Blogginlägg från 2012-08-31

Singlar#97: The Move

THE MOVE: Tonight (Harvest, 1971)

1971 HADE JAG HAFT The Move, från Birmingham, som favoritgrupp i drygt fyra år. Jag tyckte gruppen och främst den spektakuläre ledaren och låtskrivaren Roy Wood överträffade sig själva för varje ny singel. Tänk bara på genombrottet "Night of fear", uppföljaren "I can hear the grass grow", fullständiga hits som "Flowers in the rain", "Fire brigade", den oväntade kommersiella floppen "Wild tiger woman" och den fullständiga publiksuccén "Blackberry way". Låtar som alla platsar på en all-time-singellista men eftersom jag på den här listan har valt bort de alldeles uppenbara skivorna väljer jag istället en mindre känd men lika stark Move-singel från den senare delen av gruppens historia.
   The Move var 1971 inne i en tid av förvandling. Under flera år hade gruppen drabbats av flera medlemsförändringar. I januari 1970 lämnade sångaren Carl Wayne (som faktiskt inte längre sjöng på gruppens singlar, det gjorde Wood) och Jeff Lynne, ännu en Birminghamkille, äntrade gruppen och inte bara som Waynes ersättare utan han var också en etablerad låtskrivare och producent.

LYNNES ENTRÉ skulle påverka The Moves framtid (vars dagar var räknade...), Roy Woods tankar framåt (solokarriär och nya gruppen Wizzard) och framförallt det nya spännande projektet Electric Light Orchestra vars debutalbum höll på att spelas in samtidigt som "Tonight"-singeln släpptes i maj 1971.
   Roy Wood skrev "Tonight" precis som han hade gjort med alla tidigare Move-singlar men produktionen delades av Wood och Jeff Lynne. Med tanke på att hjärtat vid det här tillfället till hundra procent låg i ELO-projektet var "Tonight" en överraskande anspråkslös men melodiskt poppig singellåt. Lika rytmiskt enkel som en gatutrubadurvisa och ändå en lika fullständigt fascinerande popklassiker i mina öron.
   "Tonight" skulle hamna på The Moves sista album som släpptes på hösten 1971 samtidigt som gruppen gick i graven men som i samma stund uppstod som ELO med samma tre medlemmar i centrum: Wood, Lynne och trummisen Bev Bevan.
   B-sidan på singeln är överraskande skriven av just Bevan, "Don't mess me up". Men sjungs av av Wood i ett Elvis Presley-inspirerat arrangemang av rock'n'roll/50-talsstuk som senare skulle bli något av Woods tema tillsammans med nya gruppen Wizzard. Jämför med temat på albumet "Introducing Eddy and The Falcons" (1974).
   Det symfoniska poptemat i ELO var ursprungligen en Roy Wood-idé men efter debutalbumet lämnade Wood över ansvaret till Lynne som replikerade med att utveckla ELO till en av 70-talets mest framgångsrika grupper. Bevan följde med Lynne på ELO-äventyret.

En introbild med en gammal uppsättning Move. Jeff Lynne är inte ens med på bilden...



...men här finns han med men ser tämligen ointresserad ut. Playback-tv. Trio med Bev Bevan på trummor.


B-sidan, den Elvis Presley-inspirerade "Don't mess me up".


/ Håkan

Lars-Åke Madelid 11/07: Imponerande ambitiöst projekt, så lycka till!...

Bengt Gustafsson 21/06: Hej Kan rekommendera http://www.loureed.es/ Massor med info on Lou Reed. Tyvär...

Mikael Bodin 18/06: Tack Håkan för som alltid intressanta analyser. Jag gillar också Playback-box...

Jocke 15/06: Finns på YouTube nu: https://www.youtube.com/watch?v=dXA2Xkm4UfI...

L-Å Madelid 7/06: Sorry, missade att du nämnde Zombies i artikeln och att Tages och Hep Stars kn...

L-Å Madelid 7/06: Hallå Håkan! Jag ser att du missat några konserter. The Zombies spelade på ...

Kjell J 2/06: Lou Barlow är väl sedan ganska länge tillbaka i Dinosaur Jr....

Jan Arne Martin Lennell 31/05: Tack Håkan för en intressant recension! Har ännu inte lyssnat (dök upp i bre...

Johan S 31/05: Lysande! Har gått varm hela helgen. ...

Janne Lennell 22/05: Ser fram mot listan över favoritskivor. Tror vi kommer ha en del gemensamma fav...