Blogginlägg från 2009-04-08

Tributes: Hank Marvin & the Shadows

"Twang!" (Pangaea, 1996)
Med underrubriken A tribute to Hank Marvin & the Shadows förklaras varför den här tributeskivan fått namn efter en gitarrklang vars mest kände utövaren hette Hank B Marvin, med B som jag alltid vill kalla honom, som ledde den engelska instrumentalgruppen genom ett kommersiellt framgångsrikt 60-tal. Albumet har ytterligare en underrubrik: The best guitar instrumentals ever played by the best guitars ever vilket ännu mer beskriver skivan som hundra procent instrumental.

Jag är ingen gitarrist. Kanske är det därför jag har svårt att ta till mig kärleken som sprudlar från några av världens mest kända gitarrister till engelsmannen Hank. Och från Pete Townshend, The Who, som inte medverkar på skivan men har skrivit en kärleksfull text om hur han första gången hörde Shadows.
   Det finns en övervägande tuff och hårdrockigt utryck på skivan när både Ritchie Blackmore, Queen-gitarristen Brian May, Tony Iommi och Peter Frampton tar i från tårna med sina decibelstarka versioner. Men i rättvisans namn vill jag påpeka att Blackmores variant av ”Apache” faktiskt är mer pop än hårdrock, mer Shadows än Deep Purple.
   Men May, med Status Quo-parhästarna Francis Rossi/Rick Parfitt i kompet, Iommi och Frampton hoppar jag över nästa gång jag spelar skivan. Och även Keith Urbans otäckt reggaeinspirerade ”Dance on”, Andy Summers högljudda jazzversion av ”Stingray” och Bela Flecks obegripliga ”The stranger” som är ett enda frågetecken. Låten som avslutar den här gitarrdominerande skivan har banjo och elbas som huvudinstrument. Märkligt!
   Hank B Marvin med sonen Ben visar att han fortfarande kan på liveversionen av ”The rise and fall of flingel bunt” men ändå känns det känslolöst.
   Enda överraskningen och skivans mest positiva bidrag är de båda kanadensarna Neil Youngs och Randy Bachmans samarbete i ”Spring is nearly here”. Med mycket oväntat fina, melodiska och klockrena gitarrsolon.
   ”Spring is nearly here” är ingen Shadows-låt jag känner till tidigare. Däremot har jag flera samlingsskivor med de mest kända och bästa låtarna. Och vid en snabb anblick saknar jag här profilerade låtar som ”Guitar tango”, ”Man of mystery” och ”Maroc 7”. Dessutom var jag på 60-talet otroligt intresserad av låtskrivarna till gruppens låtar och blir mäkta besviken när deras namn helt sonika har utelämnats från information på den här skivan. Därför har jag här nedan i låtlistan lagt till låtskrivarnas namn och minns återigen stjärnglorian kring namn som Jerry Lordan och Peter Gormley fast många låtar här har skrivits inom gruppen.

Skivans innehåll:
1. Apache (Jerry Lordan) - Ritchie Blackmore
2. FBI (Peter Gormley) - Brian May
3. Wonderful Land (Jerry Lordan) - Tony Iommi
4. The Savage (Norrie Paramor) - Steve Stevens
5. The Rise and Fall of Flingel Bunt [Live] (Brian Bennet-Hank Marvin-John Rostill-Bruce Welch) - Hank Marvin
6. Midnight (Hank Marvin-Bruce Welch) - Peter Green, Splinter Group
7. Spring Is Nearly Here (Brian Bennett-Bruce Welch) - Randy Bachman, Neil Young
8. Atlantis (Jerry Lordan) - Mark Knopfler
9. Frightened City (Brian Bennet-Hank Marvin-John Rostill-Bruce Welch) - Peter Frampton   
10. Dance On (Ray Adams-Valerie Murtagh-Elaine Murtagh) - Keith Urban   
11. Stringray (Claus Ogerman) - Andy Summers
12. The Stranger (Bill Crompton-Bill Jones) - Béla Fleck & the Flecktones

/ Håkan

Bengt Gustafsson 1/04: Hej Hunter/Wagner var med Lou under slutet av 1973. Men under den korta tiden t...

Jarmo Tapani Anttila 25/03: Har försökt hitta denna skiva i Sverige men ej lyckats. Var fick du tag på de...

Kjell J 7/03: https://americana-uk.com/jesper-lindell-before-the-sun Här kan du "compare not...

Magnus Andersson 12/02: Hej Håkan, Tack för din spännande "best of 1973/74" lista! (Jag tror att Br...

Bengt Gustafsson 1/02: Iechyd da is the Welsh word for cheers, meaning good health. It is used when yo...

Johan S 15/01: Fantastiskt album! Allt knyts ihop under dessa år, Faces, Stewart och Stones. ...

Lena 14/01: Tack Håkan, för fina recensioner. ...

Björn 27/12: Hallå Håkan! Likt en vilsen orienterar utan karta och kompass lyser du upp min...

Johan S 19/12: Kan bara hålla med. En av pubrockens juveler!...

Björn 2/12: Som vanligt har redaktören skrivit initierat och med stort hjärta. En liten an...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.