Blogginlägg från 2009-10-07

Robert Kirby (1948-2009)

Jag har konstaterat det tidigare och gör det nu igen: Det är inte bara de kända namnen och de stora artisterna som lämnat avtryck efter sig i mitt minne. Engelsmannen Robert Kirby var känd för sina stråkarrangemang och själv ”sprang jag på” hans namn för första gången 1971. När han hade arrangerat kören på ett par låtar till Elton Johns ”Madman across the water” fast John redan då arbetade med arrangören Paul Buckmaster.
   Kirby hade några år tidigare gjort sig känd för de dystra vemodiga arrangemangen på Nick Drakes första skiva ”Five leaves left”. Men det visste jag inte då ty Drakes musik kom in i mitt liv långt senare.
   Kirby jobbade ofta tillsammans med engelska folkrockartister, som Richard & Linda Thompson, Sandy Denny och Strawbs, men har också arrangerat två låtar på Any Troubles ”Wrong end of the race” och Nick Lowes låt ”L.A.F.S.” från ”Cowboy Pitfits”-skivan samt att han arrangerade några låtar som Elvis Costello framförde på Royal Albert Hall i London.
   Robert Kirby dog under en operation 3 oktober.

/ Håkan

Soundtracks: "Philadelphia"

PHILADELPHIA (Epic, 1993)

Frånsett Tom Hanks makalösa huvudrollsgestaltning är Bruce Springsteens ödesmättade låt ”Streets of Philadelphia” den Jonathan Demme-regisserade filmens mest kända detalj. 1993 var E Street Band ett (tillfälligt) avslutat kapitel och arrangemanget är onekligen Bruce på egen hand men med mycket hjälp från maskiner, keyboards och stråkar. Det märkliga är att låten på Spotify namnger artisten som Bruce Springsteen & the E Street Band fast han uppenbart framför låten själv.
   Bruce fick oerhörda framgångar och uppmärksamhet med låten men soundtracket innehåller fler och ännu större höjdpunkter. Peter Gabriel specialskrev en typiskt emotionell och suggestiv Gabriel-ballad, ”Lovetown”, som perfekt passar in i filmens ödesmättade tema. Gabriel var i fin form 1993 och hade året innan gjort en bra skiva, ”Us”.
   Pauletta Washington, okänd soulsångerska utan några egna skivor, gör här en växande men lite opersonlig ballad. Haiti-gruppen RAM är nog filmskivans mest udda bidrag. Dansorienterad pop med inslag av traditionell haitisk musik. De gav ut låten senare på en egen skiva. I övrigt innehåller soundtracket övervägande exklusiva inspelningar. som inte finns någon annanstans. Men det förekommer flera covers.
   Sade, med den sammetsviskande men också starka rösten, gör Percy Mayfields bluesballad “Please send me someone to love” från 1950. Med rökig saxofon och allt.
   Spin Doctors gör en negativt överraskande konventionell cover av John Fogertys “Have you ever seen the rain” medan Indigo Girls finstämda och huvudsakligen akustiska version av ”I don’t wanna talk about it” kryddas med både mandolin och fiol. Men givetvis överträffar den inte låtskrivaren Danny Whittens egen version med Crazy Horse.
   ”Philadelphia”-soundtracket innehåller också opera. Maria Callas “La Mamma Morta” (1955) från operan Giordano's Andrea Chénier (1896), som handlar om en fransk poet som halshöggs under den franska revolutionen. Ett mäktigt och seriöst inslag.
   Neil Youngs låt ”Philadelphia” överträffar Bruce med stor marginal. Neil vid sitt piano, sjungande i falsett rakt in i hjärtat utan omvägar. Och några autentiska stråkar förstärker vemodet. En ren pärla helt bortglömd i Neil Youngs stora produktion.
   Howard Shores ledmotiv avslutar skivan. Maffiga stråkar i ett vemodigt men också pampigt slut.
   Både Tom Hanks och Bruce Springsteen fick varsin Oscar för sina bidrag till filmen.

Innehåll:
1. Streets of Philadelphia - Bruce Springsteen
2. Lovetown - Peter Gabriel
3. It's in Your Eyes - Pauletta Washington
4. Ibo Lele (Dreams Come True) - RAM
5. Please Send Me Someone to Love - Sade
6. Have You Ever Seen the Rain? - Spin Doctors
7. I Don't Wanna Talk About It - Indigo Girls
8. Mamma Morta [From the Opera Andrea Chenier] - Maria Callas   
9. Philadelphia - Neil Young
10. Precedent

/ Håkan

Bengt Gustafsson 1/04: Hej Hunter/Wagner var med Lou under slutet av 1973. Men under den korta tiden t...

Jarmo Tapani Anttila 25/03: Har försökt hitta denna skiva i Sverige men ej lyckats. Var fick du tag på de...

Kjell J 7/03: https://americana-uk.com/jesper-lindell-before-the-sun Här kan du "compare not...

Magnus Andersson 12/02: Hej Håkan, Tack för din spännande "best of 1973/74" lista! (Jag tror att Br...

Bengt Gustafsson 1/02: Iechyd da is the Welsh word for cheers, meaning good health. It is used when yo...

Johan S 15/01: Fantastiskt album! Allt knyts ihop under dessa år, Faces, Stewart och Stones. ...

Lena 14/01: Tack Håkan, för fina recensioner. ...

Björn 27/12: Hallå Håkan! Likt en vilsen orienterar utan karta och kompass lyser du upp min...

Johan S 19/12: Kan bara hålla med. En av pubrockens juveler!...

Björn 2/12: Som vanligt har redaktören skrivit initierat och med stort hjärta. En liten an...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.