Blogginlägg

Englandslistan: 9 april 1966

LUSTIGT OCH NÄSTAN MÄRKLIGT TOPPAR samma grupp, The Spencer Davis Group, Englandslistan den här veckan som när jag redovisade förra veckan, från januari 1966. Stevie Winwood & Co litade på Jackie Edwards låtar och ”Somebody help me” är en minst lika stark hitlåt som föregångaren ”Keep on running”.
   De tog över förstaplatsen från den amerikanska trion Walker Brothers som här noterade sin största hit, ”The sun ain't gonna shine anymore”, en cover på Frankie Valli-originalet från 1965.
   Gruppen med det långa namnet Dave Dee, Dozy, Beaky, Mick & Tich rusar mot toppen med ”Hold tight”, första hitlåten skriven av låtskrivarteamet Howard Blaikley, men låten skulle aldrig nå förstaplatsen och missade helt på Tio i Topp.
   Men Dusty Springfields ”You don't have to say you love me”, en engelsk cover på ett italienskt original, nådde förstaplatsen senare i april.
   I övrigt trängs en massa bra låtar på den här listan. Exempelvis Yardbirds ”Shapes of things” (hade som bäst en 3:e-plats bakom sig), The Whos ”Substitute” (var på väg mot som bäst en 5:e-plats), Hollies ”I can't let go” (hade en 2:a-platsplacering bakom sig) och Lovin' Spoonfuls ”Daydream” (nådde en andraplats i maj 1966).
   Nancy Sinatras ”These boots were made for walkin'”, skriven och producerad av Lee Hazlewood, dalar efter att ha toppat listan fyra veckor i streck under februari/mars. Senare under våren 1966 skulle Nancys pappa Frank få en jätte hit med ”Strangers in the night”.
   Med sin tredje solosingel ”Bang bang”, skriven och producerad av maken Sonny Bono, var Cher på väg mot sin hittills bästa placering i England.
   Den av många coverinspelade Jagger/Richard-låten ”Blue turns to grey” blev en mindre hit för Cliff Richard, kompad av The Shadows, våren 1966. Innan hade både Tracie Dey, The Mighty Avengers och Dick & Deedee givit ut låten och Rolling Stones gav ut sin första version av låten i december 1965, på det amerikanska albumet ”December's children (and everybody's)”.
   MIN FAVORIT PÅ LISTAN: The Who med ”Substitute.

/ Håkan

Peter Bergman 27/05: Deliverance = Den sista färden...

Kjell Jonasson 23/04: Lite galet i rubriken möjligen?...

Torbjörn Janson 19/03: Fantastisk platta! Minns en hejdundrande spelning i visserligen rätt trista Lis...

Mike Waxmann 18/02: Jobbade åt EMA-Telstar under många år och ansvarade denna kväll för caterin...

Åke 7/01: Roligt att läsa, jag var på den konserten och tog en hel del bilder. Kom att s...

Valbobo61 21/11: Fire är ju en riktig rökare (HaHa). En av mina absoluta favoritlåtar, Red Cad...

Silja 6/10: Arrival heter instrumentallåten. Fin melodi som jag känner igen med en annan t...

Peter 26/09: Jag liksom alla journalister då tyckte Stockholm 1988 var mycket bättre. Jag l...

Jerker Emanuelson 29/08: Kul att ses! Du skriver att Bob hade olika kompband på de andra spelningarna me...

Tomas Skagerström 14/08: Hej "Håkanpop". Kul att hittat till din sida./tegelgubben....

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.