Blogginlägg från 2009-09-23

Covers: Rod Stewart

ROD STEWART: When we were the new boys (Warner Bros, 1998)

Rod Stewart var 53 år när han gjorde den här skivan - men han trodde nog att han var 23. När han har letat material till skivan har han huvudsakligen siktat in sig på nyare band och unga artister. Inget fel i det. Men när han skriver, tillsammans med klaviaturkillen och medproducenten Kevin Savigar, en låt med samma titel som hela skivan och sedan sjunger om gamla tider så hade väl jag väntat mig något åt Faces-hållet. Men det här är slimmat, elegant och snyggt arrangerat. Må vara med en lätt charmig skotsk klang men det doftar mer kostym än jeans om den här skivan.
   Jämförelserna med ”Every picture tells a story”, som görs i omslagstexten, är ju direkt löjliga. Den här skivan är tillverkad i sju olika studior, Ollywood, Royaltone, Oceanway, le Mobile, Beverly Park, Satinwood Studios och Record One, i USA med amerikanska studioproffs som John Shanks, Michael Landau, Jeff ”Skunk” Baxter och Paulinho Da Costa och inte i England med jordnära engelsmän.
   Några låtar närmar sig dock det personliga: Rods hyllning till den just avlidne kollegan från Ronnie Lane, med Lanes gamla Faces-klassiker ”Oh la la”, med Corrs i kompet men folkmusiken kulturkrockar här med de feta gitarrerna. Men Mike Scotts naket återhållsamma låt ”What do you want me to do?” påminner lite om ”Every picture…” och texten kunde ha varit skriven av Rod själv. ”I've been a fool and I've been a clown…”.
   Det är naturligtvis glädjande att Rod hittat låtar på rätt plats, Nick Lowe, Graham Parker, Ron Sexsmith och Mike Scott är ju läckra namn i sammanhanget, men det är nästan aldrig så att hans tolkningar tar låtarna högre eller längre bort än originalen.
   ”Cigarettes and alcohol” har blivit hårdrock med syntkaskader till blås, ”Hotel chambermaid” och ”Weak” sjunger han helt utan själ och ”Rocks” är bara tung och hård rock med omotiverat blås och utnyttjar inte alls förutsättningarna att bli en Faces-liknande rockstänkare. Som var tanken när Primal Scream en gång skrev och gav ut låten.
   Det var Elvis Costello som föreslog skivans två ballader och just där kommer Rod undan med hedern i behåll. ”Secret heart” har en läcker akustisk slide och ”Shelly my love” (Felstavat! ”Shelley my love” ska det vara) är ju en typisk Rod-ballad.

   1. “Cigarettes & Alcohol” (Noel Gallagher)
   1994. Oasis-singel och från albumet ”Definitely maybe” (Creation).
   2. “Ooh La La” (Ron Wood, Ronnie Lane)
   1973. Titellåt på Faces klassiska album (Warner Bros).
   3. “Rocks” (Bobby Gillespie, Andrew Innes, Robert Young)
   1994. Från Primal Screams album ”Give Out But Don't Give Up” (Creation).
   4. “Superstar” (Joseph McAlinden)
   1998. Från skotska bandet Superstars album ”Palm tree” (Deconstruction).
   5. “Secret Heart” (Ron Sexsmith)
   1995. Från albumet ”Ron Sexsmith” (Interscope).
   6. “Hotel Chambermaid” (Graham Parker)
   1976. Från Graham Parkers album ”Heat treatment” (Vertigo).
   7. “Shelly My Love” (Nick Lowe)
   1994. Från albumet ”The impossible bird” (Demon). Felstavad här! ”Shelley my love” ska det vara.
   8. “When We Were the New Boys” (Rod Stewart, Kevin Savigar)
   1998. Originallåt.
   9. “Weak” (Martin Kent, Robbie France, Richard Lewis)
   1995. Från Skunk Anansies album ” Paranoid and Sunburnt” (One Little Indian). Skriven av gruppmedlemmarna.
   10. “What Do You Want Me to Do?” (Mike Scott)
   1995. Från Mike Scotts album ”Bring 'em All In” (Chrysalis).

/ Håkan

Bengt Gustafsson 1/04: Hej Hunter/Wagner var med Lou under slutet av 1973. Men under den korta tiden t...

Jarmo Tapani Anttila 25/03: Har försökt hitta denna skiva i Sverige men ej lyckats. Var fick du tag på de...

Kjell J 7/03: https://americana-uk.com/jesper-lindell-before-the-sun Här kan du "compare not...

Magnus Andersson 12/02: Hej Håkan, Tack för din spännande "best of 1973/74" lista! (Jag tror att Br...

Bengt Gustafsson 1/02: Iechyd da is the Welsh word for cheers, meaning good health. It is used when yo...

Johan S 15/01: Fantastiskt album! Allt knyts ihop under dessa år, Faces, Stewart och Stones. ...

Lena 14/01: Tack Håkan, för fina recensioner. ...

Björn 27/12: Hallå Håkan! Likt en vilsen orienterar utan karta och kompass lyser du upp min...

Johan S 19/12: Kan bara hålla med. En av pubrockens juveler!...

Björn 2/12: Som vanligt har redaktören skrivit initierat och med stort hjärta. En liten an...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.