Blogginlägg

Vi måste ta rapporterna med ro

Postad: 1998-11-27 09:18
Kategori: Krönikor

Den här krönikan publicerades ursprungligen i Nerikes Allehanda 27/11 1998.

Ja, då var det dags igen. Att under stor pompa och ståt, i alla fall med stora feta rubriker, registrera nästa stora svenska rockexport till det ännu större landet i väster. Och med automatik beskrivs det i klyschiga former som "Kent lyckades trollbinda världens kräsnaste rockpublik" och "New York föll för Kent". Underförstått att nu får minsann U2 och R.E.M. se upp. Men vi ska ta sådana här rapporter med lugn och ro och framförallt mellan raderna läsa att det inte hände på New Yorks mest respektabla ställen och att publiken bestod av många svenskar.
   Vi som har varit med ett tag vet att med väldigt få undantag är de svenska artisterna så internationellt stora som de beskrivs i på hemmplan. Av en ren tillfällighet befann jag mig i London 1980 samtidigt som Dag Vag, ursvenskt ska-inspirerat rockband som var stort när den genomsnittlige Meny-läsaren gick i lekskolan, skulle marknadsföras i England. Med turné och översatta låtar.
   Även då rapporterade kvällstidningarna med helsidor om gruppens turné. En lågbudgethistoria till turné, finansierad av gruppmedlemmarna själva, med tio spelningar där de mest agerade förband. Någon gång till ett etablerat band, exempelvis Damned, men ofta till små obetydliga engelska grupper.
   På Rock Garden i Covent Garden, nästan på dagen 18 år sedan, var det turnépremiär. 100 personer i publiken och en fjärdedel var svenskar så visst blev det en trivsam kväll. Men att kalla det för genombrott är långt från sanningen.
   På The Venue, vid Victoria Station, tre dagar senare var det dock pinsamt dålig publikuppslutning. Varken huvudbandet Cimarons publik eller London-svenskarna var på plats i den stora, kalla danslokalen. Däremot ett gäng blivande svenska rockidoler: Fjodor och Thåström. Som skrek hejdlöst på engelska för att understryka att Dag Vag minsann hade London-fans.
   De här tio Englands-spelningarna blev Dag Vags enda utländska försök och satte definitivt inga spår i London-rockens historia. Men minnet är kort och gruppens framgångsrika år i början på 80-talet klingade ut tämligen snabbt även på hemmaplan. Och skivorna blev snabbt omoderna och omöjliga att sälja ens i begagnadeaffärer.
   Visst önskar jag också att Kent lägger den internationella rockvärlden för sina fötter men det är långt, mycket långt kvar, innan USA-marknaden har besegrats.

/ Håkan




10 år (90)
Beatles (62)
Blogg (517)
Feber (5)
Filmklipp (131)
Jul (80)
Konserter (242)
Krönikor (173)
Larm (20)
Listor (57)
Maxi12" (35)
Minns (168)
Örebro (96)
Pubrock (13)
Stiff (49)

<< November 1998 >>
Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17 18 19 20 21 22
23 24 25 26 27 28 29
30            

Bengt Gustafsson 1/04: Hej Hunter/Wagner var med Lou under slutet av 1973. Men under den korta tiden t...

Jarmo Tapani Anttila 25/03: Har försökt hitta denna skiva i Sverige men ej lyckats. Var fick du tag på de...

Kjell J 7/03: https://americana-uk.com/jesper-lindell-before-the-sun Här kan du "compare not...

Magnus Andersson 12/02: Hej Håkan, Tack för din spännande "best of 1973/74" lista! (Jag tror att Br...

Bengt Gustafsson 1/02: Iechyd da is the Welsh word for cheers, meaning good health. It is used when yo...

Johan S 15/01: Fantastiskt album! Allt knyts ihop under dessa år, Faces, Stewart och Stones. ...

Lena 14/01: Tack Håkan, för fina recensioner. ...

Björn 27/12: Hallå Håkan! Likt en vilsen orienterar utan karta och kompass lyser du upp min...

Johan S 19/12: Kan bara hålla med. En av pubrockens juveler!...

Björn 2/12: Som vanligt har redaktören skrivit initierat och med stort hjärta. En liten an...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.