Blogginlägg

Uppgraderat band överraskade positivt

Den här recensionen publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 6/5 2012.

JEREMIAS SESSION BAND
Conventum, Örebro 5 maj 2012
Konsertlängd: 19:34-20:35 och 21:04-22:26 (143 minuter)
Min plats: Sittande bänkrad 7 plats 347, ca 10 meter från scenen.

Jag anade det och jag visste det egentligen redan från början. Att den nya liveinspelade skivan "En kväll i Trastland" med Jeremias Session Band bara är en viskning jämfört med en konsertupplevelse på plats. Så fungerar nämligen teknik som ska försöka återge känslor som människans alla sinnen kan absorbera under en konsert. Som den i lördagskväll när Staffan Ernestam, Karin Wistrand och de skickliga musikerna i bandet tog ännu ett steg närmare en celeber plats i Örebros musikhistoria.
   Jag har följt det här bandets fem år långa utveckling som liveattraktion. En lång och framgångsrik följetong från de där första stapplande men också stundtals magiska stegen i mars 2007 till ett alltmer professionellt, finslipat men med tiden också lite förutsägbart storband. Och jag hade inför lördagskonserten på Conventum inte väntat mig ett så tydligt uppgraderat, överraskande inspirerat och bokstavligen förändrat band. Med några nya ansikten, bland annat trummisen Peter Damin och två körtjejer, som gav ett mustigare sound på scen.
   Visserligen saknar jag i dagens Jeremias Session Band den där folkmusikaliska vinklingen som fanns med under de tidiga åren, där jag dock i lördags fick full kompensation i form av en liten tillfälligt gästande dalmas, men på många andra punkter kunde jag notera flera positiva förändringar.
   Exempelvis att Staffan Ernestam, det här projektets självklare ledare, har blivit en så mycket mer självsäker frontperson på scen både som sångare och mellanpratare. Kanske hjälpt av att han i konsertens första avdelning hade en betydligt bättre mikrofon än den alltid skönsjungande Karin Wistrand.
   Min besvikelse att sakna Niclas Ekholm på scen byttes snart till förvåning och tillfredsställelse när pianisten Peter Nygren axlade hans mantel överraskande starkt i sången "Önskevisa". Och Peter sjöng även "Bergslagsstad", utan att jag tänkte för mycket på Mats Ronanders särpräglade stämma på skivan, medan Kalle Moraeus gjorde entré med sin fiol under publikens jubel.
   Utannonserade Kalle Moraeus kanske inte tillhörde kvällens överraskningar men var likafullt en energihöjande programpunkt med sin tveklösa musikalitet och oerhört naturliga men slagkraftiga humor. Han spelade klassisk fiol och våldsam rockig elgitarr med samma ackuratess. I allt från polskan "Hjortingen"via den vemodigt kärva "Koppången" och några schlagerlåtar till Chuck Berry. Klart att det var succé.
   Måhända tog Moraeus gästinhopp bort fokus från Jeremias-temat men bra underhållning ska vara gränslös.

Staffan Ernestam: gitarr, munspel och sång
Karin Wistrand: sång
Peter Nygren: keyboards och sång
Martin Landh: keyboards och dragspel
Niclas Bäcklund: saxofon, flöjt, tin whistle, gitarr och sång
Clas Olofsson: gitarr, lapsteel och pedalsteel
Peter Damin: trummor
Ulf "Rockis" Ivarsson: bas och sång
Åsa Bergfalk: sång
Charlotte Ollward: sång
Kalle Moraeus: fiol, elgitarr och sång

Låtarna:
Jeremias prolog (intro)
Sveriges hjärta
Drömmar är bra konstiga
Mörka Mirjam
Skuggorna
Eko
Mor sol
Älvdansen
Önskevisa
Ett märkvärdigt träd
Sommar
Dräng i stan

Paus

Serenad
Trastland
En fågel
Bergslagsstad
Hjortingen (Kalle)
Koppången (Kalle)
Man borde inte sova
Om du fanns kvar (Kalle)
Underbar (Kalle)
Tess Lördan
En sommarvän
Vi lyckliga

Extralåtar
Tak över huve
Maj Lundin (Kalle)
När alla fåglar tiga

/ Håkan

Bengt Gustafsson 1/04: Hej Hunter/Wagner var med Lou under slutet av 1973. Men under den korta tiden t...

Jarmo Tapani Anttila 25/03: Har försökt hitta denna skiva i Sverige men ej lyckats. Var fick du tag på de...

Kjell J 7/03: https://americana-uk.com/jesper-lindell-before-the-sun Här kan du "compare not...

Magnus Andersson 12/02: Hej Håkan, Tack för din spännande "best of 1973/74" lista! (Jag tror att Br...

Bengt Gustafsson 1/02: Iechyd da is the Welsh word for cheers, meaning good health. It is used when yo...

Johan S 15/01: Fantastiskt album! Allt knyts ihop under dessa år, Faces, Stewart och Stones. ...

Lena 14/01: Tack Håkan, för fina recensioner. ...

Björn 27/12: Hallå Håkan! Likt en vilsen orienterar utan karta och kompass lyser du upp min...

Johan S 19/12: Kan bara hålla med. En av pubrockens juveler!...

Björn 2/12: Som vanligt har redaktören skrivit initierat och med stort hjärta. En liten an...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.