Blogginlägg från 2019-11-26

”A day of celebration”

Postad: 2019-11-26 07:56
Kategori: Skiv-recensioner



ARTOMUS FRIENDSHIP
A day of celebration
(Artomus)


DET ÄR MÄRKVÄRDIGT HUR MÅNGA ARTISTER med jämtländska rötter som har kommit i min väg under senare år. Jag tänker inte bara på Ellen Sundberg och hennes kvalitativa kompband The Widowmakers som efter ett idogt turnerande till slut slog igenom nationellt. Nej, jag har tidigare skrivit om skivor med Landstrom, Eastwick, Micke Jönsson och The Tor Guides som alla har Jämtland som hemvist. Och nu dyker det upp ytterligare ett namn på den jämtländska musikkartan, Artomus Friendship.
   Gruppen, som leds av Staffan Eriksson och är bosatt i Offerdal strax norr om Östersund, har en ganska flexibel sättning. Kärnan är en kvartett men ett tiotal andra musiker och sångare går ut och in i de olika låtarna. Förklaringen är att inspelningen av albumet har pågått av och till under de senaste fem-sex åren.
   Staffan står bakom majoriteten av låtarna, spelar genomgående gitarr och flera andra instrument (inte minst ett glödande munspel), men överlåter gärna sångmikrofonen till Anders Kronlund och Michael Klemmér. På de två bonuslåtarna dyker det dessutom upp ytterligare två namn från kretsen runt bandet.
   Beskrivningen av innehållet på gruppens första album kanske låter som att det är lite ofokuserat och spontant men jag upplever ”A day of celebration” som tveklöst homogen och målmedveten och ofta med en härlig popklang i soundet.
   Staffan vill framhålla att det är Beatles klassiska album ”Revolver” som har influerat tillkomsten av låtarna. Jag håller med, förutom flera slagkraftiga popmästerverk finns tydliga rötter till det innovativa 60-talssoundet med små inpass med både trumpet, cello och en sitarklingande gitarr representerade.
   För att inte riktigt hamna i nostalgins blaskiga träsk finns här en otrolig energi i popharmonierna och de melodiska gitarriffen. Något som i skivans mest lyckade stunder, lyssna bara på den inledande titellåten, ”Give it back” och ”Criminal minds”, känns otroligt fräscht med en starkt underhållande karaktär. Den klassiska powerpopgenren är tillbaka!
   Introt på den sistnämnda låten hade kunnat platsa på Rutles-plattan där Neil Innes gjorde allt för att kopiera Beatles-låtar som ändå blev originella skapelser.
   Staffan & Co är kanske inte lika övertygande eller personliga på det mindre temposnabba materialet men faktum är att refrängen på ”You are not alone” finns kvar i huvudet långt efter lyssning varken jag vill det eller inte.

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (64)
Bio (1)
Blogg (548)
Datum (25)
Feber (5)
Filmklipp (131)
Jul (84)
Konserter (244)
Krönikor (208)
Larm (20)
Listor (60)
Maxi12" (35)
Minns (187)
Örebro (96)
Pubrock (13)
Stiff (49)

<< November 2019 >>
Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25 26 27 28 29 30  

Åke 7/01: Roligt att läsa, jag var på den konserten och tog en hel del bilder. Kom att s...

Valbobo61 21/11: Fire är ju en riktig rökare (HaHa). En av mina absoluta favoritlåtar, Red Cad...

Silja 6/10: Arrival heter instrumentallåten. Fin melodi som jag känner igen med en annan t...

Peter 26/09: Jag liksom alla journalister då tyckte Stockholm 1988 var mycket bättre. Jag l...

Jerker Emanuelson 29/08: Kul att ses! Du skriver att Bob hade olika kompband på de andra spelningarna me...

Tomas Skagerström 14/08: Hej "Håkanpop". Kul att hittat till din sida./tegelgubben....

Håkan Gustavsson 16/06: Vilket kul och bra initiativ! Ser verkligen fram emot lite inspiration och för...

Björn 3/03: Hej Håkan. Tack för de orden om D.J. Tumme upp, för liknelsen med Mick Jagge...

Kjell J 31/01: Texten är förstås skriven 1980, Men ursäkta gnället och/eller pekpinnen, Ro...

Jarmo Tapani Anttila 31/01: Lustigt, har precis läst färdigt boken Too Much Too Young, The 2 Tone records ...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.