Blogginlägg

1979 revisited: Ian Gomm

Walesaren Ian Gomm har sedan i slutet av 70-talet tillhört mina fem-sex största favoriter från den här tiden. En tillbakadragen nästan skygg artist som från sin plats i bergen i Wales högst sporadiskt givit ut skivor under de senast decennierna. Och då helt utan promotion från artisten själv. 1996 släpptes albumet ”Crazy for you”, där för övrigt ännu en version av ”Cruel to be kind” ingår, men var närmast omöjlig att skaffa på skiva. Så efter ett desperat brev hem till Ian fick jag skivan på ett kassettband med hälsningen: ”To Håkan. Musically yours/Ian Gomm”. Det där med Gomm/Garland-sambandet stämde inte riktigt har jag upptäckt nu. Judy Garland föddes Frances Ethel Gumm.

Brinsley Schwarzs namn är för evigt inskrivet i pophistorien. Gruppen har varit en plattform till många intressanta grupper och artister. Schwarz själv och Bob Andrews återfinns numera i Rumour, Nick Lowe är sig själv tillsammans med Dave Edmunds men en kille som hade en alldeles underskattad roll i Brinsleys var Ian Gomm.
   Gomm, lustigt namn som han säger sig dela med Judy Garlands riktiga, var gitarrist, sångare och den gruppens andre låtskrivare bakom Lowe. De skrev på den tiden samma intelligenta poplåtar, men det är Nick Lowe som blivit stjärnan. Gomm blev ingenting.
   När Brinsleys medlemmar spreds för vinden for Ian Gomm till Wales och skymundan. Han började så smått jobba i studion och producerade faktiskt Stranglers allra första demo-tejper. Hade hela tiden kontakt med Brinsleys f d manager Dai Davies som med sin firma Albion som grund också bildade ett skivbolag med samma namn.
   Ian Gomm storartade comeback heter ”Summer holiday” (Albion) och understryker ytterligare att Nick Lowes ledarskap i Brinsley Schwarz var överdrivet. Gomms låtar håller bättre för en hel LP.

Gomm skrev många låtar till fem av gruppens sju LP-skivor han medverkade på. ”Cruel to be kind” skrev han ihop med Lowe och den låten fyller ut den Sverigepressade ”Jesus of cool”-upplagan. ”Hooked on love” gjordes på gruppens femte LP, ”Please don’t ever change”, men finns också med i en ny version på Gomms aktuella solo-LP.
   ”Summer holiday” visar att Gomm skriver bra okomplicerade poplåtar som är lätta att stampa takten till eller nynna obesvärat med i. Men låtarna, i tio fall av tolv hans egna, tenderar aldrig att bli schabloner eller tappa den gedigna instinkten.
   Han är en stor fantast av Beatles tidiga sound. Men han gör sina låtar med distans och egen vilja. Därför blir hans version av ”You can’t do that” smäktande och Chuck Berrys ”Come on” långsam och Costello-lik.
   Mestadels är det rockmusik i halvfart och han har definitivt kvar förmågan att skriva smånätta melodier som sedan arrangerats och producerats (Martin Rushent, känd från Stranglers skivor) på ett varierat sätt. Rock (”Black and white”, ”Dirty lies”), ballader (”Another year”) och akustisk pop (”Hold on”) trängs på ”Summer holiday”.
   “Kiss me quick, squeeze me slowly”-hatten på omslaget har blivit en kvalitetsförsäkring. Den skymtade senast på Mickey Jupps Legend-skiva.
   (Nerikes Allehanda 3 mars 1979)

/ Håkan

Bengt Gustafsson 1/04: Hej Hunter/Wagner var med Lou under slutet av 1973. Men under den korta tiden t...

Jarmo Tapani Anttila 25/03: Har försökt hitta denna skiva i Sverige men ej lyckats. Var fick du tag på de...

Kjell J 7/03: https://americana-uk.com/jesper-lindell-before-the-sun Här kan du "compare not...

Magnus Andersson 12/02: Hej Håkan, Tack för din spännande "best of 1973/74" lista! (Jag tror att Br...

Bengt Gustafsson 1/02: Iechyd da is the Welsh word for cheers, meaning good health. It is used when yo...

Johan S 15/01: Fantastiskt album! Allt knyts ihop under dessa år, Faces, Stewart och Stones. ...

Lena 14/01: Tack Håkan, för fina recensioner. ...

Björn 27/12: Hallå Håkan! Likt en vilsen orienterar utan karta och kompass lyser du upp min...

Johan S 19/12: Kan bara hålla med. En av pubrockens juveler!...

Björn 2/12: Som vanligt har redaktören skrivit initierat och med stort hjärta. En liten an...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.