Blogginlägg

Best of 1975/1976: #35 "Wind on the water"

DAVID CROSBY/GRAHAM NASH: "Wind on the water" (ABC)
Release: 15 september 1975

HÖSTEN 1975 HADE JAG LYSSNAT INTENSIVT på David Crosby och Graham Nash i många olika sammanhang. Som amerikan (Crosby) och engelsman (Nash) figurerade de ju på 60-talet i Byrds respektive Hollies och sedan i supergruppen Crosby, Stills & Nash, ibland med tillägget Young, utvecklades det personligt kreativa ytterligare. Som under det tidiga 70-talet ledde till solokarriärer och skivor under eget namn men på något sätt prioriterade Crosby och Nash sin duoverksamhet som resulterade i åtskilliga album på 70-talet, jag har dem alla...
   Året efter Crosbys och Nashs solodebuter 1971 gjorde de sitt första duettalbum, ”Graham Nash/David Crosby” (1972, namnet Nash nämns här först i duon men sedan har det alltid varit Crosby/Nash), men det skulle dröja till 1975 innan nästa duoplatta ”Wind on the water” släpptes.
   Låtmässigt och musikaliskt är Crosby och Nash ganska olika, Crosby med sina atmosfäriska, drömmande och ganska flummiga låtar medan Nash ofta skriver handfasta ibland simpla melodier. Därför är det kanske inte så konstigt att de mycket sällan skriver låtarna tillsammans. Däremot är det deras unika stämsång som höjer kvalitén på både egna alster och när de ofta gästar på andra artisters skivor.
   ”Wind on the water” följer det mönstret ganska konkret och det är först på albumets sista låt de delar på låtskrivandet. Men å andra sidan avslutas skivan med en låt i två delar, först Crosbys ”Critical mass” med bara accapellasång och sedan Nashs pianodominerade titellåt.
   Albumet är inspelat i San Francisco och Los Angeles och det är ingen överraskning att musikerna på inspelningar är hämtade från den soliga delen av USA. Namn som Russ Kunkel, Leland Sklar, Craig Doerge och Tim Drummond var starkt förknippade med den amerikanska studioeliten på 70-talet och dominerar också inspelningarna på den här skivan.
   Sedan går det inte att förbise två andra gitarrspelande studiorävar som sätter färg på inspelningarna, Danny Kortchmar (som här går under namnet Danny Kootch) och David Lindley (som förutom säregen slide också spelar fiol). Sedan dyker nära vänner som Carole King och James Taylor upp här och där.
   Bäst av allt på albumet är det några Nash-låtar som tillhör höjdpunkterna. ”Take the money and run” utvecklas till en ganska rak och rockig låt med elgitarrer och slide i förgrunden medan ”Cowboy of dreams” faktiskt har en oväntad countrytouch.

/ Håkan

Mike Waxmann 18/02: Jobbade åt EMA-Telstar under många år och ansvarade denna kväll för caterin...

Åke 7/01: Roligt att läsa, jag var på den konserten och tog en hel del bilder. Kom att s...

Valbobo61 21/11: Fire är ju en riktig rökare (HaHa). En av mina absoluta favoritlåtar, Red Cad...

Silja 6/10: Arrival heter instrumentallåten. Fin melodi som jag känner igen med en annan t...

Peter 26/09: Jag liksom alla journalister då tyckte Stockholm 1988 var mycket bättre. Jag l...

Jerker Emanuelson 29/08: Kul att ses! Du skriver att Bob hade olika kompband på de andra spelningarna me...

Tomas Skagerström 14/08: Hej "Håkanpop". Kul att hittat till din sida./tegelgubben....

Håkan Gustavsson 16/06: Vilket kul och bra initiativ! Ser verkligen fram emot lite inspiration och för...

Björn 3/03: Hej Håkan. Tack för de orden om D.J. Tumme upp, för liknelsen med Mick Jagge...

Kjell J 31/01: Texten är förstås skriven 1980, Men ursäkta gnället och/eller pekpinnen, Ro...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.