Blogginlägg

Magnus Lindbergs rutinerade ambition att ge allt

KONSERT
Magnus Lindberg
Boule & Tapas, Stockholm 13 november 2009
Konsertlängd: 21:58-23.45 (107 minuter)
Min plats: Ca 8 meter rakt framför scenen

Äntligen får jag tid att sammanfatta fredagens konsert med Magnus Lindberg på det udda spelstället Boule & Tapas i Slakthusområdet strax bredvid Globen i Stockholm. En udda avkrok i världen och en nästan okänd restaurang dit knappt taxichauffören hittade. Även innanför dörrarna var det som att komma in på en blandning av ungdomsgård (fast gästerna var äldre), bowlinghall och lunchmatsal. Alltså inget exceptionellt rockställe men Magnus Lindbergs dignitet som rockartist regerade fast det miljö- och lokalmässigt blev en udda inramning på fredagskvällens konsert.
   Stor, bred och luftig lokal med sandiga boulebanor i ena änden och restaurang, fin bar och en anspråkslös scen i ena hörnet av den andra. Det påverkade inte alls Magnus energi och den rutinerade ambitionen att ge allt hela tiden. Redan på andra låten ”På bergets topp” var Magnus nere på knä framför gitarristen Fredrik Björk och även i övrigt var det en heltänd och fokuserad Lindberg med band som bjöd på en närmast helgjuten konsert.
   Låtlistan visade sig vara näst intill identisk med Debaser-konserten i maj men ändå blev upplevelsen på många sätt större än då. På Debaser såg jag som mest kalufsen på Magnus och uppfattade inget i övrigt på scen. Här kunde jag uppleva Magnus och bandet i helfigur. Från vänster Fredrik Björk på fantastisk elgitarr, ibland magisk slide, Niclas Timnborgs fylliga keyboards, kapellmästaren Samuel Laxbergs dirigerande på bas och den kraftfulle trummisen Tomas Broman som den här gången spelade mer än han slog på trummorna.
   Sedvanligt var det stora känslor när Magnus äntrade scenen. I stor vit skjorta, allt tunnhårigare, nu med glasögon men fortfarande med en genomövertygande stämma. Som om allt var på allvar hela tiden. Han skulle nog kunna stå på ett köpcentrum och verkligen engagera varje människa som går förbi.
   En liten miss i ”Jag har aldrig vart i Memphis”, glömde helt sonika en vers om New Orleans och Mississippi (som de återkom till i en del 2 av låten), men även det tillhörde också kvällens charm och den naturliga direkta känslan som Magnus förmedlar vid varje tillfälle han uppträder.
   Däremot fanns det åtskilliga toppar på konserten, ”När hoppet tänds” var en tidig höjdpunkt. Började lugnt och stilla med Magnus på akustisk gitarr men intensiteten steg och avslutades med elgitarr och stor energi.
   ”Vi som aldrig ger upp” blev det en mindre allsång bakom min rygg med tillägget ”Hammarby” i refrängen och på låten efteråt, ”Änglarna gråter”, var det inte långt till slutsatsen att låten handlade om AIK-IFK Göteborg…
   Nästa topp var den beskedliga Grymlings-låten ”Allt som jag kan ge dig” som rockade mer än någonsin och det allvarliga personliga hatet i ”Jag ska se när du brinner” skar genom märg och ben.
   ”Tårar över city” var givetvis en stor favorit hos fantasterna bakom men samtidigt tyckte jag det var störst att uppleva hur många av de nyaste låtarna stå sig så bra i jämförelse med klassikerna.
   ”Ingen ska få se mig när jag går” i både en akustisk och elektrisk version, ”Änglarna gråter” (så mycket bättre live), ”I väntan på vad då?”, ”Ett eget liv”, ”Alla går runt”, ”Lycklig man” och ”Varje gång du faller ner” tillhörde verkligen konsertens bättre material.
   Sedan var slutet som vanligt magiskt med en hetsig version av ”Röda läppar”, en akustisk ensam version av ”Ser du” (där allsången var känslig) och den alltmer klassiska coverversionen av Tom Pettys ”Swingin’” med en magisk slide av Fredrik Björk. Så bra har Petty nog aldrig framfört den låten.

Magnus Lindberg: gitarr, munspel och sång
Fredrik Björk: gitarr, slide och sång
Niclas Timnborg: keyboards
Samuel Laxberg: bas och sång
Tomas Broman: trummor

Låtarna:
1. Ingen ska få se mig när jag går
2. På bergets topp
3. Alla går runt
4. I väntan på vad då?
5. Ett eget liv
6. Jag har aldrig varit i Memphis
7. Lycklig man
8. Från en mörk, mörk himmel
9. När hoppets tänds
10. Dom som aldrig ger upp
11. Änglarna gråter
12. En ensam varg
13. Allt som jag kan ge dig
14. Jag ska se när du brinner
15. Tårar över city
16. Varje gång du faller ner
17. Ingen ska få se mig mig när jag går
18. Röda läppar

Extralåtar
20. Ser du
21. Swingin´

Ännu en gång "Ser du" live. Autentisk upptagning från Boule & Tapas. Stort tack till En Helt Vanlig Man.



/ Håkan

Bengt Gustafsson 1/04: Hej Hunter/Wagner var med Lou under slutet av 1973. Men under den korta tiden t...

Jarmo Tapani Anttila 25/03: Har försökt hitta denna skiva i Sverige men ej lyckats. Var fick du tag på de...

Kjell J 7/03: https://americana-uk.com/jesper-lindell-before-the-sun Här kan du "compare not...

Magnus Andersson 12/02: Hej Håkan, Tack för din spännande "best of 1973/74" lista! (Jag tror att Br...

Bengt Gustafsson 1/02: Iechyd da is the Welsh word for cheers, meaning good health. It is used when yo...

Johan S 15/01: Fantastiskt album! Allt knyts ihop under dessa år, Faces, Stewart och Stones. ...

Lena 14/01: Tack Håkan, för fina recensioner. ...

Björn 27/12: Hallå Håkan! Likt en vilsen orienterar utan karta och kompass lyser du upp min...

Johan S 19/12: Kan bara hålla med. En av pubrockens juveler!...

Björn 2/12: Som vanligt har redaktören skrivit initierat och med stort hjärta. En liten an...

Jag är född 1952. Skrev min första recension i januari 1970. Har medverkat regelbundet i Nerikes Allehanda i över 45 år med recensioner, krönikor, artiklar och intervjuer. I nästan samtliga fall har det handlat om musik och ur mitt långa liv som skribent har jag hämtat många anekdoter som kommer förekomma här. Med popmusikens historia som grund berättar jag också om egna erfarenheter under den långa resan. Från 50-talet till idag. Plus utförliga recensioner av både konserter, skivor, dvd och böcker. Vill du/ni få er senaste skiva recenserad? Mejla mig, så får ni adress. Håkans Pop hade premiär 22 augusti 2007 och har sedan fyllts på med både nyskrivna artiklar och arkivmaterial från 1971 och framåt. E-posta mig.