Blogginlägg
60: #11 THE BEE GEES (1967-1969)
Robin Gibb, sång, Vince Melouney, sologitarr, Barry Gibb, sång och gitarr, Colin Petersen, sologitarr, och Maurice Gibb, sång, gitarr, bas och keboards.
THE BEE GEES TOPP 3:
1. Words (1968)
2. To love somebody (1967)
3. The singer sang his song (1968)
JAG NOTERAR SIFFRORNA PÅ SPOTIFY att Bee Gees fem mest populära låtar är hämtade från 70- och 80-talet. Men för mig är gruppens 60-tal så mycket mer värt. Upptäckten, genombrottet och singlarna som följde i en rasande intensiv takt och gång på gång visade upp klassiskt melodiska kvalitéer. De tre bröderna Barry och tvillingarna Robin och Maurice Gibb föddes på Isle of Man 1946 respektive 1949 och det påstås att de hade ett band redan som 9 och 6 år gamla i mitten på 50-talet. Mot slutet av decenniet emigrerade familjen till Australien där brödernas musikaliska drömmar utvecklades. Deras grupp där gick först under namnet BG's (efter storebror Barry) som sedan naturligt ändrades till The Bee Gees i samband med första singeln som släpptes 1963 i Australien.
Jag har kanske varit lite otydlig när det gäller artisternas singelutgivning i min serie om 60-talets bästa. Jag har sedan jag introducerade kategorin i höstas konsekvent valt singlarna i respektive artists hemland. Alltså: Amerikanska artisternas singlar utgivna i USA, engelska artister i England och följaktligen svenska artister i Sverige.
Det finns all anledning att påminna om den tumregeln i samband med dagens aktuella singelartister, The Bee Gees, som kan tyckas ha flera ursprungsländer men i grund och botten är/var bröderna engelsmän. Dessutom har de bott i USA i alla år...
Efter tolv singlar i Australien, de flesta oplacerade, återvände familjen till England 1967. Första singeln i sitt forna hemland, "Spicks and specks" i februari 1967, gick spårlöst förbi men redan med nästa singel, "New York mining disaster 1941", kom genombrottet. En påhittad historia där titeln aldrig framförs men refrängen "Have you seen my wife, Mr Jones?" och brödernas sångstämmor är lika klockrena som Phil Dennys orkesterarrangemang. En detalj som kom att bli en av nycklarna till Bee Gees alla singelframgångar på 60-talet. Fast i fortsättningen var det Bill Shepherd som skrev de fantasifulla och effektiva arrangemangen.
Redan vid Bee Gees nystart i England hade gruppen ytterligare två medlemmar, trummisen Colin Petersen och gitarristen Vince Melouney som följt med från Australien. Och båda turnerade och spelade på gruppens skivor under resten av 60-talet.
En annan av nycklarna till succé är samarbetet med managern och skivproducenten Robert Stigwood, som nyligen avled, i vars händer Bee Gees karriär bara växte och växte under flera decennier. Stigwood var för övrigt född i Australien.
"TO LOVE SOMEBODY", som numera betraktas som en klassiker, en popevergreen, men sommaren 1967 blev Bee Gees-singeln ett veritabelt listfiasko med blott en 41:a-plats på Englandslistan. Men motgång skulle ganska snart vändas till succé för gruppen. Hösten 1967 toppade "Massachusetts (The lights went out in)" listorna och och Bill Shepherds arrangemang tillhör nog hans allra finaste.
Som redan sagts var Bee Gees vid den här tidpunkten en hitmaskin. "World" är en maffig poplåt med både mellotron och stråkar med Barry Gibbs darr på rösten som här introducerades. "World" följdes upp av "Words", en outsägligt vacker popballad dekorerad med ett komprimerat pianosound.
Nästa singel "The singer sang his song" var en stor favorit för mig. Ännu ett vackert orkesterarrangemang av Shepherd men singellåten försvann kommersiellt när den skulle dela på uppmärksamheten med den andra a-sidan, "Jumbo", som var en betydligt simplare sång utan direkt arrangemang.
Flera gånger var bröderna Gibb fascinerade av att skriva soulinfluerade låtar. "To love somebody" skrev de en gång med Otis Redding i tankarna och nya singeln "I've gotta get a message to you" var riktad till Percy Sledge.
Sedan var det åter dags att skriva och framföra en vacker Bee Gees-låt, "First of May", där cello, harpa, stråkorkester och Barry Gibbs sköna röst tog solostämman och han sjöng till och med acappella. En liten schism mellan bröderna uppstod när Robin ville att hans låt "Lamplight" skulle bli ny singel men Barry, som bestämde, föredrog "First of May".
Brödrafejden växte till en svårartad kris och under stort rabalder lämnade Robin gruppen som avslutade 60-talet ganska svagt och oinspirerat som duo. "Tomorrow tomorrow" är en tunnare produktion och Shepherds arrangemang är oväntat utslätat. Och "Don't forget to remember" är en tårfylld och smetig countryballad som jag helst av allt vill glömma.
/ HÃ¥kan
"Timo sjunger Ted"
Inte ens Mats är profet i sin egen stad
<< | Mars 2016 | >> | ||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | |
7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 |
14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 |
21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 |
28 | 29 | 30 | 31 |
Anders Welander 19/10: The Howlers från Kristianstad spelade in Suzie Q före både Rolling Stones och...
Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...
Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...
Mikael Bodin 11/10: Jag var pÃ¥ en av Tyrolspelningarna och en pÃ¥ TrädgÃ¥rn i Göteborg och kan hÃ...
Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...
Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...
Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...
Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...
Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 gÃ...
Peter 2/07: Nja, Honeycombs hade ju en hit till: That´s the way som jag tror hamnade på Ti...
Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.
Kommentarer till blogginlägget: