Blogginlägg
I min skivhylla: The Beach Boys
THE BEACH BOYS: Holland (Brother/Reprise MS 2118)
(inklusive ep:n "Mount Vernon and Fairway")
Release: 8 januari 1973
Placering i skivhyllan: Hylla 1: Mellan Beach Boys-albumen "Surf's up" (1971) och "15 big ones" (1976).
IBLAND GÅR MAN PÅ NITAR I "det här jobbet". Jag gjorde det uppenbart redan 1973 och nu gjorde jag det igen när jag ännu en gång försöker ge Beach Boys album "Holland" en upprättelse men det slutar återigen med en ganska negativt laddad bedömning. Jag hade ju följt Beach Boys sedan 60-talet, med alla dessa magiska singlar i minnet, men även på albumområdet var jag från 1970 ett hyfsat stort fan. Både "Sunflower" (1970) och "Surf's up" (1971) var ju hyfsade skivor men kanske inte fullt mätbara med exempelvis "Pet sounds" (1967).
Jag hoppade av någon anledning över "Carl & the Passions - So tough" (1972), kanske skeptisk på titeln och misstänkte att Brian Wilsons delaktighet var begränsad, men när "Holland" släpptes 1973 var jag av många enkla skäl med på tåget igen.
Dels stod skivan i ett amerikanskt originalomslag i skivaffären (tryckt i kraftig papp), jodå Brian fanns med i bilden, och bonus-ep:n som följde med albumet gjorde inköpsbeslutet än mer enkelt att ta. Dessutom var det intressant att äntligen lägga vantarna på ett Brother Records-original.
Skivbolaget startades 1966 av Beach Boys affärsmanager Nick Grillo, ägdes av bandets samtliga medlemmar och skulle ge bandet mer kontroll över sina inspelningar. Första singeln på den etiketten blev USA-utgåvan av "Heroes and villains" (1967) men i Europa blev skivbolaget inte officiellt förrän 1973 i samband med "Holland"-releasen och singlarna från det albumet.
1972, när skivan spelades in. måste "Holland"-albumet ha varit ett av pophistoriens dyraste skivinspelningar. All inspelningsutrustning byggdes och designades speciellt för det här projektet av skivbolaget i Los Angeles. Flögs sedan till Holland (som förklarar albumtiteln) där inspelningen genomfördes i staden Baambrugge i en provisorisk studio. All utrustning, från mikrofoner till mixerbord, listas noggrant på skivomslaget.
Det blev en synnerligen turbulent avslutning på Beach Boys 60-tal. Brian Wilsons djupt drogrelaterade problem påverkade naturligtvis hela gruppens existens, broder Dennis hade planer på att samarbeta med Charles Manson och över allt vilade en långlivad konflikt med skivbolaget.
När det blev 70-tal hade Wilson till viss del hämtat sig från de akuta problemen men var nu en enstöring med psykologiska svårigheter. Han hade fortfarande ett visst drogberoende och att turnera med gruppen, som han hoppade av redan 1965, var tidigt 70-tal fortfarande en omöjlighet och skulle inte bli verklighet förrän 1976. Men under långa sessions i inspelningsstudion var Brian Wilson fortfarande kreativ som ibland mynnade ut i ingenting men han bidrog också, med både låtar och närvaro, till varje Beach Boys-album under 70-talet men var inte längre ensam låtskrivare.
PÅ "HOLLAND" ÄR DET GANSKA UPPENBART att materialet i sin helhet inte håller önskad kvalitetsnivå. På en av skivans få kvalitetsspår, inledningslåten "Sail on sailor" som också blir singelvalet, behövde Wilson fyra medhjälpare för att slutföra låten, bland annat Van Dyke Parks ("Heroes and villains" och "Surf's up").
Ibland känns den där demokratiska gruppkänslan på "Holland" både splittrande och för helhetskvalitén hämmande. Exempelvis var det nämligen basisten Blondie Chaplin, som tillsammans med trummisen Ricky Fataar utökade gruppen 1972, som fick det inte avundsvärda ansvaret att sjunga ovannämnda singellåt. Vid sångmikrofonen på albumet figurerar sex av gruppens sju medlemmar, paradoxalt nog saknas Brian Wilson, vid olika tillfällen och som låtskrivare medverkar hela gruppen. I mina öron är det en svaghet och inte en styrka och har naturligtvis påverkat skivans helhet till det sämre.
Sedan är även materialet i sin helhet ojämnt och det blir inte bättre när gruppen, som i demokratisk ordning producerat skivan tillsammans, väljer att klumpa ihop tre låtar till ett temamedley, "California saga". Ett luddigt sammansatt medley där varje del i sin tur innehåller flera korta sekvenser med både talade och sjungande inslag. Splittrat är bara förnamnet.
När bristen på uppenbar låtkreativitet lyser igenom på "Holland" blir det ett album som dessvärre ofta kryper fram på tomgång och som lyssnare väntar jag på islossningen som aldrig inträffar. I linje med det ganska mediokra innehållet har albumet fått ett grumligt och anonymt skivomslag där fotografiet på båten i Amsterdams hamn är uppochnedvänt.
När jag sedan spelar bonus-7":an, på 33-varv(!), blir jag inte klokare. "Mount Vernon and faiway (A fairy tale)" är en huvudsakligen reciterad (av gruppens manager Jack Rieley) barnsaga uppdelad i sex korta kapitel. Korta fragment av musikaliska inslag, skrivna av Brian Wilson, förekommer men det väcker mer frustration än det underhåller.
/ HÃ¥kan
Covers: Neil Young
Konserten blev som en resa
<< | Oktober 2017 | >> | ||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | ||||||
2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 |
9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 |
16 | 17 | 18 | 19 | 20 | 21 | 22 |
23 | 24 | 25 | 26 | 27 | 28 | 29 |
30 | 31 |
Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...
Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...
Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...
Mikael Bodin 11/10: Jag var pÃ¥ en av Tyrolspelningarna och en pÃ¥ TrädgÃ¥rn i Göteborg och kan hÃ...
Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...
Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...
Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...
Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...
Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 gÃ...
Peter 2/07: Nja, Honeycombs hade ju en hit till: That´s the way som jag tror hamnade på Ti...
Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.
Kommentarer till blogginlägget: