Blogginlägg

Från experiment till fullvuxen festival

JAG HAR PRECIS HÄMTAT UT ACKREDITERINGEN och imorgon startar åttonde upplagan av Live at Heart i Örebro. Showcasefestivalen som startade som ett experiment, både för arrangörer och publik, har växt och utvecklats till en festival med internationell status och är också den innehållsmässigt största i Sverige. Jag har följt festivalen varje år och kan minnas tillbaka på många höjdpunkter, många överraskningar och många fantastiska uppträdanden med artister som också växt ur det här formatet och sedan har blivit fullvuxna scenartister på egen hand.
   När eldsjälarna Anders Damberg, skivhandlare/konsertarrangör, och Johannes Nilsson, konsertarrangör, startade Live at Heart 2010 var det jämförelsevis på en entusiastisk och ambitiös men låg nivå om man jämför med hur festivalen med åren har utvecklats till. Där numera mängder av konserter och artistframträdanden spelar huvudrollen tillsammans med konferenser och film.
   Jag har som sagt bokstavligen upplevt Live at Heart varje år sedan 2010, framförallt på ett otal konsertscener, och kan se tillbaka på oerhört minnesrika upplevelser och jag tänkte på några rader sammanfatta Live at Hearts historia 2010-2016. Ingen kan däremot, inte ens jag, berätta festivalens hela historia eftersom det varje timme pågår 20-25 konserter samtidigt på olika scener runt i Örebro och det vill till att ha både tur, skicklighet och en viss form av fingertoppskänsla för att pricka in de musikaliska höjdarna. Jag ska inte påstå att jag har varit bättre än någon annan att träffa rätt i kombinationen tur och skicklighet men med hjälp av en hel del tips och lite kunskap har jag trots allt upplevt en och annan höjdpunkt.
   För att få en mer eller mindre heltäckande bild av Live at Hearts musikutbud genom åren kan du klicka på de 63 olika artiklarna under "Live at Heart"-kategorin i högra spalten på Håkans Pop och följa med på min festivalresa under årens lopp eller helt enkelt läsa vidare här och få en sammanfattning av festivalåren.
   Om inte annat har Live at Heart varit en historia med många konsertscener och konsertplatser där restauranger har kommit och gått, uppstått och lagts ned, under årens lopp. Jag skrev en gång en artikel om alla platser där jag upplevt levande musik i den här staden och tack vare Live at Hearts arrangemang har jag varje år utökat mina upplevelser på nya spännande platser. Så även i år där jag exempelvis upptäcker Boulebar, The Livin' Hotel, Coco Green, Clarion Borgen och Betelkyrkan i det digra festivalprogrammet.

LIVE AT HEART 2010
Arrangörerna hade en ambitiös idé att få publiken att vandra mellan konsertscenerna men jag minns att det inledningsvis kändes en aning ovant och obekvämt att efter 40 minuters konsert bryta upp och leta efter ett nytt konsertställe. 2010 omfattade festivalen bara två kvällar men det var redan då ett arrangemang med fara för överdos i levande musik.
   Mitt rörelsemönster var snävt under första Live at Heart-festivalen. Buddy Holly Bar, det som en gång hette Prisma, Harrys och Cadillac Bar, hette tidigare Babar, blev mina konsertplatser och artisterna på min lilla sporadiska vandring hette bland annat Winchester Widowmakers, Mathias Lilja, Thomas Wahlström, Dick Tiger och den engelska rocktjejen Rita Lynch.

LIVE AT HEART 2011
Redan andra festivalåret började Live at Heart få internationell stjärnglans. Israel Nash Gripka (bild höger) gjorde sin historiska Sverige-debut och grundlade sitt rykte som en stark amerikansk rockare som skulle turnera i landet under många år därefter.
   2011 inleddes den långa traditionen med bakgårds/trädgårdskonserter, sidoarrangemang som inte direkt ingick i det officiella programmet, och jag fick därmed nöjet att uppleva Gripka ytterligare en gång i en trädgård på öster i Örebro innan han med band drog vidare till Uppsala för en kvällsspelning.
   Fortfarande lite ovan med valfriheten och det stora artistutbudet gjorde att jag huvudsakligen koncentrerade mina två festivaldagar kring några få artister, på Richard Lindgren och Johan Örjansson (som via Live at Heart-framträdanden landade ett skivkontrakt på Rootsy och sedan bytte artistnamn till Basko Believes). Men jag skrev också några konventionella konsertrecensioner om Mathias Lilja och The Happy Hippo Family .

LIVE AT HEART 2012
På tredje Live at Heart-festivalen hade konsertkvällarna utökats till tre och torsdagskvällen rivstartade för min del på Noise (det som två år tidigare hette Buddy Holly Bar) med Texas/Austin-bandet Sixgun Republic .
   Irländska poprockbandet The Mighty Stef gjorde 2012 sitt första men inte sista uppträdande på Live at Heart. Såg det högljudda bandet sent på torsdagskvällen i en hotellfoajé men också live på lördagseftermiddagen på en bakgård på väster i ett av alla sidoarrangemang som i skuggan av festivalen än idag anordnas över staden.
   Richard Lindgren och Johan Örjansson var tillbaka på Live at Heart-scenen, jag recenserade konserten med den lovande flicktrion Vidar och Olle Unenge med band (bild vänster) men jag hängde ofta nere i Teatercaféet där skivbolaget Rootsy hade temakvällar med bland annat norska artister som Paal Flaata och Halden Electric.

LIVE AT HEART 2013
2013 var nog året som festivalen och jag kom riktigt överens. Både musikaliskt och publikmässigt var Live at Heart succé. Jag recenserade fler konserter än någonsin i lokaltidningen (förutom Lilja också Pete & the Poets, The Bandettes, The Mighty Stef, Black River String Band, Basko Believes och Landstrom och överlag var det ett mycket starkt festivalutbud det här året. David Södergrens Hot Five, som numera går under gruppnamnet DSH5, gjorde överraskande comeback efter många års paus och det skulle bli starten på en ännu mer helgjuten karriär med album som följd.
   Det var på fjärde årets festival som Mathias Lilja (bild höger) blommade ut på konserten (5+ i Nerikes Allehanda) som sedan grundlade hans solokarriär som skulle resultera i det egna albumet "Mathias Lilja" som jag gav högsta betyg och mycket riktigt utsåg till 2014 års bästa album.

LIVE AT HEART 2014
Under 2014 års festival såg jag fler levande konserter än någonsin tidigare. Mycket tack vare att jag hann med några utomhusscener som plussade på upplevelsen av levande musik. Såg för mig många nya namn och det var naturligtvis uppfriskande att upptäcka så mycket ny musik från såpass olika musikaliska håll. Från de sköra rösterna hos Good Harvest till tufft rockiga The Bloakes exempelvis. Nu hade jag redan sett de två skönsjungande tjejerna i Good Harvest ett par gånger live i Örebro, på bland annat Folk at Heart, så jag var förberedd.
   Det var ännu ett Live at Heart-år där jag skrev åtskilliga konventionella konsertrecensioner, Bobby Sant, Niclas Ekholm, Mathilda Wahlstedt (bild vänster), Saga, The Bland och Good Harvest utomhus. Men att jag sedan blandade på gracerna med okända och nya namn som Les Gordons, Carli & Julie Kennedy, Brothers Among Wera, Yonder med ännu en bakgårdsspelning med The Din och Mathilda Wahlstedt.

LIVE AT HEART 2015
Det här årets festival startade med en trestegsraket som fortfarande klingar ljuvligt men högljutt i mina öron än idag. Det var en tung trio bandnamn som gjorde onsdagskvällen på East West Sushi till en av de mest minnesrika i Live at Hearts historia. Där fick Örebros The Bloakes sitt stora genombrott och en komplimang från nästa bands Stefan Murphy. The Mighty Stef, som under några år vid upprepade tillfällen parkerade på många Live at Heart-upplagor, följde och gjorde nog sin bästa festivalspelning i Örebro. Kvällen avslutades med amerikanska Banditos (bild höger), och det årets stora snackis, som gjorde ett oförglömligt intryck med sångerskan Mary Beth Richardson längst fram. Men bandets gränslösa energi fick inte riktigt plats under den standardiserade konsertlängden 40 minuter.
   Efter en sådan flygande start kunde väl fortsättningen på det årets festival bara bli en besvikelse? Inte alls! Bland rejäla höjdpunkter som David Södergrens Hot Five (där Karin Wistrand gästade), Northern Indians (toppade ett underbart Rootsy-program) och Crash N Recovery fanns det också intressanta detaljer på konserter med Switchback, Leah Nobel, några Richard Lindgren -framträdanden, Les Gordons och Gunnar Danielsson. När festivalen var slut sammanfattade jag det årets festival som den bästa men det är givetvis målfoto och små detaljer som kan avgöra en sådan "tävling".

LIVE AT HEART 2016
Förra årets festival producerade också några stora snackisar kring band som faktiskt kommer tillbaka i år, The Vanjas och The Johnny McCuaig Band. Det förstnämnda bandet, med den explosiva sångerskan Vanja Lo i spetsen, missade jag två gånger på grund av min sena entré (i en liten lokal) och dels krock med annan artist. Men jag fick revansch senare på hösten när Live at Heart-arrangörerna anordnade en kortvariant av festival, Equal at Heart, där The Vanjas avslutade kvällen. Men kanadensaren Johnny McCuaig med säckpipan i högsta hugg avslutade Live at Heart-festivalen med en extrakonsert på East West där det en timme innan 2:00 var absolut, absolut fullpackat.
   Innan dess hade Live at Heart 2016 bjudit på det mesta. Ett underbart öppningsarrangemang i Konserthusets foajé med många artister på scen och Göran Samuelsson, Packmopedsturnéns initiativtagare, fick rättvist ta emot Musikörat-priset. Sedan ägnade jag resten av onsdagskvällen på East West där Jon Dee Graham och just nämnde Samuelsson, med fantastiskt kompband, uppträdde. Även detta år var öppningskvällen på Live at Heart ett perfekt startskott på festivalen.
   Sedan blev förra årets Live at Heart en stor och underbar blandning av brett och smalt, högt och lågt, i en stor och härlig mix. Under tre dagar och tre kvällar blev jag road av Olle Unenges visor, Ludwig Harts elektriska rock, hajpade Les Gordons garagerock, Tangerins svenskpop, Winchester Widowmakers svängiga countryrock och I'm a Kingfishers personliga singer/songwriter-sånger.

DET ÄR SOM SAGT SVÅRT FÖR ATT INTE SÄGA OMÖJLIGT att jämföra de olika upplagorna av Live at Heart när jag så här med lite distans ska försöka rangordna de senaste tre festivalåren. Inför åttonde upplagan av Live at Heart återkommer jag imorgon med tips från det stora Live at Heart-programmet inför onsdagskvällen. På pappret i festivalprogrammet ser det i dagsläget ut som årets upplaga blir mer spännande än förutsägbar med många nya namn att upptäcka.

/ Håkan

Bengt Gustafsson 1/04: Hej Hunter/Wagner var med Lou under slutet av 1973. Men under den korta tiden t...

Jarmo Tapani Anttila 25/03: Har försökt hitta denna skiva i Sverige men ej lyckats. Var fick du tag på de...

Kjell J 7/03: https://americana-uk.com/jesper-lindell-before-the-sun Här kan du "compare not...

Magnus Andersson 12/02: Hej Håkan, Tack för din spännande "best of 1973/74" lista! (Jag tror att Br...

Bengt Gustafsson 1/02: Iechyd da is the Welsh word for cheers, meaning good health. It is used when yo...

Johan S 15/01: Fantastiskt album! Allt knyts ihop under dessa år, Faces, Stewart och Stones. ...

Lena 14/01: Tack Håkan, för fina recensioner. ...

Björn 27/12: Hallå Håkan! Likt en vilsen orienterar utan karta och kompass lyser du upp min...

Johan S 19/12: Kan bara hålla med. En av pubrockens juveler!...

Björn 2/12: Som vanligt har redaktören skrivit initierat och med stort hjärta. En liten an...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.