under fjolåret fick ett otäckt stort uppsving. Att stjäla från andra har inte bara blivit legitimt, det har också blivit en trend. Usch!
   Vart är världen på väg? Det frågar vi oss ständigt. Inte minst inom pop- och rockbranschen. Rockgenerationen blir allt äldre, tidsperspektivet krymper och trenderna avlöser varandra i en svindlande takt.
   Trend är något som ligger i tiden. Utan rötter i det förgångna är en trend blott ingenting att ens andas om. Att helt eller delvis stjäla från andra artisters låtar, sampling på innespråk, är den dummaste och mest meningslösa trend som jag någonsin upplevt.
   Den allt ökande skaran av artister och producenter med sådan träskallementalitet saknar både stolthet och ryggrad. Att skapa något eget borde vara det finaste en artist kan åstadkomma. Att stjäla är både kriminellt och ett underkännande av sin egen förmåga.
   Exemplen på dessa gangstermetoder var många under förra året och svensken Martin Rössel, som jag tidigare betraktat som närmast ett popgeni, var en av dessa fega artister som högg benen av sitt eget skapande.
   Det hände på hans senaste album ”Resan” där han i låten ”Heroes” samplat från både John Lennons ”God” och David Bowies ”Fascination”.
   Det är varken pinsamt, rätt attityd (som tidningen Nöjesguiden hade mage att kalla det) eller dålig stil. Det är tragiskt och en hjälplöst destruktiv våg i den hippa värld där teknokrater styr och pengars makt blir allt större.
   Men grammofonbranschen är tyst som en mus i detta fall. Samma bransch som bara för några år sedan skrek upphetsat om stöld och upphovsrätt när vi var några stycken som spelade in skivor av varandra.
   Nu går artister, producenter och skivbolag i ett ledband för att förgöra sina kollegor. Ett inbördeskrig utan vinnare. Bara förlorare.

/ Håkan

Bengt Gustafsson 1/04: Hej Hunter/Wagner var med Lou under slutet av 1973. Men under den korta tiden t...

Jarmo Tapani Anttila 25/03: Har försökt hitta denna skiva i Sverige men ej lyckats. Var fick du tag på de...

Kjell J 7/03: https://americana-uk.com/jesper-lindell-before-the-sun Här kan du "compare not...

Magnus Andersson 12/02: Hej Håkan, Tack för din spännande "best of 1973/74" lista! (Jag tror att Br...

Bengt Gustafsson 1/02: Iechyd da is the Welsh word for cheers, meaning good health. It is used when yo...

Johan S 15/01: Fantastiskt album! Allt knyts ihop under dessa år, Faces, Stewart och Stones. ...

Lena 14/01: Tack Håkan, för fina recensioner. ...

Björn 27/12: Hallå Håkan! Likt en vilsen orienterar utan karta och kompass lyser du upp min...

Johan S 19/12: Kan bara hålla med. En av pubrockens juveler!...

Björn 2/12: Som vanligt har redaktören skrivit initierat och med stort hjärta. En liten an...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.