Blogginlägg
"Band of gold"
En ren och skär klassiker från 1970 med Freda Payne. En låt som byggde på 60-talets klassiska Motown-sound men var något helt annat. Ja, inte riktigt något helt annat eftersom låtskrivartrion Holland-Dozier-Holland låg bakom både låt och produktion men det var deras chans att ge igen, ta revansch, efter deras turbulenta utträde ur Berry Gordys Motown-organisation några år tidigare.
Brian Holland, Lamont Dozier och Eddie Holland var kanske det allra starkaste låtskrivarteam som Motown och hela 60-talets amerikanska popepok kunde visa upp. Efter år av otaliga hits till Four Tops, Supremes, Marvin Gaye, Martha & the Vandellas och Jr Walker & the All Stars tyckte de tre att de inte hade tillräckligt kreativt utrymme innanför Motown-bolagets väggar.
De lämnade abrupt bolaget som svarade med att stämma de tre och det hindrade dem från att skriva och producera låtar i nästan två år. 1969 hade tvisten löst sig utan rättegång och H-D-H, som deras kollektiva namn ofta förkortas som, kunde återgå till skivbranschen. Som producenter, som låtskrivare och som skivbolagsägare.
Först bildade de skivbolaget Hot Wax och sedan Invictus. Många artister, musiker och låtskrivare som kom att jobba med H-D-H hade Motown-rötter och soundet hade likheter med det forna Detroit-soundet. Men än så länge kunde inte H-D-H sätta sina egna namn under låtarna så när det under ”Band of gold”-singeln står Ronald Dunbar-Edith Wayne så är det enligt ryktet just de tre H-D-H som bokstavligen har skrivit låten.
Det lär nog vara sanningen för ”Band of gold” har alla de klassiska ingredienserna på en storslagen soulpophit: den pumpande basen, de taktfasta rytmerna och den karaktäristiska tamburinen som resulterar i en oövervinnlig groove.
Freda Payne var bekant med Brian Holland och Lamont Dozier sedan ungdomsåren. Hon hade tidigt gjort audition för Motown men hennes föräldrar stoppade kontraktet vilket till följd att Freda under större delen av 60-talet sjöng i körer och även i jazzbranschen hos Quincy Jones, Pearl Bailey och Bill Cosby. Hon gav ut flera jazzalbum, ”After the lights go down low and much more!!!” och “How do you say I don’t love you anymore”.
Men “Band of gold”, som släpptes på single i mars 1970, var allt annat än jazz. En explosiv pophit som nådde tredjeplatsen på den amerikanska försäljningslistan. Med en inledningstext som var både vemodig och triumfartad:
Now that you're gone
All that's left is a band of gold
All that's left of the dream I hold
is a band of gold
And the memories of what love could be
If you are still here with me
/ Håkan
#33: Nebraska
Rikard Wolffs samkväm tillfredsställde publiken
<< | November 2007 | >> | ||||
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö |
1 | 2 | 3 | 4 | |||
5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 |
12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 |
19 | 20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 |
26 | 27 | 28 | 29 | 30 |
Mikael Wigström 13/10: Så fint skrivet,,har ju följt nick sedan han började,,och han är fortfarande...
Mikael Bodin 11/10: Jag var också på plats i den bastuliknande arenan och fick uppleva vad som ver...
Mikael Bodin 11/10: Jag var på en av Tyrolspelningarna och en på Trädgårn i Göteborg och kan h...
Hanna B 18/09: Hej Håkan! Min uppfattning av kvällen på Frimis var snarare att folk var där...
Peter Forss 5/09: Jag minns låten som "Stop" från LP:n Supersession. Här en spotifylänk till ...
Per H 28/08: Omräknat till dagens penningvärde är det 213 kr, det får man inte många kon...
Per Erik Ahlqvist 28/08: Hej Håkan! Jag har undrat över en sak med just Fluru. De släpte sin debutsing...
Bengt Gustafsson 17/08: Hej Visst kan Bruce varit missnöjd med Rendezvous. Men den spelades live 57 g...
Peter 2/07: Nja, Honeycombs hade ju en hit till: That´s the way som jag tror hamnade på Ti...
Mikael Johansson 27/06: Var där i konserthuset 1977, 16 år gammal. Visste inte riktigt vad som väntad...
Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.
Kommentarer till blogginlägget: