Blogginlägg

MAXI12" #2: THE MOTORS

THE MOTORS
Forget about you
Picturama
The middle bit
Soul surrender
(Virgin, 1978)

JO, JAG ÄLSKADE THE MOTORS FRÅN SCRATCH. Med rötterna i pubrockgruppen Ducks Deluxe var det inte så svårt att fortsätta följa Nick Garveys och Andy McMasters vidare öden i den engelska pop- och rockvärlden. Debutsingeln "Dancing the night away" var en poprockrökare av rang och debutalbumet "1" blev en favorit per automatik. Sedan inträffade det som fick mig att omvärdera The Motors första skivor.
   Inför nästa skiva bytte The Motors musikaliskt spÃ¥r. PÃ¥ den ultra-catchy singeln "Airport" förvandlades bandet frÃ¥n poppigt rockband till ett nÃ¥got mer intelligent popband med sitt perfekta sound som dÃ¥ var fullt jämförbart med exempelvis 10cc eller ABBA.
   "Airport" släpptes i maj 1978, i samband med andra albumet "Approved by the Motors", och blev skyltfönstret för gruppens pÃ¥nyttfödelse. Plötsligt började jag jämföra de tidigare sÃ¥ charmiga Motors-lÃ¥tarna med Status Quo och annan tämligen traditionell rockmusik. "Airport" och andra lÃ¥tar pÃ¥ albumet var den perfekta framtiden och bandet tänkte nog likadant.
   PÃ¥ nästan ett halvÃ¥r släpptes fyra singlar frÃ¥n Motors uppmärksammade album. Det blev visserligen bara "Airport" som kan kallas stor hit, 4:a i England, men gruppen visade upp en extraordinär singelpotential. PÃ¥ tre av de fyra singlarna, dagens huvudtema "Forget about you" och "Today" förutom "Airport", var det Andy McMaster ensam som visade sig behärska den perfekt kommersiella hitkänslan i sitt lÃ¥tskrivande. Vilket gör att stora delar av den här texten är en hyllning till McMaster och det kräver ocksÃ¥ en viss sammanfattning av hans bakgrund.
   Född redan 1941 i Glasgow var McMaster en hÃ¥rt arbetande musiker och lÃ¥tskrivare i mitten pÃ¥ 60-talet. Först i gruppen The Painted Rhythms och sedan i Sabres där Frankie Miller var sÃ¥ngare. Efter Sabres-äventyret spenderade Miller och McMaster ett halvÃ¥r i Torremolinos i Spanien där de kallade sig för - The Motors.
   Det resulterade aldrig i nÃ¥gra skivor för McMasters grupper men lite senare pÃ¥ 60-talet fick McMaster, ibland stavat Macmaster, lÃ¥tar utgivna med andra artister. Bland annat "We're Going On A Tuppenny Bus Ride" pÃ¥ en singel med Anita Harris 1968 och Ã¥ret efter skrev han en lÃ¥t tillsammans med Alex Harvey, "Broken hearted fairytale", som finns med pÃ¥ Harveys andra soloalbum "Roman wall blues".
   1970 solodebuterade McMaster, under det korrekta namnet Andrew McMaster, pÃ¥ singeln med den uppmärksammade titeln "I Can’t Get Drunk Without You Babe".

TRE ÅR SENARE BLEV HAN MEDLEM i Ducks Deluxe, för övrigt på tips från Frankie Miller, som klaviaturspelare och nu stavades hans efternamn av oförklarliga skäl McMasters (med ett "s" på slutet). Han bidrog också till gruppens repertoar med en låt, den alldeles perfekta popdängan "Love's melody". Låten och arrangemanget var en liten avvikelse från gruppens rockstämpel som främst Sean Tyla hade mutat in.
   Den här lite poppigare utvecklingen sÃ¥gs inte med blida ögon av Tyla och splittringen med McMasters och även Nick Garvey, bandets basist som även var Beatles-fantast och popnörd, var ofrÃ¥nkomlig. Sommaren 1974 meddelade McMasters/Garvey att de ville lämna gruppen och i oktober samma Ã¥r lämnade de gruppen precis i samma stund som "Love's melody" gavs ut som Ducks Deluxe-singel.
   "Love's melody"-inspelningen, som för övrigt producerades av Dave Edmunds, hamnade pÃ¥ Ducks andra album "Taxi to the terminal zone" (1974). I samband med den inspelningen presenterade McMasters en annan lÃ¥t med samma poppiga prägel, "Airport"(!), men där gick gränsen för Tylas tÃ¥lamod för det lite enklare popsoundet.
   Tyla var som sagt vid tillfället inte alls popfrälst och konflikten med McMasters/Garvey över gruppens musikaliska utveckling var oundviklig. ÄndÃ¥ är det idag överraskande att upptäcka att de faktiskt skrev nÃ¥gra lÃ¥tar ihop som inte blev officiella förrän fyra Ã¥r senare i samband med utgivningen av dagens huvudtema: "Forget about you"-singeln. Vi har dÃ¥ flyttat oss 18 mÃ¥nader in i The Motors historia där Andy McMaster Ã¥tervänt till sitt ursprungliga efternamn (utan "s" pÃ¥ slutet).
   PÃ¥ maxisingelns andrasida ligger tre lÃ¥tar tätt sammanmixade, som ett över Ã¥tta minuter lÃ¥ngt medley, av vilka "Picturama" och "The middle bit" enligt skivetiketten är skrivna av Garvey/McMaster/Tyla. Perfekt poprock med ett framträdande piano i mixen. Den tredje lÃ¥ten i detta fantastiskt fina medley är "Soul surrender" skriven av Garvey tillsammans med Gordon Hann som är den mystiske person som under hela The Motors-epoken skrev ett otal lÃ¥tar tillsammans med Garvey/McMaster.
   Men det är alltsÃ¥ "Forget about you" som är dagens stora huvudtema och föranleder min stora hyllning av Andy McMaster som skrev lÃ¥ten pÃ¥ helt egen hand. En lÃ¥t med klassiska och tydliga förtecken hämtat ur pophistorien. LÃ¥ten har ett mönster och ett sound som är starkt inspirerad av Motown i allmänhet. Men har ocksÃ¥ slÃ¥ende likheter med Johnny Johnsons grupp The Bandwagons "Breakin' down the walls of heartache" (1968) eller nÃ¥gon av de tidiga lÃ¥tarna som Tony Macaulay skrev till popsoulgruppen The Foundations skara av hits 1967-69.
   Som ni ser ovan gavs Motors maxisingel ut i röd genomskinlig vinyl och var ett led i marknadsföringen av skivbolaget Virgins nydesignade etikett. PÃ¥ konvolutet, ett generellt Virgin-omslag, säger klisterlappen "The vinyl is red. The label is blue" och den blÃ¥ Virgin-etiketten (som jag har) ska strax efter bytas till grön (a-sida) och röd (b-sida).

/ HÃ¥kan

Bengt Gustafsson 1/04: Hej Hunter/Wagner var med Lou under slutet av 1973. Men under den korta tiden t...

Jarmo Tapani Anttila 25/03: Har försökt hitta denna skiva i Sverige men ej lyckats. Var fick du tag på de...

Kjell J 7/03: https://americana-uk.com/jesper-lindell-before-the-sun Här kan du "compare not...

Magnus Andersson 12/02: Hej Håkan, Tack för din spännande "best of 1973/74" lista! (Jag tror att Br...

Bengt Gustafsson 1/02: Iechyd da is the Welsh word for cheers, meaning good health. It is used when yo...

Johan S 15/01: Fantastiskt album! Allt knyts ihop under dessa år, Faces, Stewart och Stones. ...

Lena 14/01: Tack Håkan, för fina recensioner. ...

Björn 27/12: Hallå Håkan! Likt en vilsen orienterar utan karta och kompass lyser du upp min...

Johan S 19/12: Kan bara hålla med. En av pubrockens juveler!...

Björn 2/12: Som vanligt har redaktören skrivit initierat och med stort hjärta. En liten an...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.